En kopp Färjestad, tack
Det gick inte den här gången heller för Färjestad. LHC var helt enkelt för bra samtidigt som värmlänningarna tog många onödiga utvisningar. Östgötarna känns nu som en het guldkandidat.
Matchen försenades inledningsvis av ett plexiglas som hamnade snett och var tvunget att rättas till. Tempot och intensiteten var hög i första perioden och det var tätt på banan i början, sedan började LHC luckra upp värmlänningarnas försvarsspel. Tidigare säsonger har inte pucken studsat linköpings väg men i år gör den det, vilket illustrerades av Ulf Söderström som fick med sig en hoppande puck in i zon, passade till Pelle Eklund som pangade in 1-0 otagbart till vänster om Martin Gerber. Oerhört skönt för Eklund att sätta en sådan puck som måste varit förlösande för honom efter att det har gått lite trögt på senare tid.
Christian Berglund kom nästan fri efter halva perioden men stötte på patrull i form av Christoffer Norgren som han crosscheckade i ansiktet. Smällen tog illa och Norgren plockade antingen upp tandskyddet eller letade efter sina tänder på isen efteråt, det var svårt att se. Norgren blev dessutom lite groggy och fick gå till omklädningsrummet för vidare undersökning. Berglund fick matchstraff och därmed hade matchen startat illa för Färjestad. Som detta inte var nog sätter LHC 2-0 i det följande fem minuter långa överläget genom en snärtigt handledsskott av Mike Knuble återigen till höger om Gerber.
LHC spelade ut Färjestad som knappt skapade något eget och skotten, 20-3 i LHC:s favör, talar sitt eget tydliga språk. Sheldon Souray var en annan hetsporre i FBK som ständigt letade bråk och tog onödiga utvisningar. Precis efter Färjestad blivit fulltaligt jagar han ifatt Tarvainen efter blockering av Gerber och ska bråka, får ett frispel och slår till Tarvainen framför ögonen på domaren och åker ut. Klantigt och oprofessionellt av en spelare av så hög kaliber, hade Linköping gjort 3-0 i följande powerplay (vilket var nära) hade matchen varit avgjord.
Andra akten bjöd inte på lika många spännande händelser som den första utan var mer fylld av kamp och ett jagande Färjestad. En styrning som gick klockrent i stolpen följdes av ett friläge efter att Norgren missat en passning då hans klubba gick av men Norrena längst bak var suverän ikväll och räddade. Det var trångt i mittzon och LHC kontrollerade matchen vid det här läget. Årets fint, eller kvällens i alla fall, stod Thomas Johansson för då han fick en passning efter LHC etablerat tryck och väntade ut bortalagets täckande spelare för att sedan hitta Mikko Peltola som hade helt öppen kasse. 3-0 till Linköping och ridå för Färjestad. FBK försökte pressa lite, bland annat i powerplay, men fick aldrig in någon reducering.
I sista perioden spelade LHC smart och bevakade ledningen även om Färjestad hade några vassa chanser. Roman Gaborik kom fri men Norrena var snabbt ute och skar av skottvinkeln och stoppade både pucken och Gaborik men en slajdning. Tim Eriksson, minst på isen, satte in en riktig tackling på en motspelare, vilket var roligt att se. Mindre roligt var det nog för LHC:s mindre spelare tidigare i matchen då de fick ordentligt med stryk längs med sargen av Färjestads stora spelare Frögren och Chara. Ulf Söderström satte punkt för tillställningen när han stänkte dit 4-0 i nättaket efter fint förarbete av Fredrik Emvall och Pelle Eklund. Den kedjan var het ikväll och skapade många chanser och visade att LHC har fler vassa formationer förutom Morrison-kedjan. Kul för Norrena att han fick hålla nollan och övrigt kan nämnas att Thomas Johansson imponerade med sitt backspel. Publiken stod för ett högt segervrål i slutet och fortsätter LHC spela så här blir man svårslagna, kanske rentav hela vägen till guld.
