LHC fick en poäng i förlustmatch mot Luleå
I matchen mot Luleå kunde inte LHC knipa mer än en poäng. Gästerna var effektivare och avgjorde efter en mycket utdragen och spännande straffläggning.
OBS! Kortversion av rapporten på LHCFans.com.
Luleå tog vara på sina chanser
Linköping inledde piggt och låg på i anfallszon som vanligt. Lule hade inte mycket till eget spel i fem mot fem och LHC fick tidigt ett powerplay som dock blev resultatlöst. LHC skapade bättre chanser strax efteråt, t.ex. då Henrik Andersson i ett två mot ett-läge spelade fram till Ahxner som stötte pucken på volley mot Henriksson i lulekassen, men ingen utdelning där. Gästrin fick fritt skottläge i slottet, men pucken smet precis utanför Henrikssons stolpe. Domare för dagen var Lars-Johan Ryhed och han hade inte någon av sina bättre dagar. Nåväl, efter sju minuter åkte Franzén, för dagen back, ut för slashing. Lule fick sin första stund i anfallszonen och utnyttjade detta på bästa sätt. I dag var gästerna riktigt på hugget i powerplay och gjorde efter knappt åtta minuter 0-1 genom en puck på mål från Petter Nilsson på blålinjen. Pucken letade sig genom röran framför mål och in i kassen bakom en Sandberg som för dagen såg rätt stirrig ut generellt, det syntes redan på uppvärmningen. En riktigt kalldusch, eftersom Luleå inte skapat någonting alls innan powerplayet. Ännu värre blev det efter ytterligare tre minuter då Arnaud Briand tog pucken i samma veva som han trippade Andreas Kreü i egen zon så han kom fri med Sandberg. Briand satte enkelt pucken längs isen mellan benen på Sandberg. Ett riktigt gammalt hederligt skitmål och den lilla skara luleåfans som letat sig till Stångebro vaknade några sekunder. Sedan tystnade de igen.
Linköping ryckte upp sig lite och det tog bara två minuter innan Henriksson tvingades vittja sitt nät för första gången denna kväll. Stoffe Norgren bröt en puck i LHC-zonen och slog en långpassning upp till en nästan helt ren Stefan Pettersson som inte gjorde något konstigt utan stänkte helt enkelt upp pucken i Henrikssons vänstra kryss med ett slagskott. LHC tog över spelet mer och mer, men det tog en bra stund innan Ryhed bestämde sig för att göra något åt gästernas aningen grova slag, fasthållningar och hakningar. Till slut kunde han helt enkelt inte ignorera det längre. Åter igen resultatlöst powerplay, mycket pga den kompensationsutvisning som kom på Franzén. En knuff i ryggen gav rubriceringen "roughing". Nåväl, spelkänslan var rätt avslagen i Stångebro. LHC var det spelande laget, men Lule var väldigt effektiva framåt, duktiga bakåt och hade således en ledning i paus.
Total LHC-dominans i andra perioden
Ja, total dominans är en mycket bra beskrivning på LHC:s andra period. Från första tekning till andra periodpausen var matchen helt LHC:s. 16-2 i skott säger det mesta. Ett av skotten från Luleå var en lobb från mittzon, det andra var deras enda chans i perioden, ett halvt friläge som Sampan räddade med en slajdning. I övrigt var det bara LHC. Efter två och en halv minut vann Magnus Gästrin en tekning i anfallszon bakåt till Pettersson. Denne klippte till igen, ett slagskott mellan benen på en tappert kämpande Henriksson, 2-2. Vi fick sedan en uppvisning i missade chanser och räddade skott ur alla möjliga och omöjliga vinklar. Inga fler mål kom dock, 2-2 kändes inte rättvist efter två perioder. Luleås spel imponerade inte ett dugg och det var verkligen inga slutspelstakter som visades upp från gästerna. I slutet av perioden fick gästernas Jonathan Hedström spel och gav Johan Franzén en våldsam slashing över benet efter avblåsning. Visst, Franzén var tuff mot Hedström vid sargen, men det berättigar inga direkt idiotiska beteenden från Hedströms sida. Ryhed agerade svagt och idiotin gav Hedström inte mer än en tvåminutare. Tycker nog en femma skulle varit på sin plats efter detta tilltag. Hädanefter blev Hedström, med rätta, utbuad av publiken varje gång han hade pucken. Det är nog inte första gången Hedström ballar ur på planen. Synd på en annars bra ishockeyspelare.
LHC-ledning i tredje
Tredje perioden fick ett helt annat utseende. Matchen var jämnare och Lule ryckte upp sig rejält. Det kändes dock fortfarande som att LHC låg närmast ett ledningsmål och efter mycket arbete så kom det också. När Luleå precis klarat av en utvisning fick LHC en tekning i anfallszonen. Gästrin vann åter pucken bak till Pettersson som klippte till(vad annars?). Ragge Karlsson störtade in på mål och fick pucken på sig så att den styrdes in bakom Henriksson och en välförtjänt LHC-ledning var ett faktum. Bara sekunderna senare bjöds dock Luleå snabbt in i matchen igen när Knold åkte ut på en mycket tveksam tvåminutare. Okej att domare inte kan avgöra matcher, men nog kan de påverka på olika sätt. Ryhed påverkade tyvärr på det sätt att han var inkonsekvent i sina bedömningar och att den berömda "nivån" varierade under matchen. Nåväl, det var ju då Lule som gjorde målen, inte Ryhed. Efter att LHC klarat av utvisningen kom kvitteringsmålet. Finnström sköt ett dragskott för styrning som Petter Nilsson mycket snyggt styrde in i en halvtom kasse då Sandberg gått ut för att täcka skottet. 3-3 kändes snöpligt och resten av tredje perioden och sudden death blev en ren transportsträcka till straffläggningen.
Hemsk straffläggning
Straffläggningen var rent utsagt hemsk. För nerverna, dvs. Båda lagen missade sina tre första straffar, eller snarare, de duktiga straffmålvakterna räddade. Petter Nilsson gick in med sin andra straff och gjorde mål. Efter lite tveksamhet i LHC-båset klev Myran Gustavson in på isen och satte pucken enkelt. Stefan Nilsson satte Luleås nästa straff och därefter satte Myran sin andra raka, i femte straffomgången. Dags för Petter Nilsson igen, men denna gången missade han, likaså gjorde Myran. Stefan Nilsson satte Luleås sjunde straff och när Henriksson räddade Stefan Petterssons skott efter en slagskottsfint var saken klar. Luleå tog "bonuspoängen" efter totalt 14 straffar.
Slutspelschansen lever trots allt
Brynäs förlorade i kväll, vilket innebär att LHC knappade in och bara har fyra poäng upp till Brynäs med tre matcher kvar att spela. Brynäs har ett klart tufft program, så ingenting är avgjort ännu, dessutom har LHC fördel av målskillnad. Nåväl... kontraktet är nu även i teorin säkrat, härligt LHC! Ett litet grattis går även till Södertälje, som efter en poäng hemma mot Färjestad i 100-årsjubileumsmatchen i praktiken även de säkrat elitseriekontraktet.
LHC klarade skadeproblemen på backsidan alldeles galant. Franzén var bra i sin nya roll och övriga backar skötte sig också klart godkänt totalt sett. Framåt var Steffe givetvis kvällen stjärna, men i övrigt var effektiviteten tyvärr dålig. Lule lär vara mycket nöjda med två poäng i bagaget på väg norrut igen, men de måste visa upp betydligt bättre spel för att inte bli överkörda i kvartsfinalerna. Jag tror dock att de rycker upp sig tills dess. Nu är det bara två dagar till nästa match, "derby" hemma mot Södertälje. Det är en ren fröjd att kunna njuta av ishockey just nu, med kontraktet säkrat. Nu jagar vita lejon tigrar!
