Rögle - Brynäs "En resa i den känslomässiga hissen"
Ishockey är inte alltid rättvist, inte alltid logisk. Det fick Rögle erfara under lördagseftermiddagen när man tog emot Brynäs IF på hemmaplan.
Hello känslomässiga hissen my old friend. I've come to talk with you again.
Så tröttsamt, genomskinligt, uppenbart och förutsägbart att den här "analysen" kommer igen. Eller ja, den här och den här? Det är väl samma gamla vanliga visa? Copypejstad från vilket j***a år som helst? Efter nån sorts j***a kollaps i Karlskrona, Leksand, Göteborg, Karlstad, Malmö. JA, valfritt j***a bottennapp från valfritt j***a år. (Mycket censuerade svordomar nu ---> Känslor som supporter)
Det är sorgligt egentligen. Eller komiskt. Eller kanske båda delar? Lika säkert som hittepåsnacket i kyrkan på söndagen, som våffeldagen, som att det regnar på midsommar, som att solen går upp igen dagen därpå. Plattmatcher. Varje. J***a. År. Hur är det möjligt?
Självklart kan man förlora hockeymatcher, liksom ett parti schack, några händer poker, ja ni förstår. Men det är inte det. Det är den cykliska, nästan kusligt uppenbara katastrofinsatsen, vareviga gång som är så satans sorglig. Två saker stör mig mest.
1. Att man inte är förvånad över att det händer.
2. Och att man blir så satans förbannad på att det händer. Och att matchen, de superlativt överladdade mumssegerna mot djurgården, Frölunda, Färjestad och Linköping inte betyder ett j***a piss efter en sådan här "insats" ikväll.
Finns ingen vettig stans att börja själva analysen av matchen egentligen. Det kändes nästan från minut ett att det skulle bli såhär. Har ingenting med skador på våra bärande spelare att göra, Rögle har ju förtusan ett halvt lag på skadelistan, och är i grunden ett sablans J***a bottenlag. Så det kan vi verkligen inte skylla på. Det är bara för dåligt. Ingen tar tag i det. Även om Rautio återigen är bästa spelaren i laget, så funkar ingenting. För någon.
Kladd, söl, oskärpa, drethockey, icketempo, alibilösningar i egen zon, usel forecheck, ovilja, spelidé (?), coachning (?) och travesti. Allt i en enda röra.
Och så dessa osynliga själar till zebror för kvällen, hård kväll igår? Kul. Ska ju inte wajna ihjäl mig på en domare när laget på isen presterar till 30% av förmodad kapacitet, men visst f*n känns det tråkigt?
Nej, vi säger så. Måste samla mig inför morgondagens 40km vandring i duggregn och skog, det här var ju verkligen någonting man behövde för humöret..
Vi ses och hörs nästa vecka. Krydda till er som var på plats i Ängelholm - Sveriges tråkigaste publik? Vi hörde i alla fall er i brynäsklacken, en eloge.
Så inledde jag min matchkrönika när jag påbörjade denna text i periodpausen mellan den 2a och den 3e perioden. VÄLKOMMEN TILL DEN KÄNSLOMÄSSIGA HISSEN!
Sen vände vi matchen. 2-1 blev tillslut 2-4. Men jag låter trots detta all text vara kvar. För det här är känslor och tankar jag inte riktigt kan komma ifrån. Vi vinner, vi ska vara OTROLIGT glada för dessa tre poäng som spelades in i ett stendött Ängelholm på lördagseftermiddagen, jag är otroligt glad för det, tro mig. Men, jag är bekymrad. Otroligt bekymrad.
Skadorna. Jag väljer att komma tillbaka till skadorna när jag speglar kvällens insats, TROTS att Rögles skadelista är ofantligt mycket längre än våran. Men vad säger egentligen det? Jo, en bred bas på forwardssidan gör att man slipper värva för att täcka upp för eventuella skador, bredden finns där, då truppen idag har fler spelare än platser. Touché Bengtzen och CO. Dagens match, framförallt i den 3e perioden påminde mig lite om en kamp i TV-puckens gruppspel mellan 2 mellangäng med mycket spelvändningar, misstag i egen zon och väldigt mycket "jag kan göra det själv" i tänket. Ja, men varför blir det då så här?
Bredden som nämnts har vi, men bredden på spets har vi inte. HELA hösten har vi levt på en otroligt fin 3e länk i Jensen, Clark och Lindblom, hela hösten har vi suktat efter att vår förstakedja ska hitta ett stimm, att vår 2a länk ska hitta en formtopp, och där någonstans kom skadorna. Skador på Zaborsky som förväntades spotta in poäng, och i Granström som är just Granström, arg, hård, arg, hårt arbetande och ännu mera arg. Zaborsky kom aldrig upp i nivå, men hade fortfarande en otroligt betydande roll. Granström hittade spelet de sista omgångarna innan den otäcka ögonskadan, och detta är två egenskaper man inte ersätter bara sådär. Det är egenskaper som man i ett lag inte har i spelare som i en bred trupp när den är skadri får sitta på läktaren.
Nu matchas Linus Ölund i förstakedjan, Jacke har tagit ett kliv upp tillsammans med tvillingarna, och vår 3e länk har börjat krampa i matcherna. Då har vi bredden i att vi fortfarande slipper spela med juniorer, men vi har inte bredden kvar i spets. Då förlorar man i sista perioden mot Malmö, då blir det krampaktigt när man möter ett Rögle som spelar på otroligt mycket vilja och heder i Ängelholm, då blir det att se ut så här. Vad händer om Jensen åker på sin 3e huvudtackling denna höst?...
Vi vinner denna match, men jag är orolig.
Skillnaden mot förra säsongen är dock att vi är ett lag. Vi har ingen förstalänk som tokdominerar SHL och bär hela Brynäs IF på sina axlar. Men nu börjar läget bli så prikärt att vi snart kan sitta där i samma sits. EN skada till på en spelare som antingen har en viktig roll, eller är en spelare som i dag spottar in poäng, då börjar det faktiskt se riktigt läskigt ut.
November/December/Januari är månader där SHL i många lägen avgörs. Det är månader där lag befäster sina placeringar i SHL, det är matcher som spelar som avgör en hel säsong, slutspel, play-in eller kval. Vi låg på ungefär samma position under fjolåret vid denna tidpunkt, vi åkte på skador, vi ersatte inte, sen gick nästa spelare sönder, och fallet från toppen till botten hade ungefär samma hastighet som stenen du kastar från Öresundsbron ner mot havets botten.
Jag som supporter och skribent/krönikör vill inte hamna där igen. Jag vill se ett brynäs som över en säsong lyckas hålla en stabilitet över tiden, som tar sig dit laget vareviga år uttalar sig att ha som mål. Att man lyckas befästa sin plats i toppen - och framförallt när vi i år igen skapat oss en sådan fin start, mot alla odds och tvivlare. Ja, jag skriker efter ersättare. Det är mer ett krav än ett måste.
måste bara fråga om du okejat utlägget om tillbakablicken av Guldlaget 2012? är ju "ute" nu att det kommer 3 tillbakablickar från mig nu inom 3 veckor... bara inte folk får känslan av att den är en historiesida måste bara fråga om du okejat utlägget om tillbakablicken av Guldlaget 2012? är ju "ute" nu att det kommer 3 tillbakablickar från mig nu inom 3 veckor... bara inte folk får känslan av att den är en historiesida?
__________________________________________
RÖGLE - BRYNÄS 2-4 (0-0,2-1,0-3)
RBK 35. Dansk 86,96% (20/23)
BIF 35. Rautio 93,55% (29/31)
31 Skott på mål 24
15 Skott utanför 10
2 Utvisningsminuter 6
0.00 Powerplayprocent 100.00
0 Mål i boxplay 1
1 Antal boxplay 3
10 Tacklingar 11
31 Tekningar 23
Period 2
Tid Mål Lag Målskytt
02:20 0-1 BIF 17 Pathrik Westerholm Assist: (utan assist)
15:31 1-1 RBK 11 Bryan Lerg Assist: 89 D Åslin, 36 F Karlsson
19:28 2-1 RBK 5 Alen Bibic Assist: 12 J Connolly
Period 3
Tid Mål Lag Målskytt
00:43 2-2 BIF 32 Nick Johnson Assist: 96 O Lindblom, 11 K Clark
03:28 2-3 BIF 15 Simon Bertilsson Assist: 13 R Gunderson, 32 N Johnson
19:45 2-4 BIF 44 Jacob Blomqvist Assist: 16 D Paille
(Källa:Shl.se)
Matchens 3 bästa
*** David Rautio - Detta hade kunnat bli en mardrömslördag utan Rautios storspel i de 2 första perioderna. Av de 11 första avsluten Rögle hade på mål bidrog Rautio med 5-6 högkvalificerade räddningar och höll Brynäs kvar i matchen.
** Klacken för Brynäs - Ja? Jag vet inte om det var någon form utav begravning nere i Ängelholm, men stunder under matchen kunde man höra pucken träffa bladet på passningsmottagaren, och det ljud som kom från publiken kom från våra egna tillresta supportrar. Ett riktigt sömnpiller till publik, och publik till det lag som faktiskt ägde matchen. Pinsamt Ängelholm.
* Cmores kommentator - Satan vad trött i mössan denna kommentator var i dag. Fel namn, fel stad, fel lag, fel år och kanske fel sport? (brukar höras frenetiskt på blåvitts hemmamatcher i fotbollsallsvenskan). Höjdpunkten från dagens match och 2.5h ishockey var nog ändå intervjun efter matchen där Röglespelaren benämndes med fel namn, varav micken togs av och han gick där ifrån. En otroligt bra dag på jobbet helt enkelt.
Bortkastade betyg månne? Ptja, matchen och insatsen var inte bättre. Och jag vill inte sitta här och ljuga. 3 poäng, men fortsatt bekymrad. Ett friskhetstecken? Ja, jag skulle vilja påstå det.
Dagens frågetecken? Jonathan Pudas spelade endast 5 minuter..? Ännu en skada?..
Dagens andra frågetecken? Alcén matchades mest av alla forwards - vad har Bulan i kikaren?
Dagens tredje frågetecken? Har Rautio befäst sina aktier till att få hålla i förstaspaden nu ett tag framöver? jag hoppas.
Trevlig fortsatt lördagskväll brynäsanhängare. På återseende.
