Lettland – En liten men äkta hockeynation
Lettlands kamp om självständighet under 1900-talet hade fick direkt påverkan på landets hockeyrörelse där bland annat Sovjet kontrollerade hårt vilka klubblag som letterna fick ha. Trots en beroendeställning av andra stormakter och en historia med avsaknad av en egen inhemsk liga har letternas hockeykultur överlevt mot alla odds.
Lettland är den minsta hockeynationen sett till befolkning i årets VM-turnering. Men det betyder inte att letternas hockeykultur, som dock har kantats av flera motgångar med ockupationer, krig, inbördeskrig och politiska konflikter ska på något sätt anses som svag.
Likt övriga länder i Norra- och Centraleuropa var letterna skickliga skridskoåkare sedan långt tillbaka i tiden. På slutet av 1800-talet och början på 1900-talet var bandy det stora intresset i Lettland och det skulle dröja lite längre än resten av norderuopa innan letterna fann kärleken till ishockeyn.
Dagens Lettland har en lång historia av att vara ockuperade av andra. Först kom tyska missionärer som grundade en stark, näst intill självständig riddarorder, sedan styrdes området av polacker innan svenskarna kom och erövrade området som då hette Livland (dagens Lettland och norra Estland) innan det ryska imperiet tog över efter det stora nordiska kriget som Sverige förlorade.
Lettland var aldrig ett eget land när ishockeyn för allra första gången kom till området och utifrån det är letterna tidiga hockeyhistoria egentligen baserade på små klubblag inom det ryska imperiet. Letternas första hockeymatch spelades den 15 februari 1909, det är dock debatterat om det var en riktig hockeymatch som spelades eller om det var en variant av hockey blandat med bandyregler.
Det var inte förrän efter det första världskriget 1918 som Lettland tog sig loss från ryssen och deklarerade sig som en självständig stat för första gången i historien och utropades därför till den Lettiska Republiken.
Ishockeyn skulle dock inte få ett fäste i landet förrän 1930 då bandyn fortfarande var den stora sporten. Det var främst genom att bandyklubben Riga SSS, efter påtryckningar av det dåvarande socialdemokratiska partiet gick från bandy till ishockey. Man skulle kunna säga att det var den socialistiska rörelsen som såg till att ishockeyn organiserade sig i Lettland och letternas första – egentligen officiella hockeymatch spelades den 15 februari 1930.
Året 1931 fick letterna bli medlemmar i det internationella hockeyförbundet IIHF och i samband med det uppstod flera nya hockeyklubbar i landet. De socialdemokratiska hockeylagen spelade dock inte mot dessa självständiga klubbar men samma år lades dem ner av den nya lettiska regimen.
Nu såg den självständiga hockeyrörelsen i Lettland för första gången dagens ljus även om man inte hade någon egen liga utan klubblagen spelade mot varandra genom olika mindre turneringar.
Lettlands första landslag debuterade 1932 i det europeiska mästerskapet. Lettland hamnade då i samma grupp som Tjeckoslovakien och Frankrike. Letterna blev först överkörda mot Tjeckoslovakien med 7–0 för att sedan förlora mot Frankrike med 1–0. Året därefter gjorde man också debut i VM men hade inga framgångar att hämta där heller.
Lettiska hockeyn under Sovjets styre
Men den lettiska hockeyrörelsen varade inte länge. Under andra världskriget delades Baltikum upp mellan Tyskland och Sovjet, Lettland hamnade då under kontroll av den sovjetiska makten.
Först tog Sovjet bort samtliga av de existerade lettiska klubbarna och utarmade därför den fria rörelsen som då fanns och ersatte dessa klubbar med nya under rysk kontroll. Sovjet bestämde vilka klubbar letterna skulle ha och en av klubbarna som grundades i samband med detta far Dinamo Riga, vilket också skulle komma att bli letternas stora klubblag som dessutom gjorde det bra ifrån sig mot de sovjetiska lagen. Dock så kom de tyska trupperna och tog över hela Baltikum 1941 och då fick de gamla lettiska hockeyklubbarna återuppstå på nytt. Men någon självstyre fick inte hockeyrörelsen se glimten av eftersom tyskarna hade andra visioner om de ockuperades idrottsrörelse. Tyskarna blev dock tilbakatryckta av den röda armén 1944 och det är lätt att förstå att den instabilitet som rådde i området som också gjorde de tsvårt att upprätthålla en fungerande hockeyrörelse.
Men under Sovjets kontroll för andra gången fortsatte Dinamo att vara starka. Laget gick upp i Sovjets högsta liga och placerade sig där i över ett helt decennium. Den lettiske målvakten Harjis Mellups blev 1948 utnämnd till Sovjets bästa målvakt.
Men under 50-talet dalade Dinamos framgångar och de föll ner till Sovjets andraliga. Det är dock förståeligt att hockeyn blev direkt påverkad av det politiska läget som rådde i Lettland under den här tiden. Letterna hade bara några år tidigare inlett gerillakrigsföring mot den sovjetiska regimen, över 5000 letter flydde bland annat till Sverige och flera händelser utlöste varandra vilket ledde till i princip kaos i landet.
Dinamo Riga fick hålla till i sovjets andra liga under hela 50- och 60-talet innan de på nytt började att klättra.
Försvagad hockeyrörelse under självständighetens början
Den 4 maj 1990 förklarade Lettlands självständighet ifrån Sovjet. Detta slog naturligtvis hårt mot den lettiska hockeyrörelsen av förklarliga skäl. Finanserna som gått genom sovjet försvann, likadant med de gamla systemen som hockeyligorna och de gamal strukturen och den lettiska hockeyrörelsen stod därför plötsligt utan vare sig någon ekonomi eller organisering. Precis som hela nationen fick hockeyrörelsen helt enkelt byggas om på nytt från grunden.
Hockeylag försvann och hockeyrinkar monterades ner eller fick stå och förfalla. Riga Sports Palace blev till slut landets enda arena som fortfarande var i bruk. Trots detta var det lettiska landslaget, sett till letternas historia, ovanligt starka under 90-talet och under VM 1997 kom landet på en sjunde placering vilket var det bästa resultatet någonsin. Senaste gången Lettland kom på samma resultat var VM 2007 i Schweiz.
Landslagets ”framgångar” kanske inte ses av oss svenskar som särskilt stora resultat. Men det räckte för att inspirera de lettiska hockeyentusiasterna att få deras hockeyrörelse att växa på nytt. 16 år senare efter självständigheten, alltså 2006 hade Lettland 15 nya hockeyrinkar i landet och två klubbar kunde sköta sina verksamheter med professionella hockeyspelare.
KHL blev kraften i den lettiska hockeyn
När den ryska ligan KHL uppstod 2008 fick Lettland möjlighet att gå med en liga som hade både mer resurser och högre kaliber än den vanliga lettiska ishockeyn. Att letterna nappade på betet är kanske inte så konstigt med tanke på hur långt efter letterna var nationellt i jämförelse med övriga Europa och nu fanns det en möjlighet att snabbt komma ikapp.
Letterna valde då att återupprätta deras gamla storklubb Dinamo Riga och fick gå med i KHL. Dinamo blev en välskött hockeyklubb som samlade de bästa spelarna Lettland kunde få fram. Precis som under sovjets tid började det nu att komma finansiella krafter från Ryssland in till den lettiska ishockeyn. Nackdelen är att den lettiska inhemska ishockeyn har på något sätt gjort sig beroende av de ryska finanserna även om det idag jobbas hårt med att få de andra lettiska klubbarna utanför KHL att utvecklas självständigt.
Sedan dess har den lettiska ishockeyn vuxit och idag är det majoriteten letter i samtliga av de lettiska lagen. Vidare har Lettland fått fram en struktur för att utöka unga talangers möjligheter att bli så bra hockeyspelare som möjligt där långsiktiga målet är att etablera sig bland det riktiga JVM.
Ett litet land med stort hockeyhjärta
Lettland må vara ett litet och ungt land. Men medan andra europeiska lag haft över 100 år på sig att bygga upp sina egna hockeyrörelser har Lettland egentligen bara en 25-årig egen historia att luta sig emot. För att vara en nation med mindre än två miljoner invånare har Lettland över 7000 registrerade hockeyspelare. Procentuellt i förhållande till folkmängden är det i likhet med Schweiz. Ett litet land med stort hockeyintresse.
Kanske är det också det som gör att man blir fascinerad av den lettiska hockeykulturen. Även om man nationellt har gjort sig indirekt beroende av ryska pengar utifrån bristande inhemska kommersiella krafter är kärleken till hockeyn i Lettland, och till den egna suveräna lettiska landslaget något som få länder i Europa kommer i närheten av.
Kommer Lettland någonsin att bli en större maktfaktor i den internationella ishockeyn? Jag tvivlar på det just på grund av Lettlands storlek och de bristande finansiella krafterna som finns i landet. I hela landet finns det bara 17 hockeyrinkar vilket kan jämföras med cirka två medelstora svenska städer. Utifrån det är det lätt att förstå den lettisak ishockeyns begränsningar.
Med det sagt tvivlar jag inte på att Lettland kan tillhöra de övre medelmåttorna i ett hockey-VM och även om letterna inte är där idag kanske vi någon gång i framtiden kan vi komma att se ett lettiskt landslag som överraskar.
Letternas förankring till KHL gör att de har möjlighet att utvecklas till duktiga hockeyspelare i en av världens starkaste liga vilket de också gärna utnyttjar. Ca 90 % av det lettiska landslaget består allt som oftast av KHL-spelare.
Lettland lyckades ju trots allt att skaka till det något i mötet mot Sverige i årets VM-turnering.
