Brynäs - Växjö
1 - 4

Släpper det nu?

Efter en bedrövlig säsongsstart så var det dags att åka till Gävle för att möta fjolårets kvartsfinalmotståndare.

Växjö hade svårt att komma runt Brynäs press och det var många felpassningar och pucktapp, precis som det varit i tidigare matcher. Det är oroväckande att se att Växjö har svårt i uppspelsfasen, framför allt med första försöken. Alldeles för ofta som man måste vända tillbaka och försöka flera gånger. Dessutom har man för svårt att komma till bra målchanser. I den här matchen kan det dock ursäktas med att man möter en av SHLs bästa backuppsättningar. Oavsett, så är första- och andrakedja alldeles för osynliga. Istället så är det några andra som bjuder på showen.
Tredjekedjan med juniorerna Röndbjerg, Holmberg och Bokk har varit den enda ljusglimten i Lakers hittills denna säsong. De bjuder på fart och fläkt, vågar ta för sig och chansa samt skapar flera farliga chanser. Det var också dessa som stod för produktionen framåt. När Lakers tar ledningen i första perioden så är det Holmberg som gör sitt första SHL mål. Även om målet är snyggt så överskuggas det av Bokks alldeles utmärkta förarbete. Han vänder undan 2 Brynäsare bakom motståndarmålet och slår en passning bakom ryggen medans han faller omkull till en helt ren Holmberg som sprätter upp den i nättaket bakom den duktige Karhunen i Brynäsmålet.

Det är en jämn match, lite böljande spel och inget direkt etablerat tryck utav något av lagen. Det krävs ett powerplay för hemmalaget för att de ska komma upp på tavlan. När Reddox sitter utvisad så kvitterar Kousal för hemmalaget eftersom Växjö förlorar kampen framför egen kasse. Andrén kan inte lastas för målet och var väldigt bra i Växjökassen.

Förutom att Brynäsbacken Henrik Larsson får Bohms skott i ansiktet så händer inte så mycket under andra perioden, det är några chanser åt båda håll. Tillslut får dock även Växjö chansen i powerplay, tycker det satt lite väl långt inne. Man får några farliga chanser, men Karhunen visar hög klass. Hög klass visar dock inte Växjös förväntade toppspelare. Lakers har svårt att etablera något bra tryck i Brynäszonen, inte ens med en man mer. Känns som att man har misslyckats i ännu ett powerplay och går in i periodpausen med 1-1 i ryggen.

DÅ HÄNDER DET! Bokk, vem annars?, stänker in pucken och ger Växjö ledningen igen med någon sekund kvar av andra perioden. Psykologiskt skönt att fortsatt ha ledningen när man går in i omklädningsrummet igen.

Om det var psykologiskt tungt för Brynäs att släppa in en puck så tätt inpå periodpausen så är det ingenting mot den kalldusch de får 4 minuter in i tredje. Först gör Fröberg ett Holmbergliknande mål. Dvs sprätter upp den i nättaket efter bra förarbete bakom motståndarkassen (Ortega, Shinnimin). Sen tar det 11(!) sekunder innan Horák stänker dit 4-1. Pang. Bom. Tack. God natt. Så kändes det då. Att Brynäs skulle komma ifatt fast inte på kartan och det märktes på spelarna. I båda lagen. Brynässpelarna kändes lite uppgivna, inte konstigt. Växjöspelarna kändes stärkta av situationen. Inte heller så konstigt med tanke på att man har en tremålsledning och att Brynäs blev sämre. Men det kändes också som att det försvann lite tyngd från Växjöspelarnas axlar. Innan matchen så hade man gjort 1 mål på 2 matcher, i denna hade man redan gjort 4. Det var också de tilltänkta toppspelarna som levererade framåt, skönt om det släpper för dem.

Sen händer inte så mycket mer i matchen än att Bertilsson i Brynäs får en konstig utvisning. Han åker in i Shinnimin efter signalen. Shinnimin visar sitt missnöje. Det blir knappt något gurgel, trots att Alcén och Fröberg lägger sig i. När jag ser att domaren har armen uppe tror jag han ska ta en i varje lag för roughing, vilket också hade varit för hårt, för att undvika att liknande saker ska eskalera framöver. Men det gör han inte. Han tar ut Bertilsson för charging. Eh va? Okej att man inte ska åka in i någon och provocera framåt (ur regelbokens synvinkel då, själv kan jag älska det), men om man dömer för sådana situationer i en sån här match (ganska tam) då tappar man inte bara en kamplust utan även underhållningsvärdet i matchen. Eftersom matchen rent målmässigt kändes avklarad så hade man väl i alla fall kunnat få lite kamp och grinighet i slutet? Nej då. Istället spelades matchen av utan större händelser.

Det viktigaste var i alla fall att Växjö tog tre poäng och skönt att man gjorde flera mål, så att det inte sätter sig i huvudet på de tilltänkta målskyttarna. Nu ser vi framåt och tar emot Örebro hemma på lördag.