Brynäsbloggen: Några tankar
En seger mot Luleå innebär alltid en viss höjning på mysfaktorn, det medger jag. Men var fanns mysfaktorn på arenan?
Vill börja med att be om ursäkt att bloggen har dröjt… Mitt Internet har varit lite som en uppstudsig pojke och valt att inte fungera när jag velat.
Förra säsongen så vann hemmalaget med uddamålet varje gång Brynäs spelade mot Luleå. Det var jämna bataljer där små saker avgjorde.
En gemensam nämnare är att det alltid blir fysik och känslor i dessa matcher… och det gillar jag.
Så… en seger mot Luleå innebär alltid en viss höjning på mysfaktorn, det medger jag.
Luleå har börjat säsongen bra. Inför matchen i Gavlerinken så placerade de sig på en andra plats. Visserligen en bra bit efter Malmö, som har öst på som om eld sprutade ur… ja.
Brynäs har varit ett varannan match lag än så länge. Allt har helt enkelt inte hamnat på rätt plats än.
”Bulan” kommer nog att göra en del justeringar de närmaste omgångarna innan allt faller på plats.
Var var jag?... jo just det ja, Luleå mot Brynäs…
Det var en match där hemmalaget mötte ett bra lag. Det vimlade av sevärda spelare i båda lagen. Det blev, som vanligt när dessa två lag möts, fysik och känslor. Alla ingredienser för att baka kakan ”kalasmatch att se live”. Ändå så kom bara 3917 personer till Gavlerinken. Hur blev det så? Vad tänkte alla de hockeyälskare runt Gävletrakten? Vad kan ha gett mer nöje än att se en hockeymatch på SHL-nivå? Jag fumlar mig runt för att se vad som kan ha lockat mer. Big bang theory är visserligen en kul serie men… Hockey wifes på kanal 11? Nej, det kan väl inte locka mer?
Är det verkligen så låg mysfaktor i Gavlerinken? Om arenan hade varit full så hade mysfaktorn legat på en 12.a på en skala mellan 1 till 10.
Var fanns mysfaktorn i Gavlerinken???
Det enda jag vill säga om den här publiksiffran är att jag hoppas verkligen inte att det här är en varning om vad som komma skall. En publiksiffra under 5000 är inte ok när klubben har ett så bra lag på isen.
Jag har uppfattat det att en del inte tyckte det var en bra match i torsdags. Jag håller inte med. Matcherna mot Luleå blir sällan en match man minns som välspelad. Dessa matcher får en annan karaktär. Det är mer känslor när dessa två möts. Spelarna har nästan mörka ögon redan när de vaknar på matchdagen. Det här var en match som man hade förväntat sig och jag blev inte besviken.
Brynäs har som sagt blandat lite i prestation än så länge. Det är inget som oroar tycker jag. Vi har ju trots allt bara spelat fem matcher på säsongen. Ser det ut så här efter Tjugofem matcher så kan man fundera.
Jesper Jensen, som jag kände stor osäkerhet över när han skrev på för Brynäs. Jösses… jag tar tillbaks allt. Jag gillar honom skarpt!!! Jag vill käka dansk pølse varje gång jag ser honom kämpa om/med pucken.
Malmö… Vad är det som händer? Näst intill full pott efter sju spelade matcher. 20 av 21 möjliga poäng. Ett Powerplay på 55% och ett målvaktsspel nära på fulländat. Oscar Alsenfeldt sitter på, helt otroliga 97% efter sju matcher. Snacka om superb start på säsongen. Hur länge det kommer att hålla i sig är frågan. Det kommer inte att se så här exceptionellt bra ut hela säsongen… men jag sticker ut näsan i stormen och säger att Malmö kommer vara ett topplag 2016-17. Jag vågar nästan lägga en garantisedel på det uttalandet… Men, bara nästan.
