AIK - Vimmerby HC
4 - 1

Seger mot ett dåligt lag

Inför onsdagens möte med Vimmerby på Hovet stod AIK med ett anmärkningsvärt facit. Tre vinster och tre förluster på sex omgångar är i sig inget som höjer en massa ögonbryn. Att alla trepoängarna tagits mot lag från Småland är däremot en aning märkligt. On top of it all: AIK hade innan kvällens möte inte tagit någon poäng utanför Småland.

Tafflig inledning
I kväll stod alltså ännu en smålandsklubb för motståndet men den här gången på Hovet i Stockholm. Seger skulle således inte ändra på det faktum att vi bara besegrat smålänningar den här säsongen. Däremot skulle en vinst innebära att vi vunnit någon annanstans än i de mörka småländska skogarna.

Inledningsvis liknade tillställning snarast en pojklagsmatch. Båda lagen fick varsin tidig utvisning och vi fick mer eller mindre se skolexempel på hur man inte ska spela power-play - från båda lagen. När det slarvades i AIK-försvaret var smålänningarna ytterst nära att ta ledningen men Jonathan Stålberg räddade Martin Pärnas friläge på ett följsamt vis.

Anti-hockeyn pågick fram till mitten av första perioden då AIK så smått började spela ishockey. Nästa Vimmerbyutvisning kom efter nio och en halv minut in i matchen och den här gången visade AIK upp ett bättre PP vilket gav resultat när Scott Pooley gjorde sitt första mål i AIK-tröjan.

AIK tog över
Med 1-0 i ryggen tog AIK över totalt - delvis p g a att Vimmerby uppträdde oerhört svagt i egen zon. AIK tilläts bita sig fast framför Vimmerbykassen. Inte ens en utvisning på Scott Pooley tog bort AIK dominansen och med en man mer tvingades Vimmerbys Jesper Broeng dra på sig sitt lags tredje tvåminutersutvisning. I spel 4 mot 4 satte Alfred Barklund 2-0 efter ett fint solonummer.

Innan perioden var slut fick ändå Vimmerby en dubbelchans efter att Jonathan Stålberg på ett obegripligt sätt gett bort pucken. Något mål blev det inte, stolpen Stålberg att rädda den här gången. Summeringen efter första tjugo var ändå att AIK:s 2-0 ledning var helt rättvis.

Nästan löjligt slarvig andraperiod
Andra ronden inleddes i klassiskt hafsig Hawaii-stil. Chanser uppstod åt båda håll under de första fem minuterna tack vare att båda lagen - särskilt AIK - visade upp påfallande ofokusering i egen zon. Vimmerby kunde här ha gjort både två och tre mål men AIK hade tur med puckstudsarna. Även AIK hade bud på mål om än inte lika öppna lägen.

En utvisning på Hampus Falk verkade få AIK att förstå att det krävs disciplin i egen zon och spelet med en man mindre var fortsatt utan anmärkning. Nå, när utvisningen var avklarad föll AIK åter in i oresolut spel. Tack och lov var moståndarna inte ett dugg bättre och andra periodens första hälft kommer inte att gå till historien direkt.

När Gnaget åkte på en utvisning efter drygt halva perioden blev man återigen ett hårt arbetande och noggrant lag. Boxen såg tät ut och den enda chansen smålänningarna vaskade fram räddades av Stålberg. När Bellerive åkte ut så fort första PK:t klarats av var ändå känslan att även om AIK rett ut underlägena hittills så infann sig en viss oro. Boxplayvändan blev dock kortvarig då Vimmerby satte in för många spelare på isen.

När AIK åter var fulltaligt fick man spela fem mot fyra i en minut och fick så lite snurr på grejerna, vilket höll i sig under periodens sista minuter. Dock saknades det där jävlarannamat som krävs för att komma in på kassen. Istället blev det mest spel på utsidan om Vimmerbys försvarsuppställning.

Förhoppningen var att ett par bra boxplay och en lite piggare avslutning på andra skulle kunna bli en välbehövlig vitamininjektion inför slutperioden. Den mållösa andraronden lämnade nämligen en hel del i övrigt att önska.

Vimmerby lär få slåss i botten
Vitamininjektion eller inte. Fyra och en halv minut in i tredje gjorde Oscar Nord 3-0 till AIK - utan att laget visat upp något glimrande spel. Efter målet tycktes Vimmerby vara ett slaget lag. AIK fick spela ganska ostört i anfasllszon och dominerade ordentligt. Därför kom den småländska reduceringen till 3-1 med åtta minuter kvar rätt oväntat.

Vimmerby lyckades emellertid inte utnyttja den boost som ett mål ofta kan ge.Laget kändes helt enkelt för dåligt. AIK tilläts spela av matchen även om ett par kontringar tvingade Stålberg till fina räddningar. Trots det kändes segern aldrig hotad i matchens slutskede. Med tanke på hur bra AIK var i box play ikväll var det helt logiskt att AIK lyckades göra 4-1 i tom kasse genom Simon Åkerström.

Den här matchen födde både frågor men också en del positiva tankar. Man måste fråga sig ifall AIK:s tre segrar beror på att laget hittat något eller om det helt enkelt handlar om dåliga motståndare. Det lär framtiden utvisa men jag har svårt att se att Gnaget kan slå t ex Djurgården om man inte blir resolutare och noggrannare över hela banan.

Det positiva är att AIK:s katastrofala box play-statistik har hyfsat till sig de senaste matcherna. Man har hittat ett sätt att hålla laget tätt och tvinga mostårndarna att spela runt utanför boxen. Att Jonathan Stålberg gör ännu en felfri insats är naturligtvis också bra. Han verkar ha tagit ett stadigt grepp om första spaden och är i nuläget den målvakt i hela serien som det är svårast att göra mål på.

Det kommer som sagt att krävas betydligt bättre takter när vi ska möta bättre lag framöver. Vimmerby kändes inte som någon värdemätare. Jag vågar påstå att smålänningarna kommer att få kämpa hårt i tabellens bottenskikt. Slutligen: Vi fortsätter att besegra småländska lag - nu även utanför Småland.