Franzén frälste LHC
Med drygt en minut kvar av tredje perioden avgjorde LHC:s Johan Franzén den andra kvartsfinalen mot SSK. Matchen slutade 2-1 till hemmalaget, en seger som får betraktas som rättvis.
Franzéns puck letar sig in i Stanas nät till avgörande 2-1.
LHC var ute efter revansch för förlusten i Södertälje i fredags. Revanschen kom, men det krävdes mycket slit och det satt hårt åt. På läktarna hade bortalaget(!) Södertälje ett massivt stöd från sina tillresta supportrar, som förtjänar beröm. Hemmaklacken och övriga publiken gjorde ingen dålig insats och hördes ordentligt stundtals, men sett till det stora hela var det inte tillräckligt.
Mållös förstaperiod
Knubles skott gick längs med mållinjen och utanför kassen.
På isen däremot var det hemmalaget som förde spelet. I första perioden skapade Linköping ett antal vassa chanser mot Stana, som på det ena eller andra viset lyckades rädda allt. Södertälje hade ett par farliga lägen, främst genom Calder, men var över lag tämligen ofarliga.
SSK:s bäste för kvällen, Kyle Calder, hade en riktigt farlig inbrytning mot mål. Mårtensson och Norrena avvärjde dock.
Första perioden slutade mållös efter hemmadominans även i skotten, 14-8.
Smakstart för LHC i mittperioden
Johansson och Morrison jublar efter Linköpings 1-0.
Det tog bara en minut av andra perioden innan Stanas alltför långa slutspelsnolla äntligen spräcktes. Efter en vacker framspelning av Mårtensson kunde Magnus Johansson från nära håll dra Stana och lägga pucken i halvtom kasse. 1-0 till hemmapublikens stora förtjusning, och till SSK-klackens förtret eftersom de under delar av matchen (förgäves) försökte håna Johansson.
Clader sträcker nävarna mot skyn efter sitt 1-1-mål.
Första målet blev alltså hemmalagets, men säg den glädje som varar. Efter LHC-slarv i egen zon av Thomas Johansson kunde Timmy Pettersson få iväg ett skott från långt håll, ett skott som Norrena tvingades lämna retur på. Samtidigt som Norrena fick en SSK-spelare över sig kunde sedan Kyle Calder ta tillvara på returen och enkelt kvittera till 1-1.
Någonstans här i matchen blev tillställningen allt grinigare och fulare. Slutspel medför känslor, vilket indirekt leder till gruff, slagsmål och liknande. Efter avblåsningar buffades och slogs det stundtals till höger och vänster, men för det mesta var det inga konstigheter. Mittperioden var spelmässigt jämnare än den första, LHC förde spelet men SSK styrde undan sina motståndare bra och försökte kontra. Generellt kom dock SSK:s skott från alltför långt avstånd för att vara riktigt farliga.
Sent avgörande i tredje
Även i matchens tredje period var det hemmalaget som förde spelet och skapade flest chanser. Stana fick det hett om öronen, precis som LHC:s Mikael Håkanson fick när han råkade i slagsmål med Scott Thornton i Södertälje. Efter lite smågruff vid avblåsning tog det ordentlig skruv i Thornton som först kastade handskarna och sedan kastade sig över en chanslös Håkanson. Den senare agerade "smart" och var passiv, men åkte ändå lite konstigt på 2+2 för roughing. Thornton fick givetvis matchstraff, men ingen som renderar i avstängning.
Mot periodens slut började jag och många med mig fundera på förlängning, men tji fick vi. Efter ett långt linköpingsanfall där Johan Franzén flera gånger snurrat kring kassen fick Franzén till slut efter att ha snurrat på en femöring ett någorlunda vettigt skottläge och drog iväg pucken, som letade sig upp i Stanas plockhandskryss. Ett underbart skönt mål som betydde 2-1 och satte press på Södertälje.
Bortalaget jagade givetvis kvittering och tog ut målvakten, men kom aldrig riktigt nära. Dock måste jag hålla med SSK-tränaren Mats Hallin, som tyckte att laget snuvats på tre sekunders speltid i jakten på kvittering. I matchens sista sekunder uppstod bråk i ett av LHC:s sarghörn efter att Norrena blivit påkörd och crosscheckad, och Vinnerborg blåste av med några sekunder kvar på klockan. Tiden rann dock iväg (hörde inte sekretariatet signalen?) och slutsignalen gick utan att Vinnerborg reflekterade över saken.
Backspelet oroar - och ger hopp
LHC:s Jakob Karlsson har fått mycket kritik från olika håll under säsongen, och jag måste tyvärr säga att den i dag var befogad. Jakob försöker, men spelar ofta för svårt och har en tendens att vara för långt ifrån sina motståndare. Spela enklare, tack.
Kontrasten är Magnus Johansson, som var gigantisk denna söndag. Mycket bra insatser defensivt varvades med skott framåt, mål och tacklingar. En snudd på prickfri insats från hans sida.
I Södertälje var Kyle Calder bäst, men givetvis var även Stana i målet med beröm godkänd. I övrigt klarade Robertsson av det fysiska spelet, föga förvånande, precis som Popovic. Liimatatinen däremot såg för långsam ut stundtals. Framåt var det relativt klent, Döme försökte, Samuelsson likaså, men det räckte inte riktigt till.
Rättvis seger gav 1-1
Linköpings seger innebär att det står 1-1 i matchserien, mycket psykologiskt viktigt för Linköpings del. En förlust i dag hade varit mycket tung, nu åker vi i stället till Södertälje på tisdag med en positiv trend och trevliga minnen i bagaget. Väl mött då!
