LHC fortsätter vinna
LHC är mycket svårslaget just nu. Kvällens match mot Frölunda slutade med seger efter sudden death. Det fanns flera hjältar i denna match och en av dem heter Torgny Bendelin.
Jaha, så var det åter igen dags för lite hockey igen efter en veckas uppehåll med allt det ståhej som har varit kring LHC. "Skandalen" tänker jag inte gå in närmare på här, det finns att läsa om på annat håll. I vilket fall som helst så visade publiken sitt stöd både före och under match genom att bland annat skandera "Vi älskar Torgny". Så sant som det är sagt.
Som vanligt uppladdning på Royals före match för min del. Denna gång besöktes vi av fys- och kostansvarig i LHC, en viss herr Lasse. Vi fick reda på lite smått och gott, till exempel att Myran är vegetarian(äter dock fisk) och att Bjarne tar mest i knäböj. Lasse är ny för året i LHC och kunde, trevligt nog, berätta om hur positivt överraskad han blev när han började träna grabbarna i somras. De var tydligen mycket mer träningsvilliga än han hade trott. Vi fick också meddelat från Mats W att Henrik Andersson har kallats hem från Tranås till nästa match.
Nu så till själva matchen. Jag hade förväntat mig en ishockeymatch, men det verkade stundtals som om bortalaget bestod av inlånade spelare från Redbergslid. Ja, precis, det var en hel del handboll i kvällens match. LHC startade förvånansvärt bra efter en veckas speluppehåll. Följaktligen tog man också ledningen i powerplay efter knappt sex minuter. Målskytt var succémannen Bjarne Hurtig, medelst ett hårt, välplacerat slagskott i fritt läge vid blålinjen. Skönt att se att Bjarne fortsätter skjuta, det gjorde han flera gånger i kväll.
Efter tio minuter började handbollsmatchen. Frölunda höll sig fast i anfallszon och fick iväg en lobb från blålinjen in mot Sampan. Han går ut för att möta pucken, men av någon mystisk anledning trillar pucken in i mål. För mig och övriga på läktaren såg det ut som handboll, alternativt hög klubba. Domaren Thomas Andersson var av en annan uppfatnning och 1-1 var ett faktum. Första perioden var ganska hyfsad och jämn. Typiskt var det därför att Frölunda gick segrande ur den, eftersom Timmy Pettersson klippte in 2-1 efter snyggt väggspel med Pelle Prestberg. Det fanns hopp om framtiden, för första perioden brukar vara lite så där från LHC:s sida.
I kväll var det ganska dåligt drag på ståplatspubliken i Stångebro. Vad det beror på kan jag inte veta säkert, men det är fakta att det lät mindre i dag än vad det brukar och att det går att förbättra. Det ska bli intressant att se hur många vi blir i Jönköping på lördag.
Den andra perioden var som helhet en bra period ur en någorlunda objektiv synvinkel. Spelet var på en helt okej elitserienivå och det är skönt att se att Cluben verkligen hänger med, även mot de bättre lagen. Ja, jag räknar Frölunda till ett av topplagen i år. I inledningen frontalkrockade Kreü med huvuddomaren Andersson, som blev liggande knockad på isen. Han reste på sig efter ett tag, men tankarna var nog på många håll "rätt åt honom". Elakt, men man kan inte alltid vara snäll och gullig. LHC skapade en hel del chanser och Lundqvist i bortakassen gjorde fortsatt bra ifrån sig. Detsamma gjorde hans motsvarighet i LHC, före detta frölundaspelaren Micke Sandberg, som åter igen var en gigant i målet. Efter drygt halva perioden ger så LHC:s slit utdelning och Johan Franzén får i halvöppen kasse stöta in en retur och därmed göra sitt första elitseriemål. Det skulle komma mer...
Känslan efter andra perioden var "orättvist". Jag var inte ensam om att känna mig besviken på 1-1-målet, men det var bara att ta nya tag. Jag var ju inte helt säker på vad som hänt egentligen, förhoppningsvis visste domaren bättre än vi på läktaren.
Inledningen av tredje perioden var jämn och båda målvakterna fick visa upp sig vid ett par tillfällen. När åtta minuter var spelade gjorde Frölunda ett misslyckat byte och Mike fick ohotat skrinna fram mot Lundqvist i Frölundamålet. Mikes slagskott strax innanför blå besegrade målvakten, men inte dennes högerstolpe, vars utsida lyckades mota bort pucken. Stunden senare, i en lite tilltrasslad situation efter tio minuters spel fick Linköpingssonen Magnus Johansson i Frölunda skottläge. Han klippte till direkt och pucken smet in till höger om en skymd Sampan i målet. Typiskt, det kunde lika gärna varit LHC som tagit ledningen, det kändes som förgjort. "Vi ger aldrig upp, Cluben" skanderades det från läktarhåll och det gjorde inte spelarna heller.
LHC hade problem att skapa riktigt vassa chanser, men till slut skapades det tryck i anfallszon. En avvaktande utvisning på en frölundait med en och en halv minut kvar behövde härligt nog inte verkställas. Mike, som kommit in i stället för Sampan som åkt ut till båset, fick skottläge strax innanför blå. Iskall som han var sköt han dock inte på försvararen som slängt sig framför honom utan spelade i stället en crosspassning till Johan Franzén som klippte till direkt. Kvitteringen var ett faktum och Stångebrohallen kokade av glädje och fylldes av lättnad. Resten av ordinarie speltid flöt förbi lugnt och det var nästan något i klass med ett segerjubel som utbröt från publiken vid tredje periodens slutsignal. Mycket starkt av Cluben att ta igen två underlägen, det visar på en oerhörd vilja! Man är nu obesegrade under ordinarie speltid i sex raka matcher och är uppenbarligen mycket svårslagna just nu. Detta är mycket, mycket viktigt.
Sudden death drog igång och hann knappt börja innan den var slut. Hemmapubliken fick åter igen skrika ut sin glädje över en seger. Matchhjälte denna gång hette Fredda Johansson. Denne snappade upp pucken i anfallszon efter att några frölundaspelare sjabblat med pucken. Fredda bröt in mot Lundqvist, gjorde några dragningar och sköt från nära håll. Pucken trillade ner en decimeter från mållinjen, bakom en liggande Lundqvist. Fredda hade sinnesnärvaro och räckvidd nog att trassla sig fram med klubban och peta in det avgörande målet i tom kasse. Härligt!
De objektiva tankarna efter matchen var "rättvist". Två bra lag möttes i en bra match och hemmalaget gick segrande ur striden med 2 poäng. Bortalaget är nog inte helt missnöjt med en poäng, trots allt. Har just sett på Sporten, både SVT:s och TV4:s. Jag och många med mig börjar tröttna på skandalkåta journalister vid det här laget. Som tur är finns det hockeykunniga "expertkommentatorer" med i bilden och denna kväll håller jag med de båda, Curt Lundmark och Charles Berglund. Intressant är resultatrapporteringen från TV4 Öst. "Innebandy, Elitserien: Linköping-Frölunda 4-3". Hmm... okej att jag tyckte det var handboll, men är isen så usel att det klassas som innebandy? Inte riktigt än, va?
Härligt med ännu en seger, den fjärde raka. Nästa match är på lördag, ännu ett möte med HV71 borta i Jönköping. Kommer trenden att hålla i sig? Kommer Skröder att vara ika bra som han varit hittills? Kommer Sampan att fortsätta med sitt suveräna spel? Kommer LHC fortsätta klättra i tabellen? Kommer AIK fortsätta förlora? Kommer HV haka på i toppen? Kommer jag återfå rösten? Fortsättning följer...
(OBS! Denna rapport är en förkortad variant av den som finns på www.lhcfans.com)
