Brynäs - MoDo
5 - 2

Matchtankar: Brynäs IF - MoDo Hockey

Så stod vi då här igen, med samma ingångsvärlden sen Jesus gick i shorts - ”Vi skapar mängder med chanser, nu ska vi bara börja sätta dit pucken!” & visst bröt vi våran måltorka på bortaplan men samma frågor tycks kvarstå.

Vi tar det från början, innan matchen hade man sina funderingar på om laget kunde bygga vidare på 0-5 förlusten mot Luleå (ja ni hör ju hur det låter) men känslan va faktiskt ganska god märkligt nog, vi hade sett embryon till vad som såg ut som en förstakedja i matchen mot Luleå, bara en sån sak!
Även fast det inte saknades målchanser så låg måndagslunk-auran runt matchen, ganska sömnig tillställning i första perioden som Brynäs gick ifrån med en ledning efter Oskar Lindbloms 1-0 tidigt in i matchen.

Skillnaden mellan lagen är egentligen inte så stor spelmässigt men den blir samtidigt märkbart oändligt stor när man ser ett lag sätta dit puckarna utan större betänkligheter medans den andra laget ser ut att ha stålrör till handleder när avslutslägena dyker upp, Jack Kopacka sätter 2-0 & med våran målskörd på bortaplan hittills under säsongen så känns matchen körd redan där.

Men tänka sig, ett enkelt avslut på mål & en spelare som går på retur lönar sig? & så har Johan Södergran rakat in 1-2.
2-2 kommer bara minuten senare där Södergran hittar Måns Carlsson (bäste modoit) efter lite plottrigt agerande av Brynäs-försvaret & helt plötsligt så var känslan god för att ta med poäng hem till Övik.
Men det tunga matchavgörande målet kommer med 2.30 kvar av mittenakten, Schroeder slår en passning tvärsöver MoDo’s försvarszon & Lukas Jasek försöker skära av den & bryta istället för att söka upp Axel Andersson som enkelt hittar Anton Rödin för 3-2.

I den tredjeperioden hittar Brynäs målet efter knappt 5 minuter spelade & om matchen kändes över vid 2-0 så var den definitivt det vid 4-2, kvalitén finns tyvärr inte i MoDo just nu för att vända dessa matcher, även fast skillnaden mellan lagen inte ser sådär stor ut så är MoDo ALLDELES för mjuka, vi har svårt att hitta nån slags push överhuvudtaget.
Matchen slutar 5-2 efter mål i öppen kasse.

Bäst för oss under måndagkvällen (förutom den fina bortaklacken som hördes hela vägen till västkusten) måste jag tillskriva Måns Carlsson, givet förutsättningarna är han den man kan känna mest stolthet över just nu, härlig gubbe!

På minussidan är det dessvärre mer & välja på, där det mest påtagliga är att dom som ska vara våra ledande spelare måste börja leverera med start på torsdag - annars kommer det här aldrig att gå.

Man sliter med att hitta positiva saker att hänga upp sig på nu men efter att ha våndats, svettats & blött i hockeyallsvenskan under så lång tid så KAN vi inte ge upp i omgång 9.

Vi hörs på torsdag - Ta hand om er!