Mikko Peltola & Jussi Tarvainen - Radarparet
Det är två spelare som sticker ut lite från mängden i Linköping, inte bara för att de är finländare utan även för sitt fina spel. Dessutom har de blivit något av ett radarpar i LHC. På fredagseftermiddagen, en timme innan lagets avresa till Malmö, anländer vi till kansliet och går ner till styrketräningsrummet.
På vägen passerar vi ett par kända ansikten innan vi träffar Mikko & Jussi på den överenskomna tiden.
Foto: Tobias Josefsson
Ni verkar hitta varandra ganska bra på isen?
- Det blir hela tiden bättre och bättre, i början var det lite problem med timing, hur Jussi spelade och hur jag spelade men jag tycker att det blir lättare och lättare. Det är inte bara jag som fungerar ihop med Jussi utan han funkar med mig också, säger Mikko och ler.
Peltola: Snart har du satt individuellt poängrekord i Elitserien. 96-97 gjorde du 41 poäng, i år har du gjort 39 poäng, någon speciell känsla gällande det?
- Ja det är ganska nära nu, men ingen speciell känsla nej utan jag hoppas vi vinner några matcher nu så vi blir klara för slutspel, sex poäng till tror jag räcker för att vi ska nå dit.
Tarvainen: Det brukar vara svårt med omställningen till en ny serie första säsongen men du verkar ha lyckats bra?
- Ja det tycker jag, i början var det lite svårt men det går bättre och bättre hela tiden så det är inga problem.
Peltola: Du är 34 år och ändå ligger du på andra plats i Elitseriens poängliga, det finns de som säger att man är slut efter 30, vad har du att säga om det?
- Inget speciellt, det är lättare att spela nu och jag tycker att jag hela tiden har mer och mer tid på isen, jag har inte blivit snabbare på skridskorna men man blir smartare med åren och jag vet hela tiden vad jag ska göra.
Peltola: Samma tänkande brukar finnas i landslagssammanhang, i alla fall det svenska landslaget, att spelare helst ska vara unga och lovande, tänker du på finska landslaget någonting?
- Nej jag är 34 år gammal, får jag spela i VM så går det bra och även i Swedish Hockey Games men det är inte min plats där, Linköping är viktigast för mig.
Tarvainen: Du har lyckats ganska bra i Sverige och är i "rätt" ålder, har du några landslagstankar?
- Självklart är jag intresserad om de vill ha mig, det har varit ett par år sedan jag var med så om de är intresserade ska jag givetvis tänka på saken.
Tarvainen: Finns NHL med i dina framtidstankar?
Mikko ler och Jussi harklar sig lite innan han säger:
- Det viktigaste just nu är Linköping, jag brukar ta en säsong i taget och försöka spela så bra jag kan.
Vilka är de två bästa finska backarna och de tre bästa finländska anfallarna i Elitserien?
Mikko: - Bland backarna är Jouni Loponen (HV71) en ganska duktig back, spelar alltid på samma nivå och Jyrki (Välivaara) är också ganska bra, blir hela tiden bättre och bättre. Bland forwards hoppas jag att jag och Jussi är duktiga, vilket leder till att båda skrattar.
- Det är svårt att säga för det finns många bra forwards bland annat Kalle Sahlstedt (HV71) och Pasi Määttänen (HV71), fortsätter Mikko.
Jussi: - Även Tommi Kallio är duktig.
Peltola: Beskriv Tarvainen som spelare. Styrkor? Svagheter?
- Han är alltid farlig, han kan göra mål och passa, det är viktigt att inte bara ha ett bra skott utan även att vara är duktig på att slå passningar. Defensivt. tja, Jussi är en anfallsspelare, säger Mikko och båda brister ut i skratt.
Skjuter han hårdare än Hannes Hyvönen?
- Hyvönen skjuter kanske lite hårdare men Jussi vet var han skjuter. Hyvönen brukar sprida skotten så ingen vet var de hamnar, säger Mikko och pekar lite åt alla möjliga håll samtidigt som Jussi skrattar. Sedan tillägger han:
- Jussi träffar alltid målet.
Tarvainen: Beskriv Peltola som spelare. Styrkor? Svagheter?
- Passningsspelet, han slår väldigt bra passningar. Mikko leder ju assistligan i Elitserien och han är duktig med pucken över hela banan. Bra splitvision och duktig i powerplay. Svagheter är svårare att säga.
- Farten, lägger Mikko in och de båda skrattar glatt.
Jussi: - Han är snabb på skridskorna när vi anfaller men defensivt.
Uttalandet gör att båda skrattar igen.
- Nej då, han är duktig hemåt också, säger Jussi.
Kommentar om era finska medspelare i laget? (Norrena, Välivaara, Tirkkonen)
Mikko: - Norrena är en riktig ledare, han är viktig. Duktig med klubban och räddar mycket, han är bäst i Elitserien. Det är Välivaaras första år i Elitserien och jag tycker han hela tiden blir bättre och bättre.
Jussi: - Pekka är stabil.
Mikko: - Ja, han är duktig defensivt såväl som offensivt.
En del personer säger att anledningen att Linköping ligger där man ligger är på grund av Fredrik Norrena och en hockey med mycket hakningar och fasthållningar, kommentar?
Mikko suckar lite lätt.
- Nej, jag tycker vi spelar som alla lag i serien. Vi spelar mycket anfallshockey, det är klart det är lätt för folk att säga att om vi slår Frölunda på bortaplan så är det för att vi spelar skithockey, men jag tycker inte det.
- Det håller jag med om, säger Jussi.
Hur viktiga är de finska spelarna för LHC:s framgångar så här långt?
Mikko: - Det är alltid så att alla spelare måste hjälpa laget, det är vårt jobb. Jag tycker att alla svenska spelare spelar jävligt bra hela tiden, det är inte bara vi finländare som är anledningen till att det går bra utan hela laget.
Jussi: - Det är inte bara finska, svenska eller amerikanska spelare som gör allt utan man måste agera som ett lag så jag tycker inte det bara är de finska spelarnas förtjänst att det har gått bra.
Mikko: - Det är lättare att spela bra om vi har tre-fyra femmor som är duktiga, det är också lättare att göra mål för oss om andra- och tredjekedjan gör bra ifrån sig, det hjälper vårat spel.
Vilken spelare i LHC är viktigast för laget?
Mikko: - Det är Norrena, säger Mikko utan tvekan och Jussi nickar.
Kommentar om tränarparet Roger Melin & Johan Hemlin?
Mikko: - Det är mycket roligt att jobba med dem, jag gillar det skarpt.
Jussi: - Det är bra träningar, tillräckligt tuffa.
Mikko: - Ja, tränarna är inte så aggressiva heller när det gäller styrningen av laget.
Tarvainen: Hur känns det att ha en egen liten fanclub bland supportrarna?
- Det är trevligt, säger Jussi och ler.
- Självklart är jag väldigt stolt över det och jag vill hälsa till alla medlemmar.
Brukar någon av Er någon gång besöka officiella hemsidan och läsa vad som skrivs på forumet?
Jussi: - Ja ibland, men inte så ofta.
Mikko: - Jag gör inte det, det är bättre för mig att inte göra det. Om alla säger att jag har spelat bra så är det inte bra för mig om jag börjar tänka att allt är bra, säger Mikko och ler samtidigt som Jussi skrattar.
- Spelar jag dåligt och läser det så börjar jag tänka på det, fortsätter Mikko.
Jussi: - Ja det är samma sak för mig, om du spelar bra så är du en stjärna ena stunden och spelar du dåligt så är du värdelös nästa.
Mikko: - Det är samma med tidningar, man kan inte hela tiden läsa vad som skrivs och hur du har spelat, det går inte.
Tack så mycket för er tid och lycka till framöver!
- Tack.
