LIF-blogg: Rask är ingen spelare för en fjärdekedja
Masugnen bloggar om Leksands IF och andra hockeyrelaterade saker.
Först och främst. Det är för himla gött att se att det finns så stort tålamod i Leksand i år. Det är lätt i ett ungt lag att man börjar hänga med huvuden när det går troll i maskineriet, i det här fallet om att förvalta målchanserna samtidigt som det andra laget inte behöver många chanser för att göra mål. Men det här laget agerar väldigt vuxet i många avseenden. Trots underläge två gånger om fortsätter man att köra på som om ingenting har hänt och då kommer ju också målen till slut, som i kväll.
Att man även studsar tillbaka efter en tung förlust i senaste omgången tyder på styrka och mognad hos de unga Leksandsspelarna.
Jag är givetvis väldigt glad över segern och att spelet fungerar så pass bra men det finns en sak som gör mig lite bekymrad. Victor Rask är en gudabenådad talang. Med de hockeykunskaper han besitter så ska han inte spela i en fjärdekedja. Han behöver spela med folk med liknande spelstil som han själv. Henrik Andersén och Jon Knuts kan mycket väl vara tongivande offensiva spelare framöver men just nu är de inte det utan får agera i den fjärdekedja som egentligen bara ska tuta och köra. De axlar denna underskattade spelform förträffligt bra. En som däremot inte verkar göra det är Victor Rask.
Jag har tidigare varit bestämd i min uppfattning om att man måste förtjäna sin plats i laget hur stor talang man än är. Med "Rasken" känner jag dock att jag kan göra ett undantag. Det här är troligen den största talangen som Leksand fått fram på många år (om man nu undantar en viss back vid namn Oliver). Han måste få mycket speltid och han måste få spela det spel han är bra på. Det får han inte i en fjärdekedja.
Kanske verkar jag lite paranoid. Vi är ju trots allt fortfarande i inledningen av säsongen och mycket kommer hända på vägen. Men man har ju en del bittra erfarenheter där talanger försvunnit från Leksand och blommat ut i andra lag. Det här är väl egentligen en struntsak som jag tar upp, det är jag fullt medveten om, men med vissa traditioner är det lätt att bli rädd för mindre saker.
