Julspecial: Passion, supporterskap och supporterkultur
Krönika om passion, supporterkultur och hur jag började heja på Växjö Lakers.
Den 17 september 2011 gick jag på min första Växjö match i en nybyggd Vida Arena. Hemmapremiären i Växjös debut säsong i elitserien som det hette då. Jag var 7-8 år gammal och fattade inget vad som hände. Det blev en förlust med 2-4 mot Linköping, men trots förlusten så var det en väldigt bra stämming på stå plats. Efter matchen så visste jag inte vad jag tyckte men genom åren så har det blivit en passion för mig.
Från 2011 till 2015 gick jag på matcher då och då, och på tal om 2015 så kom klubbens första guld det året. Såklart stod man där på stå och hejade. Och när seger målet gick in så var det en jäklar uppleveser att uppleva. En riktigt härlig känsla. En känsla man aldrig kommer glömma. Säsongen efter så 2016 hade jag mitt första årskort/Säsongskort och haft det sedan dess. Under alla mina år som Växjö supporter så har man upplevt fyra guld och många bra minne med klubben man älskar.
Man har fått en sån stor passion både för Växjö men också ishockey överlag. Man har blivit en del av en supporterkultur just för Växjö. En supporterkultur som ibland ifrågasatts tack varje stämplen att många är medgångssupporta i Växjö. För någon som är en del av kulturen i Växjö kan jag säga att det stämmer till viss del. Vilket är tråkigt att ser med tanke på alla framgångar som Växjö har skapat.
Men i min åsikt så sviker man aldrig sitt lag. Man är där i med och mot gång. Ovasett vad. De är min syn på supporterkultur och supporterskap.
Vill avslutningsvis avslutar med att önskar er en riktigt god jul. Nästa match är den 26/12 borta mot Malmö.
Tack och god jul!!
