StarthockeyzonÖvrigaHockeyzonKina – En C-hockeynation redo för de olympiska spelen

Kina – En C-hockeynation redo för de olympiska spelen

Kina, som till vardags tillhör det vi ser som C-VM, ska nu skriva historia och bataljerna mot världens ledande hockeynationer under de olympiska spelen. Trots att kineserna kan hävda sig med en över hundraårig hockeyhistoria är sporten extremt litet i landet och trots att man tagit hjälp utifrån är frågan om kineserna verkligen kan vara stolta över sitt OS-lag?

”Vädret var intensivt och kallt, termometern stod på bara tretton grader i mitt rum trots en värmande eld som brann hela natten. Den stränga vintern höll T’ai’ingarna tysta en tid, men de firade den 20 januari, Hung Siu-ts’iians födelsedag, med stort brus och uppsving. Vädret kunde inte heller döva engelsmännens energi, för vi spelade hockey på isen som täckte den breda vallgraven nära den norra porten”
– Citat från 1862 av den brittiske missionären, Arthur Evans Moule, som skrev om, vad vi idag betraktar som de första skrivna raderna på att hockey har spelats på kinesisk mark någonstans i Ningpo-regionen.

---

Det var dock inte förrän 1899 som hockeyn skulle beskrivas på nytt i Kina och det var britterna som var först med att visa befolkningen hur sporten skulle spelas. Den förste kinesiska hockeyspelaren spelade en hockeymatch i Shenyang 1915. Men de första riktiga organiserade hockeyspelen var de kinesiska vinter-spartakiaden 1935, en form av OS (i protest mot det som ansågs vara det kapitalistiska OS-spelen) sponsrat av Sovjetunionen, som då hölls i Peking.

Den kinesiska motsvarigheten till vårt svenska hockeyförbund bildades inte förrän 1951 och kontrolleras helt av staten. Det första kinesiska mästerskapet hölls 1955 och det var fem lag från närliggande regioner som deltog.
Den kinesiska ishockeyn skolades med hjälp av kunniga tränare från bland annat Tjeckoslovakien som lärde upp kineserna hur man spelade ishockey. Tjeckoslovakien var vid den här tiden tillhördande den sovjetiska sfären som i sin tur hade nära relation med just Kina. Historiskt har det just varit tjecker och ryssar som har tränat och coachat kinesiska klubblag.

Det skulle dock dröja ytterligare tolv år innan Kina gick med i det internationella hockeyförbundet IIHF. Den inhemska ligan i Kina har varierat i storlek, i början var det som sagt fem lag men i det fjärde mästerskapet som hölls i Jilin 1958 var det 22 kinesiska klubbar som deltog.

Men i och med det som kallas för kulturrevolutionen, en tid av isolering, politisk instabilitet och svår svält i landet trots försök till industrialisering, som pågick under 60-talet förstördes mycket av infrastrukturen i Kina och med det blev ishockeyn en sport om höll på att försvinna helt. Kulturrevolutionen upphörde officiellt 1969, men i regel fortsatte den fram till Mao Zedongs död 1976. Men i början på 70-talet när Kina började att stabilisera sig fick ishockeyn nytt blod och har långsamt utvecklats sedan dess. Flest titlar har lagen Harbin och Qigihar, två av Kinas större städer, som sedan 70-talet dominerat den inhemska kinesiska ishockeyn.

Sedan 2004 gick det kinesiska laget China Dragon i Shanghai med i den internationella asiatiska hockeyligan, en liga som inkluderar klubbar både från Kina, Japan, Ryssland och Sydkorea. China Dragon lockade då till sig de flesta av de bästa spelarna som Kina kunde erbjuda, men laget är dessvärre mest kända för en brutalt dålig, kanske rent ut sagt historisk, förlustsvit med inte en enda klubbseger mellan säsongerna 2010/11 – 2013/14, vilket talar rätt tydligt för vart den kinesiska ishockeyn står gentemot resten av världen…

Kunlun Redstar – bildandet av det historiska (och kaotiska) OS-laget

Kina har genom historien pendlat mellan C- och B-VM, framförallt under 70- och 80-talet. Under 90-talet stabiliserade man sig desto mer i C-VM förutom mellan åren 1992-94 då man tillhörde B-VM igen. Idag står Kina som hockeynation rankad 32a i världen och spelar i vad vi kan betrakta som C-VM, och kommer senare i vår att tävla mot länder som bland annat Israel, Island och Spanien.

Men nu 2022 kommer Kina att skriva hockeyhistoria. Eftersom att landet är värdnation för de olympiska vinterspelen har de fått ett frikort in i det olympiska hockeyturneringen genom internationella hockeyförbundet IIHF. Ett beslut som togs 2018. Det var dock länge ifrågasatt huruvida Kina ens ska ställa upp med ett hockeylag i OS utifrån deras förutsättningar i ishockey – man behöver inte vara hockeyfantast för att begripa att det kinesiska landslaget skulle direkt skämma ut sig i en turnering mot världens bästa hockeynationer.

Att NHL förbjöd sina spelare till att delta i turneringen kan betraktas som en skänk från ovan för kineserna.

Ett av Kinas största problem är att man har alldeles för få seniorspelare men planeringen för det första kinesiska landslaget i ett OS någonsin har dock pågått i över ett halvt decennium. Sedan 2015, då det blev klart att Kina håller det olympiska vinterspelen 2022, har det kinesiska hockeyförbundet med hjälp av kinesiska myndigheter och med stöd av både KHL samt IIHF lagt extra resurser på att utveckla kinesisk hockey. Framförallt har fokus varit på att fostra unga juniorer för att stärka seniorhockeyn.

Organisationen för att göra detta blev det kinesiska KHL-laget Kunlun Redstar som grundades 2016, bara ett år efter att Kina blev klar som värdnation för de olympiska spelen.

I Kunlun Redstar var det tänkt att det kinesiska landslaget skulle utvecklas. Men trots att Kunlun lockade de allra bästa kinesiska hockeyspelarna var det långt ifrån samma kvalitéer som de europeiska motsvarigheterna och Kunlun ansågs i princip chanslösa.
I försök att jämna ut lagets sportsliga förutsättningar satte KHL riktlinjer som kräver att Kunlun Redstar ska ha en kombination av minst 10 spelare med kinesisk nationalitet i sin laguppställning och resterande spelare från andra nationaliteter.
Detta gav Kunlun förutsättningar till att även locka till sig både ryssar och nordamerikaner som inte platsar i NHL, men vill ändå tillhöra en toppliga i världen och få möjlighet att delta i OS. Idag spelar exempelvis sex nordamerikaner, främst kanadensare, som också har kinesiska pass i Kunlun och ännu fler, i stort sett hela laget, kommer att representera Kina i de olympiska spelen.

Jeremy Smith, amerikansk målvakt i Kunlun Redstar, som ingår i Kinas OS-trupp.

Det har dock varit problematiskt. Kina tillåter inte dubbla medborgarskap och det internationella hockeyförbundet har också regler kring att du måste ha spelat minst två säsonger i det nya landet du skall representera. Något som varit en stor diskussion kring hurivida man ska fingra lite på dessa regler för att hjälpa Kina inför de olympiska spelen. Totalt har det funnits tjugotal utländska spelare i Kunluns organisation och IIHF har själva granskat klubben på plats för att bedöma vilka spelare som faktiskt är behöriga till att få representera Kina i internationella sammanhang.

Men trots alla försök i att jämna ut oddsen för Kunlun med hjälp av utländska spelare har laget inte lyckats med att få några större framgångar i KHL och det har blivit tydligt att Kina inte kommer kunna ställa upp med ett sådant kraftfullt lag till de olympiska spelen som man till en början hoppades på. Detta föranledde till flera kritiska röster inom IIHF, där bland annat Luc Tardif, ordförandet för förbundet, varnade för att Kina inte kommer att kunna ha ett tillräckligt starkt lag och att man istället är beredda på att ge Norge en plats i OS.

Många hävdar att Kina har gjort stora framsteg i att utveckla ishockeyn men något slagkraftigt seniorlag har man inte lyckats med att få ihop.
Dessutom har Kunlun stött på en rad hinder på vägen. Dels satte covid-19 käppar i hjulet för hela organisationen, liksom för resten av hockeyvärlden, men klubben har också kantats av hårda konflikter och misskötsel. Vid ett tillfälle ska Kunlun-organisationen till och med ha brutit sig loss ifrån Kinas hockeyförbund och de ansvariga personerna för att utveckla detta så kallade landslag har bytts ut i flera omgångar, både högre uppsatta ledare samt tränare. Tre tidigare tränare, bland annat Steve Kasper, tidigare känd NHL-spelare och även tränat Boston Bruins i två säsonger, fick ingen ersättning av Kunlun och inledde en stämningsansökan på en miljon amerikanska dollar.

Många kritiska röster hävdar att IIHF-rådet ens gav Kina klartecken 2018 att få delta i OS 2022 var ett stort misstag. Ett beslut som dock har blir omdiskuterat under 2021 där IIHF-rådet åter tvingades att se över statusen för det kinesiska herrlagets ishockeylag. Men som bekant gav IIHF den 7 devember 2021 klartecken i att ge Kina en plats för värdkvalificering i de olympiska spelen 2022.

Misha Song – först från Kina att draftas till NHL

Du som läser detta har säkerligen rätt sällan, kanske mer sannolikt aldrig hört talas om någon kinesisk hockeyspelare. Men 2015 skrev Misha Song kinesisk hockeyhistoria då han som första kinesisk födda hockeyspelare i världen att draftas till NHL.

I den sjätte rundan draftades backen, född -97, av NHL-klubben New York Islanders. Passande nog har Islander ägts av den kinesiska entreprenören Charles Wang, som också aktivt investerat i den inhemska ishockeyn i Kina innan hans död 2018.

Men något större sportsligt kliv framåt än så har Misha Song aldrig gjort och verkar inte komma längre än den inhemska amerikanska ligan USHL, och senare universitetshockeyn. Song kanske aldrig blir en etablerad NHL-spelare, men han ses som en viktig pionjär och förebild för den kinesiska ishockeyn och han har själv i intervjuer berättat om hur mycket ishockeyn har breddats och utvecklats i Kina på senare år.

En mer känd hockeyspelare med kinesisk bakgrund – dock inte född i Kina utan i Kanada – var forwarden Larry Kwong. Kwong debuterade i NHL redan 1948. En enda match spelade han med New York Rangers, det blev noll poäng den matchen men han skrev amerikansk hockeyhistoria genom att vara den första icke-vita hockeyspelaren i NHL och bar på smeknamnen som ”China Cipper” eller ”King Kwong”.

Kwong spelade ishockey på högre nivå fram till 1960 där han avslutade karriären i den schweiziska ligan.

En liten sport som växer explosionsartat

Den kinesiska ishockeyn växer explosionsartat. Sporten har en över hundraårig historia i landet men fram tills våra dagar har ishockeyn i princip endast existerat i Kinas nordöstra regioner och så långt söderut som till Peking.

Det är oklart hur många ishallar det finns i Kina. De senaste uppgifterna är att det finns 887 inomhushallar och 300 utomhusrinkar i landet. Under de senaste tio åren har det byggts hockeyplaner på en mängd nya platser runt om i hela landet. Många ishallar har byggts i områden som knappt har hört talas om sporten.
Genom att Kina håller i värdskapet i årets OS har det internationella förbundet (IIHF), som har ambition om att expandera sporten så mycket det går, aktivt arbetat tillsammans med kinesiska aktörer för att denna explosionsartade utveckling ska bli verklighet.
Det ligger också i kinesiska statens intresse att landet börjar hävda sig mer i internationella sammanhang i flera olika idrotter. Något som historiskt är vanligt förekommande i mer auktoritära stater.

Det är dock tydligt att trots de stora investeringar som pågår idag ligger Kina långt efter, särskilt i jämförelse med västvärlden, när det kommer till att fostra och utveckla spelare. Men även här kan vi möjligen se en förändring under det kommande decenniet. Av de 11 626 manliga registrerade hockeyspelare som finns officiellt i Kina idag är 10 365 av dessa juniorspelare. Vidare finns det 1761 registrerade damhockeyspelare och även det antalet växer för varje år.

Men totalt 13 387 registrerade spelare i en nation på cirka 1 397 897 720 människor är det lätt att begripa hur pass liten sport ishockeyn är i Kina. Ishockeyn fångar alltså knappt upp 0,000009 % av Kinas befolkning – samtidigt kan man vända på det och tänka vilken möjlighet och potential det finns för vår sport att utveckla sig i Asiens största stormakt.

I den kommande OS-turneringen får dock Kina se sig som det svarta fåret. Trots att västnationerna inte får ha sina NHL-spelare med i turneringen kan inte Kina mäta sig med den kvalité som finns i de större hockeynationerna. Frågan är hur mycket spelarna i KHL-laget Kunlun kan förstärka kvalitémässigt, och i bästa fall skulle Kina eventuellt kunna mäta sig med de mindre nationerna som deltar i OS.