Redaktionen coachar: Lukas Landl
Precis som föregående år kommer vi köra en artikel i veckan den varje skribent från sidan ger sin syn på årets lag. Det blir laguppställning, BP och PP samt årets skyttekung och genombrott. Ge oss gärna din åsikt hur laget borde se ut i kommentarsfältet, trevlig läsning önskar vi på redaktionen!
Laguppställning:
Forwards:
1:a – Lilja - Roe - Gordon
2:a – K.A. Olimb - M. Olimb - Törnqvist
3:e – Little - Persson - Bergfors
4:e – S. Karlsson - Fogström - Sylvegård
13:e – Vilmos Galló
Kommentar: Linköping har det starkaste offensiva laget på väldigt länge. På forwardssidan har man lyckats behålla de allra största stjärnorna, samtidigt som man har fått in precis den kraft som tidigare kanske har saknats. Inte minst har man breddat laget med råge. De två mest intressanta värvningarna stavas Olimb, med bröderna Ken Andre och Mathis. Tillsammans med dem, vill jag se unge, hårdjobbande Henrik Törnqvist, som i år kan komma att få sitt stora genombrott. Varken den norska duon eller det dynamiska paret med Garrett Roe och Andrew Gordon bör säras på. Vad det gäller de sistnämnda, fulländas den kedjan med kvicke och kreative Jakob Lilja, som jag tror kan ge än mer i poängväg än vad han gjorde förra året. Liljas kvickhet och goda teknik fick vi ett smakprov av, men jag vet att han har så mycket mer att erbjuda. Denna kedja kan på förhand bli oerhört underhållande att kolla på.
Då stjärnorna i år är många, kommer med största sannolikhet poängproduktionen att spridas ut på samtliga fyra enheter. Tidigare har laget från östgötaslätten haft en till två poängproduktiva kedjor, som oftast tämligen enkelt kunde suddas ut av motståndarna när det kom till slutspelskritan. Nu bildar man en tredjekedja med en stabil tväggscenter i Niklas Persson, en skyttekung i Broc Little och en rutinerad Niclas Bergfors som i form och skadefri kan bli en av de viktigaste spelarna i SHL. Poäng lär vi definitivt se även i denna enhet. Fjärdekedjan, som blir en klassisk "slitkedja", bildas genom vår viktigaste krigare, Sebastian Karlsson, grovjobbande Niklas Fogström samt store Emil Sylvegård - som kan komma att finna plats högre upp i kedjehiearkin. Vilmos Galló blir bara bättre och bättre och kan mycket väl finna sig tillrätta i den "ordinarie" uppställningen, men placeras nu som 13:e-forward. Att ungraren förlängde, var en mycket god nyhet för Cluben.
Backar*:
1:a – Näkyvä - Lundgren
2:a – Larsson (Forsling) - A. Karlsson
3:e – Kristensen (Larsson) - Carlsson
4:e – Hansson (Kristensen)
Kommentar: Samtidigt som offensiven är den starkaste och kanske mest namnkunniga på länge, är defensiven den yngsta och minst rutinerade. Kanske någonsin. Samtidigt är försvaret också Linköpings svagare del inför säsongen, då man har tappat allt för mycket tyngd under sommaren.
Niclas Lundgren, som är den ende icke-90-talisten på backsidan (1989), lär bilda backpar med försvarssidans viktigaste nyförvärv, i Kristian Näkyvä. Medan den förstnämnde är mer defensivt inriktad, kan Näkyvä ges yta att utmana offensivt - något han i framför allt i Luleå bevisade att han kunde behärska. Om inget oväntat sker, blir Gustav Forsling kvar i Chicago Blackhawks organisation* och därav kan backsidan se annorlunda ut.
I det andra backparet förväntar jag mig därför Anton Karlsson tillsammans med Eddie Larsson. Anton Karlsson vill jag ha högt upp i hierarkin. Gör mycket gott jobb i defensiven, men kan också skapa oreda i offensiv zon. Tillsammans med tvåväggsbacken Larsson bildar man en relativt dynamiskt backpar. Unge Gabriel Carlsson, som trots sin ringa ålder ofta agerar moget och lugnt i sitt defensiva agerande, slog sig sakta men säkert in i laget förra säsongen. Denna säsong lär han få en något större roll - framför allt om Gustav Forsling inte återvänder. Danske Emil Kristensen bildar det sista backparet tillsammans med den unge Örebro-sonen, alternativt blir sjundeback vid Forslings återkomst. Om så ej blir fallet, får Petter Hanssons sjundeplatsrollen.
Målvakt:
1:a – Marcus Högberg
2:a – Jacob Johansson
Kommentar: Målvaktsparet är inget som på förhand skriker guldhjälmar och Le Mat-troféer på Stora Torget. Även på denna post finner vi unga herrar, som ingen av dem har några större erfarenheter av förstaspadsroller i SHL. Den mest rutinerade av dem bägge, är självklart Marcus Högberg, som därför lär bli förstavalet "på riktigt". I fjol delades det ansvaret med David Rautio. "Högga" kan i sina bästa stunder vara en toppmålvakt. Vem minns inte hans superserie mot Frölunda i kvarten 2014? Högberg måste nu blomma ut på riktigt för att han ska bli en given förstakeeper som ska kunna ta LHC till ett första SM-guld.
Jacob Johansson är ett intressant namn som aldrig tidigare har synts till i SHL-sammanhang. Under försäsongen har han visat stor pondus och kommer helt klart att vara en god konkurrent till Högberg. Vissa menar på att Johansson kan bli den stora överraskningen i Cluben denna säsong. Det är långt ifrån omöjligt.
Powerplay:
1:a M.Olimb - K.A Olimb - Little - Persson - Näkyvä
2:a Bergfors - Roe - Gordon - Sylvegård - Forsling (Kristensen)
Kommentar: Linköping har tidigare år visat upp sin dynamik i spel fem-mot-fyra. Med den offensiva besättningen man i år har till sitt förfogande, kommer PP-spelet knappast att försämras - och dessutom har Tangnes och hans gäng något av ett lyxproblem i hur man ska ställa upp de två special teams-formationerna. I mina två powerplay-uppställningar, slänger jag in en back i varje. I den första vill jag se Kristian Näkyvä på backplats, som lär leverera med sina skarpa skott från blå. Vår säkre lagkapten, Niklas Persson, agerar speluppläggare tillsammans med norske Mathis Olimb. Hans bror, Ken Andre, samt målfarlige Broc Little, lär säkerligen bli levererade passningar av högklass - och lär själva leverera mål av samma kvalité.
I formation två fortsätter vi med en hård- och välskjutande back i form av Gustav Forsling (om han blir kvar - annars Emil Kristensen). Tillsammans med honom spelar vi storväxte Emil Sylvegård, skickliga Andrew Gordon och Niclas Bergfors på varsinn kant och så "The Honeybadger", Garrett Roe, som ständigt skapar oro i motståndarnas försvar. Nu sitter man och bara väntar på att den första positiva tvåan skall komma. Detta kommer att bli rejält intressant.
Boxplay:
1:a Fogström - S. Karlsson - A. Karlsson - Lundgren
2:a Persson - Sylvegård - Larsson - Carlsson
Kommentar: I boxplay använder vi oss av uthåliga, starka pjäser. Från i fjol har vi tappat spelare som Daniel Rahimi och Jonas Junland bland annat - inkommit har istället Niclas Lundgren och Eddie Larsson. De båda får platsa i varsin enhet, där vi i den första mönstrar slitvargen Sebbe Karlsson. Niklas Fogström är en stor och kämpande pjäs som även han tar plats i enheten, tillsammans med duktige Anton Karlsson. I kedja två finner vi kapten Persson tillsammans med tunge, jobbige Emil Sylvegård som lär skapa oumbärlig stress hos det anfallande motståndet. På den sista platsen föll min röst på Gabriel Carlsson, med Emil Kristensen som bubblare. Där vill jag se en lite mer lugn och strategisk spelare, i stil med Magnus Johansson - precis som unge Carlsson är.
Årets skyttekung: Broc Little
Kommentar: Broc Little har säsong efter säsong visat att mål och poäng görs från hans vänsterfattade klubblad. Denna säsong lär inte vara något undantag. Lagets kanske viktigaste spelare kan vända matcher på helt egen hand och gör, även under sina sämre stunder, oftast en och annan balja. Bubblare: Andrew Gordon
Årets genombrott: Henrik Törnqvist
Kommentar: Henrik Törnqvist växer och växer för varje säsong. När det kommer till kroppslängd, är den väl samma som i fjol, men vad det gäller uppträdandet på isen har han gått från en lite halvanonym junior till en forward som vågar att ta för sig. Förra säsongen fick han lite mer utrymme och denna säsong kommer han förhoppningsvis att få sitt genombrott på riktigt. Ser ut att placeras högre upp i kedjehierarkin, vilket han helt klart förtjänar. Bubblare: Gabriel Carlsson. Bubblare 2: Jacob Johansson
Linköping har kanske sitt starkaste lag någonsin när det kommer till offensiven. Denna är något som man kommer att förlita sig på under säsongen, då det finns vissa brister i de defensiva formationerna såhär på förhand. Samtidigt finns det mycket potential på såväl back- som målvaktssida. I år finns vi med bland "favoriterna" och kommer förhoppningsvis att uppfylla det som stämpeln innebär. Lyckas Dan Tangnes och hans ledning komponera ihop laget? Om så är fallet, är SM-pokalen inte längre en dröm.
En för alla - alla för Cluben.
