Intressanta nyförvärv, otäck skada och CHL
Efter en förhållandevis lugn sommar med en del intressanta nyförvärv har hockeytemperaturen i Leksand stigit senaste veckorna med några hoppingivande träningsmatcher och nu är det äntligen dags för tävlingssäsongen att ta sin början med CHL-premiär via två hemmamatcher denna helg.
Det är lite svårt att veta var man ska börja när det gått fyra månader sedan senaste texten i det här forumet. Det har såklart hunnit hända en hel del i laget även om det får betraktas som en ovanligt lugn silly season.
Efter den succéfyllda SHL-våren, där det stundtals kändes som vi inte kunde förlora, blev det som bekant platt fall mot vårt bogey-team från Närke i kvartsfinalen. Örebros fyra raka går ju inte att snacka bort även om det kanske inte speglade matchserien helt, men tveklöst hade Niklas Eriksson och company läst sönder Leksands offensiv och även om underhållningsvärdet i Örebros spel kan diskuteras var det effektivt och att få hela laget att spela så disciplinerat och uppoffrande visar på ett stort ledarskap av Leksandsikonen i Örebro-båset.
Förhoppningsvis har Björn Hellkvist och våra krigare lärt sig mycket av vad som hände och vad man måste ha med sig in när det förhoppningsvis är dags för slutspel igen framåt våren. Slutspel är något annat än seriespel. Allt blir mer cyniskt och det mentala spelet mer avgörande. Hellkvist såg allt annat än road ut efter uttåget och när vi väl är framme i mars är jag övertygad om att Hellkvist kommer att få laget att vara mer redo för strid än fallet var i våras. Gissningsvis var det den fantastiska avslutningen på serien som gjorde att det omedvetet smög sig in en viss nöjdhet i truppen, förståeligt för ett lag i vår situation som brukar slåss för sin existens den tiden på året, men uppenbarligen inte optimalt när man går in i ett slutspel.
Roligt med tävlingsmatcher
Sammantaget måste ändå förra säsongen givetvis ses som en stor positiv överraskning med en tredjeplats i serien som bekant innebär att vår tävlingssäsong börjar redan idag, och inte om drygt två veckor. Champions Hockey League (CHL) är ingen turnering jag har ägnat något större intresse tidigare, givetvis mycket beroende på att Leksands IF inte varit i närheten av att få vara med, men nu när vi är med ska det definitivt bli roligare med dessa tävlingsmatcher mot nya lag istället för ett gäng träningsmatcher mot lag vi kommer att möta igen senare.
Hemmamatcher mot slovakiska Bratislava och tjeckiska Trinec fredag och söndag denna veckan och bortamatcher torsdag och lördag mot samma lag nästa vecka står på programmet och att tippa dessa matcher är fullkomligt omöjligt.
Känslan är att Leksand dock ligger ganska långt framme där vi inte har haft speciellt stor spelaromsättning utan kunnat fortsätta bygga vidare med till stora delar samma lag som avslutade serien så starkt förra säsongen, och spelmässigt har det på det stora hela sett riktigt bra ut i de tre träningsmatcherna där vi framförallt var bättre än Frölunda i stora delar av matchen i Strömstad och klarade av att stänga ner Färjestads omtalade offensiv när de behövde jaga i tredje perioden.
Det är givetvis inte bra att tappa tvåmåls-ledningar i slutet på matcherna två gånger om som mot Djurgården och Frölunda men så länge det inte händer i tävlingsmatcher tror jag inte att det sätter sig i huvudet på spelarna.
Det roligaste med matcherna i CHL är dock att det äntligen kommer att få vara publik på läktarna. Tegera kommer att vara fylld till runt en tredjedel och det är givetvis inte samma sak som fullsatt, men framförallt är jag avundsjuk på de som kommer att passa på att åka till Tjeckien och Slovakien på bortamatcherna och den stämning de lär skapa tillsammans.
Men CHL och tävlingsmatcher i all ära, det råder givetvis ingen tvekan om att det är SHL som är viktigast men förhoppningsvis kan dessa matcher ge oss en liten fördel i starten av SHL att våra spelare redan har högre matchtempo i kroppen men det återstår att se.
Spelsugna men svårbedömda målvakter
Leksands silly season var förhållandevis lugn även om det, som alltid, varit en del spelaromsättning. Det stod tidigt klart att vår slovakiska toppduo Hrivik och Cehlarik var förlorade men med ”Tjomme” vid rodret har det ändå inte känts som någon fara på taket. Det som möjligen kändes lite osäkert ett tag var målvaktsfrågan när Juvonen var förlorad och ersättaren dröjde men med Kasimir Kaskisuo har vi förhoppningsvis fått en ny finsk supermålis mellan stolparna.
Kasimir tillhörde som bekant Nashvilles organisation förra säsongen där det i princip inte blev någon speltid alls som tredjekeeper och inget reservlagsspel på grund av pandemin. Med tanke på att även Axel Brage fick väldigt begränsat med speltid förra säsongen är det såklart inget optimalt upplägg men förhoppningsvis väger revanschlusta, spelsug och givetvis kvaliteten upp detta nu när det blir allvar.
I första träningsmatchen mot Djurgården släppte Kasimir in några enkla puckar och stod framför allt för en rejäl tavla men det må vara honom förlåtet med sådan matchovana. Redan i matchen efter mot Frölunda hade han steppat upp ordentligt och i andra perioden, där Frölunda i princip hade ett konstant power play där Ryan Lasch stod och levererade mackor till medspelarna, hann vårt finska nyförvärv visa att det finns hög klass.
Det ska bli intressant att se hur Hellkvist och ledarstaben väljer att matcha målvakterna den här säsongen. Jag tror inte vi ska förvänta oss att Kasimir står i 50 grundseriematcher likt Juvonen utan det lär bli mer jämnt fördelat och att Brage får chansen att spela sig i samma form som exempelvis i kvalmatcherna 2019, i så fall har vi en fullt konkurrensduglig målvaktsduo. Kasimir gör ingen hemlighet av att han ser detta som ett steg att förhoppningsvis vara med och konkurrera om en plats i ett NHL-lag och 27 (snart 28) år är ingen hög ålder för en målvakt utan med en eller, förhoppningsvis för vår del, två starka säsonger i ryggen finns chansen till ytterligare NHL-äventyr för honom.
Krya på dig, Frallan
På backsidan har det varit väldigt lugnt på nyförvärvsfronten fram till härom dagen då kanadensiske Ben Thomas presenterades. En 25-åring som spelade fem NHL-matcher förra säsongen men som mestadels hållit till i AHL. Precis som vanligt får vi utgå från att ”Tjomme” och Carnbro gjort sedvanlig gedigen research men att bedöma detta nyförvärv utan att ha sett honom spela (finns en 36 sekunder lång ”highlight-film” på Yuotube, that’s it) går såklart inte.
Värvningen av Thomas blev dock mer akut på grund av extremt trista omständigheter då Johan ”Frallan” Fransson tyvärr blivit allvarligt skadad efter en motorcykelolycka. När det var tyst så länge efter olyckan (med allas vår Tobias Forsberg i alltför färskt minne) hann i alla fall jag bli väldigt orolig men lyckligtvis är det ingen fara för Frallans liv men att sia om när, eller ens om, han är tillbaka på isen går inte utan vi kan bara önska Johan ett så snabbt tillfrisknande som möjligt och hoppas på det bästa.
Redan innan Franssons skada var Tjomme öppen med att man var på jakt efter en ny back men det drog ut på tiden och efter att ha sett Lian Bichsel i träningsmatcherna förstår jag varför. Skämt åsido, det var givetvis inte bara därför utan Tjomme gjorde sig ingen brådska och väntade ut marknaden lite, men detta 17-åriga superlöfte måste ha överraskat även på de ledande inom vår organisation och fått Tjomme att känna att det inte var någon brådska att få in en back. Trots sin storlek och många kilo är Lian ändå väldigt rörlig och på sina tre träningsmatcher har schweizaren imponerat enormt både framåt och bakåt.
Hellkvist har redan visat att han inte bryr sig om ålder när han matchar laget och efter vad Lian visat hittills tar han en plats bland våra sju första backar i min bok även om man givetvis måste ha respekt för att killen endast är 17 år, prestationerna kommer att pendla, och det går inte att ställa alltför höga krav redan denna säsong.
Hrivik kommer såklart att saknas
På forwardssidan har det hänt en del och det var ju tvunget då vår slovakiska toppduo Hrivik och Cehlarik tidigt aviserade att de kommer att lämna Leksands IF.
Av dessa är givetvis Hrivik det största avbräcket. Inte bara för hans dominans på isen, han vann som bekant poängligan och blev framröstad som SHL:s bäste spelare förra säsongen, men även för hans professionalism vid sidan av. Vem klappade om alla spelare på väg av isen? Hrivik. Vem var ett fysiskt praktexemplar och tog hand om sin kropp exemplariskt? Hrivik. Vem var den första att lyfta fram laget trots sin stjärnstatus? Hrivik. Gud, jag saknar honom redan, och då har säsongen inte ens börjat…
Givetvis kommer även Cehlarik att saknas och de här två tillsammans, ihop med Camper, bar verkligen laget ungefär första halvan av säsongen. Fullt förståeligt innebär förlusten av dessa att många så kallade experter tror att Leksand får det tufft denna säsong men jag må vara optimist men anser ändå att jag har fog för att tro annorlunda.
Under första halvan av säsongen, då vi ”tvingades” förlita oss så mycket på vår förstakedja tog vi ca 1,5 poäng i snitt per match. Under andra halvan av säsongen kom övriga i laget igång ordentligt och vi var den lagmaskin som pumpar på i byte efter byte precis som Tjomme eftersträvar, och vi tog en bra bit över två poäng i snitt per match och i princip alla kedjor bidrog.
Härlig bredd bland våra forwards
Inför den här säsongen har Tjomme nu siktat på att bredda vår spets för att vi inte ska vara lika beroende av en högproducerande förstakedja och det ser onekligen oerhört bra ut på förhand. Jag har inte järnkoll på övriga lag, har mest läst om Real Färjestad och alla deras namnkunniga forwards varav hälften förhoppningsvis hinner surna till under säsongen på grund av för lite speltid, men bredden på vår forwardsuppsättning känns oerhört kittlande.
Finska nyförvärvet Mikael Ruohomaa är tilltänkt som förstacenter och lagom till SHL startar kommer han troligen ha Camper (allt ska vara lugnt efter huvudskadan och hans frånvaro hittills har berott på nyfött barn under sommaren) och gissningsvis nye jänkaren Justin Kloos, andra nye forwardstransatlanten Max Veronneau eller vår nye publikfavorit Carter Ashton.
Ruohomaa, Kloos och Veronneau är alla tre riktiga toppnyförvärv där Ruohomaa står för ett hårt jobb över hela isen och en härlig speluppfattning. En typisk spelfördelare såväl i fem mot fem som i power play. Han lär säkert behöva lite tid på sig för att komma in i Leksands sätt att spela men den här finske VM-centern har potential för att fylla stora delar av den lucka Hrivik lämnar efter sig.
Justin Kloos är även han en pålitlig poänggörare som är snabb på skridskorna och gillar att ta sig in framför mål. Han har visat fina intentioner i träningsmatcherna och när han får det att lossna helt tror jag att vi har en i princip fullgod ersättare till Cehlarik här.
Max Veronneau är mer känd i Sverige redan efter sin succéfyllda halva säsong i Oskarshamn i vintras. Han är ruskigt snabb på skridskorna och har näsa för mål. Tillsammans med våra löften Heineman och framför allt Åman (bäste leksing i träningsmatcherna) ser de redan ut att ha hittat en härlig kemi i en kedja jag tror stenhårt på.
Utöver dessa två spännande kedjor ska vi utöver Ashton, som alltså mycket väl kan ta en plats i första eller andrakedjan, klämma in kapten Zackrisson, Lange Lange Lange Lange Lang som det känns att det kan lossna för ännu mer, en förhoppningsvis snart skadefri Ritola, förstavals-draftade superlöftet Rosén och kloke och hårt jobbande centern Kandergård. Dessa har dock endast tre platser för sedan har vi vår beryktade fjärdekedja med Knuts, Karlsson och Forsberg som visade förra säsongen att de inte bara är jobbiga att möta för att de jagar livet ur motståndarna utan även kan producera framåt.
Speciellt en sådan som Forsberg är enormt underskattad i mina ögon. Vindsnabb på skridskorna, jobbar stenhårt och exempelvis vann han interna +/-statistiken förra säsongen relativt stort.
På förhand betraktar jag forwardssidan som vår klart starkaste lagdel och med bredare spets mot förra säsongen blir vi inte lika sårbara om förstalinan ibland inte producerar, utan vi blir den lagmaskin som tuggar ner motståndarna i match efter match, precis som det såg ut andra halvan av förra säsongen.
Släpp pucken!
Några avslutande kuriosa:
Föreningsdemokrati
Det blåste upp till en mindre storm i samband med det vanligtvis anonyma årsmötet i Leksands IF nyligen. Orsaken var ett par, i mitt tycke, väl formulerade och viktiga motioner avsedda att stärka den interna demokratin inom föreningen, men uppenbarligen föll inte dessa i helt god jord.
Som medlem i föreningen, om än passiv sådan vad gäller att gå på årsmöten tyvärr, vill jag definitivt värna 51 procents-regeln vi har inom svensk idrott där man inte ska kunna köpa sig stort inflytande i en klubb bara för att man råkar ha pengar. Klubben är medlemmarna och vill man använda sina pengar via sitt företag eller som privatperson är alla föreningar garanterat öppna för sponsring på olika sätt, men du ska inte kunna köpa dig en plats i styrelsen eller valberedningen, exempelvis, men tyvärr ser det ut så idag inom Leksands IF.
Nu löste det hela sig relativt snabbt genom att styrelsen backade, motionerna gick igenom med bred majoritet och allt borde vara frid och fröjd men dessvärre finns det tecken på att man internt på styrelsenivå inte alls var nöjda med dessa motioner vilket i så fall ökar misstanken att man har något att dölja, vilket givetvis inte är bra.
Det finns så mycket som är positivt runt Leksands IF i dagsläget både vad gäller det sportsliga och en ekonomi i balans och kan man då passa på att rensa ut lite gamla osunda strukturer som verkar sitta i styrelseväggarna vore det ju toppen – framtiden får utvisa om klubben är mogen för detta.
Tramsa med en ramsa
En annan sak som blev rejält uppmärksammat medialt för en liten tid sedan var ett inägg i bland annat P4 Dalarna som föreslog att textraden ”hela Mora luktar skit” i vår ramsa ”Dalarna är vårat landskap” ska ändras eftersom den är ”lite för taskig”.
Antagonismen mellan supportrarna till olika lag är det som bygger hela elitidrotten och i vårt fall har vi två lag vi kan kalla derby och det är mot Mora och Brynäs. Att det förekommer vissa häcklande ord gentemot dessa lag är lika givet som att vi leksingar får stå ut med glåpord åt andra hållet. Tycker man att just den textraden är för elak hoppas jag att vederbörande undviker exempelvis Stockholmsderbyn i fotbollen…
Texter och ramsor växer fram på läktarna av supportrarna till respektive lag. Är en ramsa bra och skapar drag kommer den att sjungas igen. Gillar du inte en specifik textrad, låt bli att sjunga just då eller gör som mina barn och sjung ”hela Mora luktar hmm”, men att ändra en textrad i en etablerad ramsa som skapar drag på läktarna för att den är taskig är givetvis bara trams.
Sociala medier och intressanta länkar
I våras när förlängningarna med flera av spelarna började komma släppte Leksand oerhört snygga filmer där jag speciellt minns Carter Ashtons ”Maybe I am home”.
Inför CHL-spelet har varje lag fått göra en presentationsvideo och det är vårt nyförvärv Max Veronneau som presenterar Leksands IF och vår vackra bygd med urläckra bilder. Om du inte har sett videon hittar du den här:
CHL presentation Leksands IF
Vår nye målvakt Kasimir Kaskisuo bidrar inte bara på isen utan har även en egen Youtube-kanal. Hittills har han släppt två avsnitt från sin tid i Leksand där vi får en liten inblick i hans liv och ”bakom kulisserna”. Jag tror att det här är precis en sådan sak Leksands IF behöver spinna vidare på för att ta nästa steg som klubb och locka till sig yngre fans som lever sitt liv på nätet största delen av sin vakna tid.
Jag sprang för övrigt på Kasimir i affären häromdagen och var osvensk nog att ta kontakt. Mitt intryck är att han är väldigt ödmjuk, både han och familjen stortrivs i Leksand och det är bra att så många andra spelare också har barn, och han anser att vi har ett riktigt bra lag som är väldigt snabba på skridskorna.
Länk till Kasimirs första avsnitt från Leksand hittar du här:
Kasimir Kaskisuo i Leksand - del 1
Tack för att du läste ända hit!
Följ mig gärna på twitter: @HkanDanielssonW heter jag där.
Följer du mig följer jag dig så får du gärna skicka dm med dina synpunkter om mina texter. Ris, ros, funderingar eller rättelser. Jag lyssnar!
”Dalarna är vårat landskap, Siljan det är våran sjö…”
