Slutspelskrönika: Än finns det hopp, en dåres hopp
Brynäs åkte på stryk med 4-1 och ligger under med 3-0 i matchserien.
Återigen får jag säga att jag såg positiva vibbar från Brynäs spel. Först ett bortdömt mål av Calle Järnkrok på grund utav att Skellefteåspelarna rubbade målburen sekunden innan han skulle peta in den i helt öppen kasse. Tänk om Järnkrok varit en ynka liten sekund snabbare där, tänk om…
Sedan kom Widing och dönade iväg emellan Skellefteås backar och Brynäs fick äntligen utdelning, äntligen en ledning!
Sedan hände det något, Brynäs fick spela Box Play, och sedan blev det 3 mot 5. Där tog Skellefteå satsen och Johan Holmqvist blev chanslös. En stutsande puck typ omöjlig att ta. Nej ett riktigt skitmål vill jag kalla det som brynäsare, men sådant händer.
Sedan körde Skellefteå på och ja, ni vet hur det gick.
Brynäs situation
Är det bara jag som får tanken ”det gick ju -99”? Brynäs ligger under med 3-0 i matchserien, Skellefteå behöver bara en vinst till. Brynäs måste vinna fyra raka. Ja, det är ingen uppförsbacke längre, utan bergklättring som Brynäs måste ta sig fram. Men det går!
Calle Järnkrok uttalar sig så fint till Aftonbladet ”allt talar för oss”. Märkt att folk har reagerat, hockeysverige hånskrattar, ungefär som när Tommy Jonsson i fjol sa ”vi ska ta SM guld”. Hånad och utskrattad. Jonsson hade i alla fall fansen på sin sida, vid Järnkroks fall så tycks många av Brynäs fansen trötta och kallar uttalandet för ren idioti.
Jag skulle säga att det uttalandet är skillnaden varför jag sitter här och skriver medan Calle Järnkrok lever sin dröm och spelar hockey. Det är vinnarmentalitet att man måste tro på sig själv, tro på sitt lag in i det sista.
Brynäs kommer närmre och närmre Skellefteå varje match och det är inte över, så varför ge upp? Jag tror faktiskt på seger imorgon. Säger inte att Brynäs ska vända och göra fyra raka men en seger tror jag mycket väl Brynäs kan få nu. Det kanske blir 4-1 i matcher, det är mycket möjligt. Det kan till och med bli 4-2 i matcher, mindre chans men den finns. Men att Brynäs ska göra fyra raka, hm… då blir jag smått religiös om det händer. Än finns det hopp, en dåres hopp!
Gävleborna har redan ställt in sig på att det inte blir någon guldrost i kaffet i år. Den optimistiske förstår dock att det är nu Brynäs behöver sin publik för Bock- och Gevalialand.
När jag ändå sitter här och det går högvarv i hjärnkontoret så vill jag säga några rader om alla dessa anklagelser angående filmningar och diverse.
Jag har kollat på reprisen, om och om igen. Mads Hansen åker ut för hög klubba på den skulle ha träffat Holloways ansikte men Hansens klubba var då inte där vad jag kan se, dock väldigt nära. Kanske fick Holloway sin Hollywood stämpel på sig där. Osportsligt, ja. Men Holloway är ju inte den enda. Det är rävspel både från Brynäs samt Skellefteås sida.
Visst, det är drygt att domaren missar de här detaljerna, det är tråkigt när felbedömningarna görs men det kallas för ”den mänskliga faktorn”. Domaren ser med sina ögon nere på planen, det vill säga sämre än man gör i TV-soffan och mycket snabbare. Domaren ser inte allt i slow-motion heller vilket vi kan göra tack vare den fina teknologi som finns idag.
Skellefteå spelar oerhört fult men gör Brynäs också, det är ju slutspel! Det ska vara rävspel, irritation och mycket känslor. Jag tycker domaren, förutom första kvartsfinalen, har gjort ett väldigt bra jobb.
Mr.Ironhook gjorde ju en bra scen mot Frölunda i fjol och det gav resultat. I mina ögon är filmningar det mest osportsliga man kan göra, jag önskar vi vore helt kvitt med dem. Men att filma är också att våga chansa. Domaren kan se det, domaren kan gå på det. Alla lag gör det, mer eller mindre, framförallt i ett slutspel.
Märket på bröstet
Nu går vi in och avslutar det här snyggt Brynäs. Antingen drar vi ut på det och skapar lite mer spänning, hopp och oro. Vilket vore det bästa och roligaste för kvartsfinalens skull. Eller så gör vi en gedigen insats hemma i Läkerol Arena och avslutar med huvudet högt och märket på bröstet.
