Aves - Vitória Setúbal1 - 4
LHC föll efter "anskrämlig" insats
Ja, anskrämligt var ordet Harald Lückner använde för att beskriva Linköpings insats mot AIK på Hovet på lördagseftermiddagen. Efter en riktigt hygglig förstaperiod av bortalaget så föll spelet samman totalt och efter AIK's ledningsmål var det egentligen aldrig något snack. LHC misslyckades ännu en gång med att kliva fram när det verkligen gäller. De rutinerade spelarna sviker ännu en gång, och slutspelståget börjar nu öka farten ut från perrongen med Linköpings ståendes kvar.
Harald Lückner hade inför den här matchen flyttat upp Robin Figren till förstakedjan, med Carl Söderberg och Andreas Jämtin i hopp om att få fart på formationen. Den rokaden hann dock inte sättas på några prov då Figren troligen spelade sin kortaste match i karriären. Efter blott 29 sekunder hittade domaren Morgan Johansson ett ytterst tveksamt matchstraff på Figren, och Linköping fick inleda med 5 minuter i boxplay. AIK bjöd dock inte på något särskilt imponerande spel i powerplay och LHC kunde reda ut hela det numerära överläget utan mer än någon ströchans för hemmalaget.
Trots den inledningen så kunde Linköping lyfta upp spelet och sätta press på AIK och den orutinerade Niklas Lundström i målet hade en del att göra. Han stod i vägen bra men släppte en del returer. Därmed framstod det som ett vinnarrecept för LHC att fortsätta bombardera med skott och åka in och plocka åt sig returer.
Linköping tar ledningen efter en försvarsmiss av AIK som tappar markeringen på Sebastian Karlsson, som efter väggspel med Arlbrandt får en lång sidledsförflyttning på Lundström och kan lägga in en backhand vid stolproten.
Dryga 3 minuter senare är det kvitterat efter en kommunikationsmiss i LHC-försvaret. Norrena är samtidigt alldeles för långt ute på Tärnströms skott och Rosén kan enkelt trycka in returen.
Böljande spel därefter och 2,5 minut senare är det åter bortaledning. Holmqvist skjuter från blå och Lindhagen styr pucken i nät. Otagbart för Lundström. AIK svarar dock omgående där Liwing bara 47 sekunder senare försöker sig på en genomskärare som tar på Jämtins skridsko och försvinner in i nätet. Inte mycket att göra för Norrena där. I slutet av perioden får Linköping chansen att spela 5 mot 3 i 45 sekunder, men genom rejält slarv av Arlbrandt och Magnus Johansson så går chansen om intet.
Andra perioden inleds med böljande spel och tränarnas hårstrån måste ha grånat minst en nyans med tanke på det stora antalet spelvändningar som hela tiden skapas. LHC fortsätter skjuta och Lundström släpper fortsatt en del farliga returer. Känslan är dock att AIK skärpt till närspelet framför mål och Lundström får bra hjälp att hålla undan framför kassen.
Efter 12.05 tar AIK ledningen för första gången i matchen. Linköping har precis blivit fulltaliga efter en utvisning när försvaret tydligen glömmer bort Dick Tärnström som helt ostört får ladda jättebössan och klappar in 3-2 bakom Norrena.
LHC lyfter återigen upp spelet och ligger på för en kvittering, men de där riktigt heta lägena uteblir.
Även tredje perioden innehåller mycket fram- och tillbakaspel, och LHC lyckas inte få till några riktiga farligheter. Känslan är att tiden rinner ut och när Albin Lorentzon utvisas knappt 15 minuter känns det mycket tungt. LHC reder ut läget, men får ändå se ytterligare en puck bakom Norrena när Rosén skjuter och Steen kan slå in returen efter en spelvändning. Samma spelare som slarvade bort 5 mot 3-läget, dvs Johansson och Arlbrandt, ser ut som juniorspelare i försvarsarbetet och det är märkligt hur såna spelare kan agera så taffligt i ett så viktigt läge.
Ytterligare en svidande förlust för Linköping. Efter matchen så är den dominerande känslan att de som leda laget inte gör det. Lückner var inne på samma sak, de rutinerade spelarna tar inte sitt ansvar. Spelare som Hlavac, Hlinka och Hartigan var osynliga. Niclas Hävelid spelar -2 i en så här viktig match. Jämtin och Söderberg får inte ut någonting av sitt spel. Men den största syndaren får i den här matchen ändå anses vara Magnus Johansson. Med tanke på hans ställning i den interna hierarkin och inte minst att han är kapten i laget så måste han visa både bättre spel och bättre attityd om inte den här säsongen ska sluta i en katastrof för Linköping.
Anskrämligt var ordet!
