Krönika: Kan Björklöven återvända till toppen?
Sedan säsongspremiären har Björklöven gått från klarhet till klarhet och leder just nu Hockeyallsvenskan.
Jag höll inför säsongen Modo som favoriter i Hockeyallsvenskan. Jag ska inte vända någon kappa efter vind, Modo ligger på en tredje placering i skrivandets stund och har all potential att tävla om SHL-placering. Men Björklöven har känts starka från starten och jag tror att ingen blir särskilt förvånad om det är så att Norrland får förstärkning i SHL 2020/21 i form av Umeå och Björklöven.
Om vi tittar på den forskning som råder, vilket jag nämnt i många texter tidigare, är att geografiska områden som har en positiv trend vad gäller ekonomi- och teknikutveckling också får lag med framgångar.
När går djupare in i den frågan blir desto mer logiskt. En hockeyförening får till stor del sina tillgångar från såväl publik- som lokala sponsorintäkter. Då gäller det också att den lokala marknaden- samt socioekonomiska tillväxten är stabil.
Därför blir jag inte särskilt förvånad över Björklövens framgångar den här hösten. En framgångssaga jag förväntar mig att vi också får läsa mer om senare i vår.
Björklöven har under en väldigt lång tid haft klara målsättningar och man har jobbat i många år på att stabilisera sin grund såväl organisatoriskt som ekonomiskt. Den klassiska hockeyklubben har dessutom en lojal fanskara som varit minst sagt tålmodiga och det är väl just den tålmodigheten runt hela Björklövens rörelse som nu bär frukt.
Umeå som universitetsstad och absolut störst befolkning i hela Norrland samt viktig handelsstad i Sveriges nordligare breddgrader skapar en potentiell grund Björklöven att skapa en tydlig bas att faktiskt växa till en större maktfaktor i svensk hockey
Björklöven toppar egentligen inte i särskilt mycket sett till statistiken. Bortsett från Joe Cannata som leder målvaktsligan är det snarare lagmaskinen Björklöven man bör se upp med. Det har dessutom visat sig varit ruggigt svårt att överlista Björklövens spel i numerärt underläge.
Men att Björklöven inte toppar skytteligan, är starkast i Power play eller vinner flest tekningar gör nog inte huvudtränaren Joakim Fagerwall särskilt bekymrad. Jag tror inte att det gör någon supporter bekymrad heller.
Den här lagmaskinen spelar hockey, vinner och förlorar som ett lag. Det är moralen som finns i Björklöven som jag mest blir imponerad av de matcher jag har sett dem spelat den här hösten.
Talar vi Björklöven och framtiden så läser jag rubriken om återkomsten till Sveriges högsta liga. Om det sker den här säsongen, eller nästa… eller om två år – det får framtiden utvisa. Jag tror dessutom att Björklöven, om man orkar ha samma tålamod och strategi som man haft de senaste åren, kan i det långa loppet bli en riktig maktfaktor i SHL.
Staden, varumärket, supporterskaran, organisationen… det saknas egentligen bara lite framgång.
