Krönika: Märket på bröstet
Nu står vi här med kniven mot strupen och minsta snedsteg får avgörande konsekvenser. Det vet du som läsare om, det vet Bulan boys om och det vet motståndarna om.
Det är n-e-r-v-e-r inför en sån här match och jag förväntar mig att det kommer koka av känslor runt Gavlerinkens betongsväggar ikväll. Det är en utmaning vi helst hade velat varit utan. Hade gärna sett Brynäs göra det nionde målet på Hovet i torsdags men så blev det inte trots att grabbarna uppträdde som riktiga krigare på isen.
En sådan match vi har att vänta oss idag kan bli mäktig, och som brynäsare skulle jag inte byta ut motståndet mot något annat lag än klassiska Djurgården. Jag har sagt det förr och jag säger det igen; det finns inget mer klassiskt möte än Brynäs - Djurgården i SHL just nu. Det här är två föreningar som stångats på isen långt innan många av nuvarande SHL-klubbarna existerade.
Men finns det mod och vilja i Brynäs att vända detta? Kanske är det någon där ute som innerst inne redan hissat vit flagg... Men jag vägrar tro att någon innanför Gavlerinkens väggar kommer göra det förrän 60 minuter är spelade och spelarna själva givit oss en sjuhelsikes match att bevittna.
Det kan vara många spelares sista match i Brynäströjan. Därför förväntar jag mig att varje spelare tar ett extra titt på märket de bär på tröjan och läser upp Brynäs ledord. Det är något som betyder extra för fansen, och fansen vill se sina krigare göra allt för den stolta Brynäsandan ikväll - märket på bröstet!
1962 besegrade orutinerade Brynäs mästarlaget Djurgården inför 8250 Gävlebor tack vare spelare som Virus Lindberg och Tigern Johansson. Sånger sjöngs på väg hem från Isstadion och de som vek av österut mot sin kära gamla stadsdel hade tårar av stolthet. För tänk, det var deras förening, deras Brynäs IF som då hade gjort stordåd. Aldrig förr har de gamla fasaderna på Brynäs rest sig stoltare än just den kvällen - måtte de idag slitna fasaderna resa sig lika stolta ikväll.
