Intryck från Kazakstan-Sverige: Har Juniorkronorna tempot i sig?
Om första besöket i Trinec, det svenska tempot och en potentiell matchvinnare.
JVM:s första besök i Trinec och staden med 35 000 invånare bjöd på en mycket fin arena. Till skillnad från betonghallen i Ostrava såg den ut som en modern hockeyarena.
Arenan var fräschare – Werk Arena byggdes 2014 jämfört med Ostravar Arena som byggdes 1986 och renoverades 03/04 – och arbetsförutsättningarna för journalister är milslångt bättre i Trinec, men så kommer vi till det där viktiga…
Det var inte i närheten av att vara välfyllt på läktarna och stämningen var obefintlig. Utöver några spridda applåder hörde man spelarna på isen tydligare än vad man hörde publiken. Hockeyn var inte mycket bättre det, i synnerhet inte under inledningen.
Nej, det är hos Ostrava-gruppen man ska vara.
---
Det kan så klart vara svårt att tagga igång på max i en sådan här match. Beställningssegern ska tas och jobbet ska bara göras, men saknar det bättre laget några procent blir hockey plötsligt en tight sport.
Den svenska inledningen var bedrövlig. Under en kortare period var det till och med Kazakstan som såg ut att pressa på och var bara en stolpträff från ett tidigt ledningsmål.
---
Jonatan Berggren stod för en rätt pigg insats.
---
Sveriges seger mot Finland får man väl ändå karaktärisera som någon form av styrkebesked. Men det är också enda gången som man faktiskt har mött ett värdigt motstånd. Även om det under stunder var tight mot Kazakstan så får man ändå konstatera en kvalitetsskillnad i grunderna.
Så är det en fördel eller nackdel av att Sverige inte har testats på riktigt och bara har halvlirat sig igenom gruppspelet? Innebär det att man inte är så slutkörda när slutspelet tar vid? Eller innebär det att man inte har farten och intensiteten med sig in mot motståndare från Ostrava-gruppen som definitivt har det?
Ibland behöver man bara göra vad som krävs för att vinna och inte slösa kraft och energi på något mer än så, men man slås ändå av att Sverige inte har tempot och aggressiviteten som Kanada, USA, Ryssland, Tyskland och Tjeckien har.
Oavsett kommande kvartsfinalmotstånd är det sannolikt Sveriges klart tuffaste uppgift. Givetvis har man kvaliteter för att vinna en kvartsfinal, men även om man går in i den som gruppsegrare gör man det absolut inte som någon storfavorit i just den matchen, oavsett motstånd.
---
I den andra perioden gasade Sverige på och sprang upp till 5-0 relativt enkelt. Matchen var vunnen och vad som kom att hända under resterande del av matchen var väl egentligen sekundärt för svenskarna.
---
Ett svenskt orosmoln inför mästerskapet var det över de offensiva ledarna. Det fanns några alternativ som alla hade potential, men det fanns inget självklart namn. Lagets bästa forward – David Gustafsson – är framträdande på så många sätt… förutom i poängprotokollet.
Efter tre spelade matcher ser det ut som om Samuel Fagemo – en av de med potential – faktiskt har tagit på sig rollen som go-to guy. Målen har trillat in och han ser pigg ut i övrigt.
Hela förstakedjan – som utöver Fagemo även består av Gustafsson och Nils Höglander – har övertygat, men Sverige behöver med all sannolikhet den där utpräglade målskytten när man går upp mot lagen från Ostrava-gruppen.
---
Victor Söderström kan vara oerhört underhållande att se på isen. Att han inte fick en plats i den ursprungliga truppen är oförklarligt.
