Tung förlust efter en bra genomförd match
Skellefteå plockade hem första matchen i förlängning, men LHC visade att det inte kommer bli en promenadseger för tabelltrean.
Linköping får en drömstart på årets slutspel, powerplay efter bara 11 spelade sekunder och minuten senare ligger även första målet bakom Hadelöv då Magnus Johansson kommer in bakom mål och lägger pucken på första stolpen där den på nått sätt slinker in. Efter målet vaknar hemmalaget till och börjar varva upp sitt anfallsspel, och får två minuter senare chansen i PP då Andreas Pihl får sätta sig på botbänken. Skellefteå spelar riktigt riktigt bra utan att få nån utdelning och Norrena har fått en skön start i matchen, bra med i matchen och varvat enkla med svåra räddningar. Det är fortsatt hemmalaget som har taktpinnen men med uppoffrande spel och enkla sarglösningar ser LHC stabila ut i defensiven. Joakim Lindström har haft hetaste chansen att kvittera men får inte upp pucken och det blir istället till en fin benparad av Norrena.
Efter elva spelade minuter blir det återigen dags för PP för hemmalaget när Melichar blir utvisad. Lite oroväckande är det att de två som ska vara våra tunga placeringssäkra försvarspjäser är de två som tagit utvisningar för bortalaget, ett tecken på att de inte hinner med SAIKS snabba stressiga anfallsspel?
Även det powerplay läget blir mållöst för Skelleftå, men det är fortsatt hemmalaget som styr spelet. Dock kommer LHC upp i många fina anfall och med bättre skärpa från Robin Persson och Johansson hade vi kunnat ha en tvåmålsledning. 1 minut kvar av perioden och det knyter sig i magen direkt, mina farhågor blir sanna bara halvminuten senare då en Skelleftåspelare snubblar in i LHC`s zon, Christian Söderberg droppar pucken och Oscar Lindberg sätter kvitteringen. Måste påpeka Pihls agerande vid målet där han ser ut som en gammal gubbe som står och vevar lite med sin käpp. Utan det nonchalanta bytet och hemjobbet vid målet hade vi haft ett ypperligt tillfälle, istället är blir det hemmalaget som får gå in i periodpausen stärkta av sitt mål.
Skellefteås tur att få drömstart i en period. Efter gruff vid slutsignalen till första börjar den andra perioden med spel fyra mot fyra, Hlinka får första drömläget efter retur på Magnus Johanssons skott men Hadelöv räddar och anfallet efter kommer hemmalaget med bra fart, David Rundblad kommer in från kanten och sätter pucken snyggt i Norrenas bortre hörn, Erik Andersson går tyvärr i fällan då en SAIK forward står och tar upp kamp med han precis framför sin egna målvakt. Perioden tillhör helt och hållet hemmalaget men i den sjätte minuten revanscherar sig Erik Andersson, bryter in från ungefär samma läge som Johansson vid ett noll målet och får fram pucken till Jämtin som med öppen kasse inte gör några misstag. Men det här var som sagt Skelleftås period och i den trettonde minuten gör Joakim Lindström mål efter bra forechecking. Dock får LHC chans att återigen kvittera vid sitt tredje powerplay läge, tyvärr blir det mållöst och ställning 3-2 står sig perioden ut.
Ställningskrig är ordet för de första minuterna av tredje men i tredje minuten utvisas Jämtin och taktpinnen ges vänligt över till Skellefteå, inget mål men SAIK ser så hungriga ut att jag knappt kan sitta still i soffan. Några minuter senare åker Jimmie Ericsson på en lite tveksam utvisning för crosschecking och LHC blir inbjudna i matchen. Linköping ställer upp snabbt och bra och får iväg många farliga lägen men efter några tveksamma tekningsinsatser dör lägena ut och tillslut blir det så att Jämtin blir utvisad för felaktig tekning (?) Linköpings boxplay spel fortsätter att döda tid och det blir återigen mållöst. Linköping börjar ta över allt mer och Magnus Johansson har återigen ett riktigt farligt läge men istället för direktskott försöker han lura ner Hadelöv och lägga den i bortre. Klockan verkar rinna iväg för LHC och med 1.20 kvar på matchuret plockas Norrena från sin kasse, och bara halvminuten senare slår David Rundblad en puckout, tack gud säger vi i blått, vad dom i svart och gult sa är nog inget som passar vid söndagsmiddan. Det går bara 15 sekunder av sex mot fyra läget så sitter kvitteringspucken och matchen går till förlängning.
Förlängningen rivstartar med ett friläge för Hlinka som efter uppassning av Rundblad inte får till ett bra skott, det ges och tas utan att bli några fler farliga lägen. Fem minuter in kommer det gyllene läget, Joakim Lindström blir utvisad för hakning. Bra PP av LHC men än bättre Boxplay av Skellefteå som skär av skottvägar och spelar med en bra box, bästa läget hade Zacke men avslutet mitt i slottet gick över efter styrning. Det känns som LInköping är det bättre laget i förlängningen därför känns det snöpligt när Skellefteå sticker upp i ett anfall och Mikko Lehtonen styr in pucken på ett slagskott från Tim Erixon.
Linköping gör en otroligt bra bortamatch men tack vare några misstag vid de tidiga målen får Skelleftå matchen dit dom vill och det är tack vare lite tur vi får in kvitteringspucken, förlusten hade känts lite bättre om inte assisten till avgörande målet hade varit "nä jag kan inte säga att det var meningen, jag bara blunda och tog i för allt jag hade". Skellefteå tar alltså första matchen men för mig känns det som att vår hemmamatch blir nyckelmatchen efter en sån här bra genomförd bortamatch. Skellefteå var hemmalaget och det var naturligt att de skulle styra och ställa, med lite tur på vår sida hade Hlinka kanske snubblat in pucken vid sitt friläge och det var vi som satt i cockpiten. På torsdag är det dags igen, minst två timmars spontana hjärtattacker väntar även den kvällen och min PMS (pre match stress) som det så fint heter i Englands fotbollskretsar har redan drabbat mig inför torsdagens drabbning.
