AIK - Nybro

Känslan är skrämmande positiv

Det börjar smyga sig in en riktigt farlig känsla. En sådan där typ av förnimmelse man känner som man vill ha men ändå inte - eftersom man vet att den är bedräglig och lömsk. Jag erkänner, jag tillhör dem som börjar känna de där otäcka men kittlande känslorna i kroppen. Känslorna som säger - Vi kan gå upp! Hade någon sagt det i början av december hade denne någon blivit betraktad som fullkomligt galen.

En titt på tabellen lugnar den där krypande hybrisen en aning. AIK ligger fortfarande åtta. Precis som förut är det två placeringar upp till topp-sex och säkrad kvartsfinal. Trots nämnda faktum går det inte att bortse från ren och skär fakta. Avståndet har krympt - avsevärt.

Roger Melin behövde några omgångar för att sätta ett spel och vända en trend men nu har han gjort det, och det med besked. Frågar man Roger själv tonar han som alltid ner sin egen betydelse och pratar om ett lag som jobbar åt samma håll och som köper en idé. Vem har pekat ut riktningat att dra åt då Roger? Vem har initierat idén? Just det. I’ll rest my case.

I nuläget är det faktiskt så att räknar vi bakåt femton omgångar är det två lag som utmärker sig positivt. Det ena är BIK Karlskoga - som skulle leda en sådan femton-matchers-tabell - och det andra är Gnaget, som skulle vara god tvåa. De senaste mötena med lag som ligger före AIK har - med undantaget matchen mot Kalmar - slutat med svartgul seger. Det tror jag inte något av lagen däruppe känner att de kan skoja bort.

Dessutom tycks AIK vara på väg att jobba bort den där trista benägenheten att vara klappusla mot lag man enligt tabellogiken ska slå. Det här är faktorer som göder de där farliga tankarna jag nämnde inledningsvis. Ska vi ner på jorden igen kan vi säga att topp-fyra känns orealistiskt. Dit upp skiljer det 19 poäng.

Det innebär att vi får räkna med att hemmafavören slutspelet igenom kommer att hamna hos våra motståndare. Bortaspelet har hackat av och till i vinter och det torde vara Melins nästa pusselbit att lägga på plats. Nästa match spelas dock hemma imorgon kväll mot Nybro. Ett Nybro AIK spöade förra veckan på bortais. Bra där!

Vi har nu kommit så långt in i serien att analyser av motståndare här på Golden Hill börjar kännas meningslösa. Alla som följer Hockeyallsvenskan vet redan att Nybro har Tex Williamsson - man undrar om han var med och uppfann hockeyallsvenskan - i mål för det mesta, att Ludwig Blomstrand har meriter från AHL, tjeckiska ligan och Djurgårdens ungdomssektion, att finske Savilahti är en avig jävel som det är klokt att stänga ytor för - ja, ni fattar.

Jag tänker istället nöja mig med att det här med att det blev 5-2 i Nybro förra veckan inte ska få någon att tro att matchen i morgon blir en walk in the park. Enkla matcher existerar inte i den här ligan - det har alla lag fått erfara. Ifall AIK kommer ut med samma intensitet vi såg i fredags är vinstchanserna mycket goda - jag nöjer mig med det.

Avslutar med att tacka seriekonstruktörerna för att vi fick Västeråsmatchen i fredag och därmed slapp Nybro två gånger i rad. Jag vet inte hur ni andra tänker men jag avskyr back-to-back. Nu blev det bara en nästan-retur vilket känns lite bättre. Nu kör vi!