Krönika: "En komplex fråga utan enkla svar"
SHL har generellt svårt att fylla sina arenor och Gavlerinken är inget undantag. En komplex fråga som inte har några enkla svar...
Visserligen har Brynäs ökat i publiksnitt denna säsong i jämförelse med fjolårets. Men på sociala medier blossar diskussionen än dock årligen upp då bittra fans förbarmar sig över hur pass ”dåliga Gävleborna är på att gå på hockeymatcher”.
Jag läser argument som ”Gävle inte idrottsintresserade”, ”Gävleborna har inget Brynäsintresse. Hade jag bott i Gävle hade jag gått på alla matcher” osv... Sedan finns också argumentet om Gävles höga arbetslöshet. Det är inget hållbart argument eftersom att en sådan stor och omfattande arbetslöshet inte finns i Gävle, även om den är stor.
Det är samma återkommande argument årligen… samma trångsynthet. Vi måste bredda våra perspektiv och utmana oss själva i tankarna. Frågan är komplex och därför blir det lätt en evig diskussion utan svar.
Jag tänker inte rita upp tabellen igen. För Brynäs publiksnitt legat på likartade siffror genom åren.
Hade jag svaret på frågan skulle jag mejlat alla ansvariga i Brynäs med en gång istället för att skriva denna krönika.
Komplexa frågor har oftast komplexa svar och vi får svårt med att nå dem med enkla lösningar. Trots det är det enkla lösningar vi människor söker.
Som sagt har hela SHL problem med att fylla arenorna men jag lägger mitt fokus på Brynäs och Gävle.
Det finns ett så kallat sociokulturellt arv i Gävle som ingen annan kommun har. För ska vi lita på vetenskapen går det att konstatera vi påverkas idag av hur människor levde och agerade förut. Eftersom att vi lever i ett samhälleligt arv av det som varit. Gävles idrottshistoria under 1900-talet är unikt i många avseenden och det har också format en viss typ av samhällelig mentalitet i förväntan vilket kan framstås som mer krävande.
Ur sociologisk synvinkel går det att debattera att det inte är alla gånger som det är positivt att vara en historisk klubb med SM-guld och legender som täcker upp halva taket i arenan. Det har skapats en samhällelig förväntan genom årtionden som ligger till grund för uttrycket att Gävleborna är en ”kräsen publik”.
Det finns ett sociokulturellt arv inbäddat i Gävle samtidigt som både Brynäs och kommunen blir påverkade av globala vindar i och med att vi idag lever i en globaliserad värld.
Gävleborna är en publik som har en generellt hög kunskap om ishockey och samtidigt har en gemensam förväntan om kravet på framgångar. Detta i samband med att genom globaliseringen har människor möjlighet till andra intressen i allt större omfattning och den socioekonomiska utvecklingen, som är ett symptom på globaliseringen, tvingas vi in i en vardag som innefattar allt högre stress på individen. Det är krafter vars frågor Brynäs måste lösa och en sådan ekvation är inte enkel...
Problemet är att detta som jag tagit upp här ovan är mindre än hälften av alla variabler som publiksituationen beror på. Med mening har de mer konkreta exemplerna inte nämnts i denna krönika. Vilket också visar på frågans komplexitet.
Gävleborna är ett kunnigt, intresserat och "krävande" hockeyfolk. Intresset för Brynäs i Gävle är mycket större än vad publiksiffrorna i Gavlerinken visar. Så är det i alla hockeystäder från stora till små.
Att verka i en stad där framgångar inom de största sporterna i Sverige varit en vardag i över 100 år är inte särskilt tacksamt.
Det kan nog Sveriges äldsta levande idrottsförening och Brynäs närmaste granne, Gefle IF (fotboll) intyga om.
