Krönika: Alla får inte plats i laget
Vi vet fortfarande inte om det är Modo eller Leksand som får spela SHL nästa säsong, och semifinalerna har inte ens dragit igång. Än dock förväntas det att värvningar ska ske snarast möjligen. Tålamod. Dra i handbromsen. Silly season är lång. Men först några ord kring Nörstebö-frågan.
Att Mathias Nörstebö fått lämnat klubben har blivit en het potatis. Nörstebö själv säger att han gärna hade stannat i Brynäs men föreningen valde att släppa honom.
Jag delar mångas åsikt om varför Brynäs väljer att släppa en lovande spelare från egna leden som är på väg att blomma ut och som dessutom vill stanna i klubben.
Varför ska Brynäs satsa så hårt på juniorverksamheten om man sedan släpper spelarna när de börjar bli mogna för större roller i SHL?
Vi är många som delar den frågan, men jag väljer att se det hela ur ett annat perspektiv.
Jag vet inte hur Stefan Bengtzén och Thomas Berglund tillsammans med rekryteringsgruppen resonerar just nu. Men jag utgår från att de har en tydlig idé om hur Brynäs ska spela ishockey i framtiden. Det är första gången som Bengtzén faktiskt får sätta sin egen grund i lagbygget och därmed kan formatera stommen i truppen.
Någonstans måste varje sportchef göra ett val oavsett vilka spelare det handlar om. Om det mot förmodan skulle vara så att Nörstebö inte passade in i det spelsystem som man vill skapa är det rätt av Brynäs att släppa honom. Junior från eget led eller ej – i slutändan handlar det om att forma ett sådant slagkraftigt lag som möjligt.
Morgondagens brynäsare fortsätter att producera och juniorverksamheten spottar ur sig en rad talanger. Ska Brynäs förvalta dem alla i egen trupp blir det problematiskt i längden när ett lag består av begränsat antal spelare.
Påståendet att Brynäs inte skulle ta till vara på sina ”egna produkter” låter i mina öron märkligt. Jag ser bland annat Felix Sandström, Simon Bertilsson, Linus Ölund, Oscar Lindblom och Lucas Carlsson med nuvarande kontrakt. Hoppas personligen på förlängning med Johan Alcén som trots allt gått genom juniorverksamheten, dock för länge sedan...
Hur det blir med Jens Lööke är i skrivandets stund dock oklart.
Fler talanger är dessutom på G, läs Jesper Boqvist mm...
Juniorsatsningen är fortfarande en central del i Brynäs verksamhet. Visst kan jag känna nu till en början att jag hellre sett Mathias Nörstebö i Brynäströjan till nästa säsong istället för en skadebenägen Simon Bertilsson även om det är två olika spelartyper. Som sagt, jag vet inte hur man tänker sig bygga kommande säsongs trupp. Däremot anser jag att vi måste vara ödmjuka med att alla inte får plats i truppen även om spelarna är från det egna ledet.
Brynäs har stött på en rad motgångar sedan guldåret 2012. Ser vi till säsongerna innan 2012 är det likt med där Brynäs befinner sig i dagsläget. En framgångsrik klubb håller sig i sportslig framkant en längre tid. Det mäktar inte Brynäs idag. Brynäs måste bryta ett mönster för att få till en förändring och vi måste därför vara ödmjuka inför att det inte riktigt kommer bli som vi är vana vid.
Jag vill inte se snabba värvningar eller att laget behåller spelare bara för att.
Vi måste stå ödmjuka med tanken att alla egna produkter inte får plats i laget hur mycket vi än må tycka om dem. Det är ett faktum att alla får inte plats. Vi måste också vara ödmjuka inför de förändringar som sker i föreningens sätt att tänka och agera. Ska man bryta sig loss från gamla spår som inte givit större framgångar på många år (undantag 2012) måste klubben bryta gamla banor och mönster.
Juniorverksamheten står sig starkt och Morgondagens brynäsare är, som sagt, fortfarande en central del i föreningens vision gällande framtiden. Dock måste Brynäs hålla en god balans mellan egna talanger och importer utifrån föreningens egna resurser och förhållande till konkurensen i SHL. Det här är ett ständigt pågående pussel och vi måste vara öppna med att varje säsong och kring varje ny årskull finns där olika förutsättningar.
Jag vill se ett slagkraftigt lag när SHL 2016/17 drar igång. Om det laget inte blir spikat förrän i slutet av augusti, må så vara. I slutändan handlar allt om att forma en sådan stark sportlig verksamhet som möjligt med en attraktiv produkt på isen.
Det är från och med nu som en ny grund ska läggas och en ny stomme skapas. Om vi skördar framgångar?
Det visar sig.
