Sammanfattning av spelare ut och in till säsongen 24/25
Wikegård har inte legat på latsidan under sommaren utan ändrat skepnad på Djurgården Hockeys lagbygge inför säsongen 24/25. Nedan följer en sammanfattning av spelarna som man sagt adjö till och de som välkomnats in i truppen.
Spelare som lämnat Djurgården efter föregående säsong
Axel Andersson, 24
Den högerfattade backen, med förflutet i Djurgårdens juniorled, kom inför förra säsongen tillbaka till svensk hockey efter drygt två säsonger i Anaheim Ducks farmarlag San Diego Gulls. Andersson skulle snabbt bli försvararen som tränarstaben förlitade sig på i alla delar av spelet. Förtroendet avspeglade sig på speltiden som kom upp i ett snitt på 22:18 minuter per match, högst snitt av alla backar. Med sina fina uppåkningar och blick för spelet var Andersson högst bidragande till att Djurgården åter tog sig till en hockeyallsvensk final. Försvararens spel gav eko upp till SHL-lagens sportchefer. Till slut knöt fjolårets finalmotståndare åt sig backen vilket gör att han nu kommer representera Brynäs i SHL.
Daniel Glad, 31
Den energifyllda smålänningen kom in i Djurgården i slutet på säsongen 22/23 efter att han hade svårt att ta en tröja i SHL laget Hv71. Försvararen, som är mest känd för sitt hårda slit i defensiv zon, utvecklades under föregående säsong till en tvåvägsback. Åtta mål och tio assist vittnar om att backen fick en offensiv utveckling, som han inte haft sedan tiden i Hockeyettan med Nittorps IK säsongen 2012-2013. Ingen var gladare än han själv över det… Med en fin fjolårsäsong i ryggen flyttar nu Glad till sydligare breddgrader där hockey blandas upp med franskalektioner och gott vin.
Alexander Ytterell, 33
Aj, aj, aj, var det nog många målvakter och försvarare som tänkte när smålänningen laddade sin bysse. Ytterell gjorde, med sitt hårda slagskott, snabbt ett intryck hos publiken på Hovet. Första säsongen, 22/23, i Djurgården kantades dessvärre av en knäskada vilket höll honom borta från spel resterande del av året, efter endast 17 spelade omgångar. Under fjolårssäsongen hann Ytterell med att spela 37 grundseriematcher och 13 matcher i slutspelet. På dessa matcher smällde han in 11 mål och bidrog med 23 assister. Starka papper med tanke på att backen i slutet på säsongen spelade halvskadad, vilket tyvärr hämmade honom och laget i det defensiva spelet. Ytterell hade kontrakt med Djurgården över nästa säsong men efter att han blivit utköpt går flyttlasset till norska ligan och Stavanger.
Kalle Loponen, 23
Finnen hade svårt att ta en roll hos ligakonkurrenten Västerås under förra säsongen. Flyttlasset till huvudstaden skedde på Deadline-day våren 2024. Loponen blev en breddspelare, som till en början fick förtroende i powerplay och snittade 17 minuter och 41 sekunder per match under grundserien hos Djurgården. Tyvärr fick finnen aldrig sitt spel att lyfta vilket medförde att förtroendet sjönk och under slutspelet landade speltiden på endast 13 minuter och 12 sekunder per match. Backen har nu flyttat till sitt hemland och gör en nystart i hans nygamla lag KooKoo.
Kevin Karlsson, 28
Den frejdiga östgöten gjorde en stark hockeyallsvensk säsong i Troja Ljungby säsongen 21/22. Backen belönades med ett kontrakt i ett SHL-satsande Djurgården. Karlssons tid i Djurgården kan jämföras med ett stökigt EKG. Oregelbundet med höga toppar och djupa dalar. Han blandade vackra offensiva prestationer, exempelvis solomålet hemma mot Södertälje, med att i nästa stund ge bort pucken i egen zon som resulterade i baklängesmål. Karlsson stannar kvar inom ligan där fjolårets nykomling Nybro blir hans nya arbetsgivare.
Calle Odelius, 20
Den unga backen som spelat inom Djurgårdens organisation sedan U16 var utlånad till Djurgården, efter att New York Islanders tingat honom i draften under förra sommaren, den gångna säsongen. Tyvärr höll en frakturerad fotled Odelius borta från spel stora delar av säsongen. Några turer fram och tillbaka mellan Stockholm och New York, där extra undersökningar och utlåtande från olika läkare, sköt på comebacken ännu längre. Odelius återfinns nu i New York Islanders organisation och hoppas få en fortsatt utveckling i staterna.
John Dahlström, 27
Efter en minst sagt stökig säsong för Dahlström själv där han till en början mestadels spenderade sin tid på Oskarshamns läktare värvades han till Djurgården under våren. Pengarna som spelaren värvades för var en del av “swish-kampanjen” där supportrarna i djurgårdsled bidragit med sina egna stålar. Det skulle tyvärr visa sig vara dåligt investerade pengar och Dahlströms sejour i huvudstaden blev något varken han eller supportrarna hade hoppats på. Om orsaken var mögel i lägenheten, brist på speltid eller självförtroende låter jag vara osagt. Sejouren blev tyvärr ett fiasko. I nuläget är det ännu oklart vart forwarden hamnar härnäst. Någon förlängning i Djurgården blir det inte.
Emil Berglund, 30
Urdjurgårdaren Berglund kom till Djurgården efter halva säsongen 21/22 i hopp om att hjälpa klubben kvar i SHL. När degraderingen till hockeyallsvenskan blev ett faktum var centern snabb på att deklarera en fortsättning hos järnkaminerna. Emil har alltid brunnit för skölden på bröstet och gett allt i varje byte. Efter två säsonger med Djurgården i hockeyallsvenskan står det nu klart att parterna skiljs åt. Vilken klubb Berglund fortsätter sin karriär i står i skrivande stund inte klart.
Olle Liss, 31
Om målvakter och försvarare tänker aj, aj, aj när Ytterell skjuter, låter rösten i deras huvuden nog ungefär något liknande när dalmasen lyfter på klubban i den vänstra tekningscirkeln. Efter en poängmässigt stark säsong 22/23, där Liss pangande in 22 mål och landade på 47 poäng under 52 omgångar i grundserien, halverades nästan poängskörden förra året. En mer begränsad roll längre ner i kedjehierarkin och ett statiskt power-play, som tvingade människor med högt blodtryck att ta en extra blodtryckstablett, kan vara förklaringen till en försämrad poängproduktion. Trots en mer begränsad roll, ibland bänkningar, har “Lissen” varit en frisk fläkt i intervjuer och omklädningsrummet. Vart den glade dalmasen hamnar härnäst är ännu inte klarlagt.
Wiktor Nilsson, 22
Forwarden belönades inför förra årets säsong med ett A på bröstet. Han tackade och tog emot genom att fullständigt briljera under första delen av säsongen. Efter jul avtog poängproduktionen och den assisterande kaptenen fick inte spelet att lyfta till höstsäsongens nivå. En förklaring kan vara att Nilsson hämmades av en skada, samtidigt som det ofta brukar vara svårt för unga talanger att hålla en jämn och hög nivå genom en hel säsong. Forwardens säsongsinledning gick dock inte obemärkt förbi hos SHL-lagens sportsligt ansvariga, som i sin tur erbjöd Nilsson kontrakt. Under vårsäsongen stod det klart att vid uteblivet avancemang med Djurgården till hockeyns finrum skulle flyttlasset istället gå till västkusten och Frölunda Indi…, nej förlåt, Frölunda HC. Resten är historia…
Anton Gradin, 24
Ångermanlänningen pangade, styrde, eller föste in 27 fullträffar i Tingsryd under säsongen 22/23. KG agerade och räckte fram ett kontrakt som den högerfattade forwarden signerade. Nu fanns hopp om en spelare som kunde avlasta Liss i powerplay i vänstra tekningscirkeln. Gradin visade sig inte vara den “snipern” många, inklusive mig själv, på förhand trodde han skulle vara. Istället bidrog Gradin med ett fysiskt spel och en närvaro framför motståndarnas mål. Forwarden skulle ändå visa sig ha sinne för mål, vilket 14 fullträffar med en begränsad roll i laget bevisade. Med mer skärpa i avsluten är frågan om han nästan hade kunnat dubbla målskörden. Gradin skapade väldigt många målchanser som dessvärre ofta renderade i ett rungande oljud i plexiglaset bakom motståndarnas målvakt istället för den vackra melodin “klockan slår” från Hovets högtalare. Kontraktet med Djurgården har avslutats ett år i förväg och spelaren ingår numera i Västerås IKs trupp. Känns som målgaranti mot järnkaminerna…
John Norman, 33
Suck… 54 grundseriematcher blev resultatet efter två säsonger med Djurgården i hockeyallsvenskan. På förhand var värvningen av Norman en drömspelare att få hem till satsningen tillbaka mot SHL. Mycket rutin från olika ligor, bra spelare över hela banan, samt i en bra ålder. Två otroligt skadeförföljda säsonger blev resultatet där det nästan känts som varenda kroppsdel varit i farozonen för att gå sönder. Värvningen blev inte som tänkt och skadorna gav aldrig Norman rättvisa att visa sig från sin bästa sida som hockeyspelare. Nu hänger skridskorna på hyllan och vi önskar John lycka till med vad som väntar honom härnäst utanför hockeyrinken.
Fredrik Schlyter, 22
Spelade till sig ett kontrakt hos hans favoritlag Djurgården efter att ha imponerat på ledningen under en utlåningsperiod säsongen 22/23. Var under föregående säsong in och ut ur laguppställningen. Rivig spelare som är duktig på att sätta press på motståndarbackarna i deras uppspelsfas. Ingick inte i Wikegårds nya satsning och köptes därför ut från sitt kontrakt. Flyttar norrut till Uppsala och Almtuna IS, där han hoppas få fart på sin hockeyallsvenska karriär.
Spelare som värvats in till kommande säsong
Arvid Costmar, 23
Lånades ut från Linköping och spelade tolv matcher med Djurgården i mitten på förra säsongen. Blev snabbt en publikfavorit med sitt slit över hela banan och inte minst hans “blodvite-vrål” borta mot Västerås. Har nu skrivit ett kontrakt med Djurgården över kommande säsong. En nyttig spelare som underkastar sig rollen han får. Costmar kan ta en roll i både power- och boxplay. Smart värvning då östgöten kan användas som center eller ytterforward, vilket är fördelaktigt om någon mot förmodan drar på sig en skadekänning…
Fredric Weigel, 32
Omdiskuterad värvning i suppoerterled. Gjorde sig känd som “chihuahuan” under den hockeyallsvenska semifinalserien säsongen 22/23. Centern huserade då i Björklöven och retade gallfeber på Hovets publik. Kommer nu hem till huvudstaden och återfinns åter i Djurgården. Det råder ingen tvekan om att Weigel kommer göra allt i sin makt för att försöka återvinna förtroendet hos supportrarna som tvivlar på värvningen. Kontraktet är skrivet för säsongen 24/25. Fördelen är att det är nu eller aldrig. Prestera nu och allt, nåja det mesta, från semifinalserien 22/23 är förlåtet. Personligen tror jag han kan växa ut till en favorit då Weigel garanterat kommer använda sina vältränade käkben mot motståndare och stå upp för sina lagkamrater. I Fredric får Djurgården även en bra hockeyallsvensk center med styrkor i tekningscirkeln och passningsspelet.
Tyler Kelleher, 29
Amerikanens hockeyallsvenska slutspel talar för sig självt. Sju mål och åtta målgivande passningar på 13 matcher vittnar om att Djurgården får in offensiv spets till avgörande matcher. Kelleher har tidigare varit med och spelat upp två lag från hockeyallsvenskan till SHL. Den kortväxte amerikanen blir ett välkommet tillskott till power play-uppsättningen, där hans spetsegenskaper främst kommer gestalta sig. Blir Djurgården det tredje laget som Kelleher är med och spelar upp till SHL?
Dick Axelsson, 37
Är det andra, tredje, eller fjärde comebacken? Det är inte lätt att hålla räkningen och frågan är om Dick själv vet hur många comebacker han nu är uppe i. Oavsett har den spelintelligente forwarden fiskat upp sin gamla trunk från vattnet och signerat ett kontrakt som sträcker sig över kommande säsong. Faktumet att den frispråkige Axelsson inte spelat ishockey på över ett år kommer säkert leda till en längre startsträcka för honom att komma in i det hockeyallsvenska tempot. Framåt slutet på säsongen hoppas Djurgården dra nytta av “Dickens” spelsinne och mjuka handleder i de offensiva delarna av spelet. Måtte karln få hålla sig skadefri så finns här en X-faktor. Kommer även bli nyttig i det mentala spelet på isen där Axelsson kan sätta griller i huvudet på motståndarna.
Patrick Thoresen, 40
91 kilogram norsk granit, känn på det motståndarförsvar. Thoresen gör sin tredje sejour i Djurgården och återförenas, på sätt och vis, med sin gamle tränare Niklas Wikegård. Cirkeln är sluten och målet att ta upp Djurgården är det enda som finns i norrbaggens huvud. Värvningen innebär samtidigt att Christian “Fimpen” Eklund inte kommer erbjudas kontrakt, då det enligt “Wiken” stod mellan “Thore” eller “Fimpen”. Pappa Eklund får helt enkelt fortsätta sin mediala karriär.
I Thoresen får Djurgården en ledare och en förebild för de yngre spelarna. Han är inte blyg att ställa krav på sin omgivning, vilket kan vara till fördel i matcher mot “tråkigare” motstånd. Förhoppningsvis kan han även avlasta Krüger i rollen som gruppens ledare. Kan den gamle mannen fortfarande spela ishockey? Jodå, 64 poäng varav 22 mål på 45 grundseriematcher föregående säsong i Storhamar. Tempot i norska högstaligan lär inte vara i paritet med hockeyallsvenskan, men poängskörden visar ändå på att det finns offensiv kvalité kvar i gubben. Hans tyngd i forechecken kommer att sätta skräck i motståndarnas backar, var så säkra.
Colby Sissons, 26
Senast amerikanen spelade i hockeyallsvenskan representerade han Vita Hästen säsongen 21/22. Sissons producerade då hela 40 poäng, 11 mål och 29 assister, på 40 matcher. Efter ett äventyr i Finland och ett avslutande negativt kval med Hv71 förra säsongen återupptar han nu sin hockeyallsvenska karriär i huvudstaden och Djurgårdens IF. Sissons är en tvåvägsback som kan bidra i spelet både med och utan puck, vilket han visat i KalPa. Förhoppningsvis kan backen fortsätta sin poängproduktion hos mesta mästarna. Hans 188 centimeter och 84 kilogram kan komma till nytta i defensiv zon. Backen är i bra ålder och kan ligan sedan tidigare. Känns på förhand som en smart värvning av Wikegård.
Hugo Blixt, 26
I den 194 centimeter långa och 96 kilogram tunga backen får Djurgården in välbehövlig storlek att slänga in framför egen målvakt. Blixt har två allsvenska säsonger i ryggen där han representerat Almtuna och varit en utpräglad defensiv kugge. På förhand känns värvningen smart och välscoutad där Djurgårdens nya tränare, Robert Kimby, får med sig en stor och stark spelare som tränaren känner till väl. Förhoppningsvis kan den reslige backen blomma ut till en ledare bland backarna, en defensiv pjäs som klarar av att lasta tunga minuter i slutet på matcherna när motståndarna forcerar som mest intensivt.
Jonny Tychonick, 24
Förra årets “chansvärvning” hette Zach Magwood, är Jonny Tuchonick årets? Utan att veta hur scoutingen skett innan man valde att erbjuda Tychonick ett kontrakt, är det inte konstigt om djurgårdare som följt hockeyn senaste åren har en viss form av tvekan till okända amerikanska värvningar. Alla kommer väl ihåg projektet “mot 17” säsongen 21/22…
Nåja, vi måste och ska såklart ge Jonny en chans, han får mer än gärna överträffa tvivlarna. Backen har en offensiv uppsida om man ser till senaste säsongen i ECHL, ligan under AHL. Med sex fullträffar och 37 assistpoäng på 51 matcher kommer amerikanen kunna användas i offensiva delar av spelet. Under förra säsongen landade han in på minus fem i +/- statistiken, även om det inte säger allt om en enskild back så finns det bevis till viss form av oro kring hur han kommer hantera spelet utan puck i egen zon. Framtiden får utvisa. Känns på förhand som att Tychonick kommer spela tillsammans med en stabil defensiv back, exempelvis Ragnarsson eller Blixt.
Sammanfattning
Truppen för säsongen 24/25 är mer eller mindre satt och har gått in i sitt sista skede. Den sista pusselbiten som saknas är en back till första backparet, något Wikegård själv bekräftat via media att man letar efter. Frågan kvarstår om man inväntar att andra lag sätter sina trupper innan man agerar, eller om man håller på att slutförhandla med något namn. Allsvensk rutin har ersatts av ny allsvensk rutin, samtidigt som man hoppas på att Tychonick visar sig vara en positiv överraskning när han nu testar på europeisk ishockey. Det råder dock inget tvivel om att en ersättare till Axel Andersson behövs för att spetsa till backsidan och lugna oss supportrar.
Värvningarna på forwardssidan ser ut att ha en bredare offensiv spets jämfört med de spelare som lämnat. Med Tyler Kelleher och de profilstarka namnen Thoresen, Axelsson och Weigel kommer många blickar riktas mot hockeyallsvenskan och Djurgården. De mer ålderstigna spelarna som adderats till truppen har stor rutin från olika ligor och vet hur man vinner, vilket kan bli en bra mix tillsammans med Djurgårdens energifyllda yngre spelare. Orosmolnet att skador ska sätta käppar i hjulet ligger, som alltid när det gäller Djurgåden, kvar på himmelen. Några av spelarna som adderats till forwardsuppsättningen är i klubben för att prestera den här säsongen. Fördelen med de korta kontrakten är att man inte riskerar ha kvar “dökött” till nästa säsong, samtidigt som det däremot inte finns något att bygga vidare på om fortsatt spel i hockeyallsvenskan 25/26 blir ett verkligt scenario. Det är nu eller aldrig för några av nyförvärven.
Wikegård har snart byggt klart sin första herrtrupp som sportsligt ansvarig i Djurgården Hockey. Med tanke på det ekonomiska läget, och att många spelare redan var kontrakterade kommande säsong, fanns det en oro om att Djurgården inte hade mycket spelutrymme åt förändringar till den stundande säsongen. Med facit i hand har en relativt stor spelaromsättning skett tack vare att ekonomiska medel tillförts utifrån. Det talar för att det kan adderas förstärkningar under säsongen, om det behövs.
Hur ser ni på truppbygget? Vad har ni för tankar om eventuella tillskott till backsidan? Kommentera gärna.
Väl mött!
DJUUUUU
