Skellefteå - Linköping4 - 1
Förlust mot Skellefteå
Resultatmässigt hängde Linköping med mot ett bättre Skellefteå in i tredje perioden. En klumpig utvisning ledde dock till ett logiskt slutresultat på 4-1 till hemmalaget. Ett måls underläge, och skottförlust 2-17 gör det ganska tydligt att det egentligen inte fanns någon forcering att tala om.
Det fanns en hel del frågetecken inför Linköpings resa till Skellefteå. Laget har inte levererat, och bara 2 3-poängare på 11 matcher är inte mycket att skriva hem om. LHC brukar dessutom ha svårt för Skellefteå på bortaplan.
LHC inledde första perioden klart bäst, och vaskade fram bra chanser mot Joni Ortio i hemmamålet. Tveksamheterna i egen zon fortsatte dock, och straffade sig till slut. Slarv i LHC-försvaret gav Tim Söderlund fritt fram och hemmalaget tog ledningen på sitt första skott på mål. Därefter tog Skellefteå över spelet. Linköping fick dock chansen i powerplay efter en slarvig utvisning av Skellefteå. Ingen ordning på spelet i PP, och de riktigt svettiga målchanserna uteblev. Niklas Persson tröttnade på linjedomarnas eviga strulande vid tekningarna och pratade på sig en utvisning för osportligt uppträdande. Huvuddomaren Patrik Sjöberg visade, som vanligt, dålig känsla där. "Pajen" kunde visserligen vara tyst, men det måste också bli ett slut på de eviga svårigheterna för linjedomarna att släppa pucken. SHL vill ha snabbare matcher, men det dödar linjedomarna effektivt genom att krångla till det vid varje pucksläpp. Skellefteå skapade tryck i numerärt överläge, men även här uteblev de heta chanserna. LHC hann med ett numerärt överläge till i första perioden, men fick inte ens iväg ett skott på mål. Skellefteå är bra i boxplay, men att skotten uteblir får nog främst läggas på Linköpings svaga passningsspel. Fler än 2 passningar i rad med rätt adress kunde inte räknas in under första perioden.
Första 3-4 minuterna av andra perioden bestod av klassisk hawaiihockey där lagen hade full fart över banan, men inte mycket uträttades. Hemmalaget kunde dock dra fördelar av sitt bättre passningsspel, och fick efter ytterligare någon minut till ett par bra anfall mot gästerna. Ytterligare ett långt anfall senare så blev det 2-0 genom Bud Holloway efter en retur. Efter knappt 10 minuter drog Joakim Lindström på sig en utvisning, och den här gången fick LHC till ett bättre spel. Trots chanser blev spelet i PP resultatlöst, men reduceringen kom strax efteråt. Skellefteå bjöd på en blek passning i egen zon, och Mathis Olimb kunde prickskjuta in 2-1. Klar uppskärpning från LHC efter reduceringen, och under ett par minuter hänger en kvittering i luften. I slutet av perioden är det mer Skellefteå igen, och Jakob Johansson får jobba hårt i hemmamålet.
Den forcering som borde komma från LHC i tredje perioden är det istället Skellefteå som står för. Klart övertag för hemmalaget, även om spelet böljar en del strax innan 10 minuter gått. Därefter är det hemmalaget som styr och ställer. Inga mål dock, innan Eddie Larsson drar på sig en rejält klumpig utvisning med 5 minuter kvar. I det efterföljande PP-spelet utökar Skellefteå ledningen genom ett riktigt vackert mål av Oscar Möller på en glimrande passning av Joakim Lindström. 12(!) sekunder senare är det dags igen. Ett mentalt svagt Linköping står och tittar på när Lindström kan dundra in stora kanonen i krysset. 19-2 i skott indikerar med all önskvärd tydlighet att resultatet är rättvist, och att den väntade forceringen från LHC aldrig kom igång.
LHC's stjärnor
3 - Kristian Näkyvä - stack ut i en annars blek insats av backarna
2 - Andrew Gordon - en spelartyp alla lag vill ha. När liret inte funkar spelar han gärna fysiskt.
1 - Mathis Olimb - ett ständigt hot i offensiv zon
