Brynäsbloggen: Signalera att ni vill något – gör en förändring!
Viktor Alner bloggar om Brynäs.
Sedan 1947 har Gävle haft ett hockeylag i den högsta serien. Jag säger det igen, sedan 1947… alltså 72 års tid. Sedan 1960 har Brynäs ständigt varit med på den resan och visst, historiens vingslag visar på härliga toppar och djupa mörka dalar.
Sedan toppen 2017 har Brynäs åkt ner i ännu en dal och trots åtskilliga förändringar i såväl organisation som ambition tycks vi fortsätta resan djupare och djupare ner. Många känner idag en genuin oro för Brynäs och jag dömer inte den känslan på något vis.
Någon skrev att resan Brynäs färdats de senaste åren fram till vart man står idag kan liknas vid den krasch Modo fick när de åkte ner till Hockeyallsvenskan. Jag kan köpa den känslan samtidigt som det också är en orättvis jämförelse då Brynäs står med så mycket mer resurser idag än vad Modo då.
Brynäs har ekonomin.
Brynäs har organisationen.
Ändå står vi här.
För att tala i klarspråk har Brynäs sämst skotteffektivitet i ligan, Brynäs har sämst Powerplay i ligan, Brynäs snittar ett poäng per match. Magnus Sundquist har nu coachat Brynäs i totalt 52 omgångar. På dessa 52 omgångar har 62 poäng inkasserats och då var hela 22 av dessa poäng de 11 första omgångarna… sedan har det bara gått utför.
Visst, man ska inte dra för stora växlar till fjolårets säsong. Men det som jag tror att många blir något fundersamma över att det ser verkligen inte bättre ut den här säsongen.
Jag hör också analytikerna grubbla över det faktum att föreningar som byter tränare ofta slår i slutändan krokben på sig själva. Skulle Sundquist få avgå blir det för Brynäs del den tredje sparkade tränaren på tre säsonger.
Vilken tränare har mod till att skriva på en arbetsgivare som har ett sådant facit?
Det finns heller ingen garanti på att ett tränarbyte skulle bli bättre.
Samtidigt ställer jag frågan:
– Kan det bli sämre?
Jag börjar tro att ett tränarbyte snart är den enda vägen. Jag känner ju jag mer eller mindre dras med i den kör så sociala medier som kräver avgången. Jag har kritiserat Magnus Sundquist tidigare och jag gör det igen. Förtroendet finns inte kvar och det känns tungt att skriva det.
Sportdirektören Andreas Dackell, sportchefen Micke Sundlöv, Klubbdirektören Micke Campese, Ordförande Jürgen Lorenz och övriga i styrelsen – ni behöver se över detta.
Ge signaler utåt som visar att Brynäs faktiskt vill något.
Då pratar jag inte om att plåstra om eländet med någon utfyllnadsspelare. Det krävs större krafttag. En förändring i själva grundsystemet som gör att de enskilt skickliga individer Brynäs ändock har i truppen också ska ges möjlighet att återfinna självförtroendet och spelglädjen.
Dagens ledare får inte fram det bästa av spelarna. Frågan är om spelarna ens får chansen med det "spelsystem" Brynäs har i dagsläget?
Det ser i alla fall inte så ut och ser vi till att spelare som exempelvis Greg Scott och Anton Rödin ligger så pass högt i Corsi-statistiken men lyckas ändå inte skapa något effektivt kan det lätt bli en tolkning att grunden i Brynäs spelsystem är helt fel.
Sätt det i förhållandet att Brynäs tycks göra ständiga förändringar i truppen match efter match och ingenting händer… Jag tror att Brynäs kan ändra hur mycket de vill i fråga om laguppställningen. Men om inte varje spelare har tydliga roller eller vet vad dem ska göra i olika situationer blir det soppa av allt i alla fall.
Då är det mer en ledarfråga än att det skulle vara för dåliga spelare i laguppställningen.
Vart är det konsekventa spelet och framförallt... vart är strukturerna? Även om spelet må ha blivit något bättre (stundtals...) så har grundproblemet funnits där sedan försäsongen. Särskilt i det defensiva spelet som nu tycks ha slagit över totalt på offensiven.
Förändra nu, Brynäs… ge signaler på att ni fortfarande vill få ut något av den här säsongen.