Uppsats om utbildningsersättningen
En kandidatuppsats om utbildningsersättningen och dess effekter för andelen utländska spelare i svensk elitishockey finns nu att läsa på LHCFans.
Som en del av min utbildning i nationalekonomi skrev jag i våras en kandidatuppsats (10 poäng) om utbildningsersättningen. Uppsatsen finns nu tillgänglig för den intresserade, se länk till vänster på denna sida.
Skriven för en stor läskrets
Uppsatsen vänder sig till både nationalekonomer, ishockeyintresserade och andra intressenter. Därför är den skriven på ett sådant sätt att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Alltså, även om du inte är särskilt insatt i nationalekonomisk teori eller EG-rätt bör du kunna förstå stora delar av resonemangen i uppsatsen.
Nedan följer en sammanfattning av uppsatsen. Vissa nöjer sig antagligen med att enbart läsa den, men den mer intresserade får som sagt gärna ta del av hela uppsatsen, som finns via en länk till vänster.
Mycket nöje!
Sammanfattning
Utbildningsersättningen inom svensk ishockey är till för att mindre föreningar som producerar spelare till elitföreningar skall ha rätt till en ersättning för sin prestation. 2001 infördes ett nytt system för denna ersättning, ett system som har vållat stor debatt runt om i Sverige. Det har bland annat hävdats att systemet har inneburit att de svenska föreningarna har värvat fler utländska spelare, till nackdel för de inhemska. I början av 2004 avskaffades systemet och ersattes av ett annat.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur systemet med utbildningsersättningen, i den form som infördes 2001, har påverkat den svenska elitishockeyn när det gäller andelen utländska spelare, att undersöka om systemet var tillåtet enligt gällande lagar och att undersöka om systemets avskaffande var befogat. Uppsatsen tar sin teoretiska grund i internationell ekonomi, främst handelsteori, och behandlar de två högsta serienivåerna i det svenska seriesystemet. Beroende på det rättsliga ramverk som EG-rätten utgör studeras främst svensk ishockeys utbyte med EU- och EES-länderna.
För att på ett tillfredsställande sätt kunna undersöka effekterna av utbildningsersättningen används både kvantitativa och kvalitativa data i form av statistik respektive åsikter, vilket minskar risken att dra felaktiga slutsatser.
Uppsatsen drar tre slutsatser:
1) Andelen utländska spelare i svensk elitishockey har ökat beroende på systemet med utbildningsersättningen. Ökningen har påverkat svensk ishockey negativt.
2) Systemet med utbildningsersättningen var inte förenligt med EG-rätten.
3) Ovanstående två slutsatser ger stöd för systemets avskaffande.
