Snöplig förlust i västderbyt

Det fanns vissa onda aningar inför dagens match mot Frölunda, och de skulle komma att besannas redan i matchens allra första byte då Frölundas värmlänning, Henrik Tömmernes, efter blott 21 sekunders spel satte matchens första mål. De där 21 sekunderna blev sedan signifikativa för hela matchen – ett ambitiöst men uddlöst FBK låg på med full fart framåt medan Frölunda försvarade sig för allt vad de var värda och utnyttjade blottorna som uppstod bakåt under FBK:s tokoffensiv.

Redan innan nedsläpp fanns farhågorna som man, sett till tidigare erfarenheter, inte kan låta bli att bära med sig. Ett FBK som har haft ohälsosamt svårt att spela ut på hemmaplan mot krislaget Frölunda som inte bara spelar för sin heder, utan också innehar alla de kriterier som lag som plockat poäng mot Färjestad tycks besitta: En ifrågasatt målvakt, desperat behov av poäng samt låga förväntningar på sig från omgivningen i ett tufft bortamöte.  Inte för inte hade också Frölunda tidigare tagit tre av sina blygsamma bortapoäng mot just Färjestad, och med ovanstående fakta i bakhuvudet var det nog ingen i hela hallen som underskattade motståndarna inför kvällens match.

Första perioden
På västfronten intet nytt, kunde vi också snabbt konstatera då Färjestad, efter att i matchöppningen överambitiöst ha klivit på med hela laget framåt tappade pucken varpå gästerna blixtsnabbt vände spelet. Andreas Karlsson slog en sidledspassning till en helt omarkerad Henrik Tömmernes som enkelt kunde slå in pucken bakom en överrumplad Salak efter bara 21 spelade sekunder.

En mardrömsstart för vilket lag som helst, förstås, och det tog några minuter innan FBK hade hämtat sig från kallduschen. Trots att man oförtrutet fortsatte att anfalla, och Frölunda främst koncentrerade sig på att spela smart, försvara sin ledning och satsa på giftiga kontringar, så var det inte speciellt farligt framåt. FBK spelade omständligt och krampaktigt, inte minst i avsluten, och det var inte förrän mot mitten av perioden som man började se en attitydförändring i hemmalaget.

Spelarna började då, på klassiskt manér, att spela fysiskt och tackla över hela banan för att få bättre fart på laget, och det blev stundtals ganska irriterat på banan.  Sevc höll på att fortsätta in i eget avbytarbås av bara farten efter en bejublad tackling, och Mattias Sjögren åkte på en propp från motståndarbåset som dock inte uppmärksamades av domarna. Det kändes som lite utav ett ställningskrig, och bland kombattanterna fanns bland andra Axelsson och Niklas Lasu som fick vardera 2+2 efter en  uppgörelse.

Färjestad snurrade på och tvingade gästerna att ta utvisningar, men man fick inte till någon riktig skärpa i powerplay-spelet.  Frölunda spelade försiktigt och tänkte sig uppenbarligen för innan man gav sig iväg på någon utflykt som kunde äventyra ledningen. Trots det fick man dock till några vassa skott där Salak fick chansen att visa vad han går för.

Andra perioden
Ingen Färjestadskedja hade dominerat framför de andra under första perioden, men i inledningen av den andra skapade Axelsson, Sjögren och Lundh rejäl oreda i Frölundas försvar. Det kändes som om både intensitet och tempo skruvats upp något, och det var bara den där allra sista biten som fattades för att pucken skulle trilla in. för  d för .

Men ovanstående spelare skulle dock komma att få gå mållösa av isen den här kvällen, och det blev istället Christian Berglund som någon minut senare stal pucken vid blå och genom ett enkelt men välplacerat skott på Lillhonkens plockhandssida äntligen utjämnade till 1-1. Målet kändes som en tydlig hint om att lägga mindre kraft på finlir och mer kraft på skott med uppföljning,  och man hoppades på en islossning för Färjestadsspelarna. Frölunda var illa ute vid mer än ett tillfälle och hade inte mycket till spel framåt.

Men vi vet ju alla vid det här laget att hockey inte är rättvist. Färjestads Jonas Frögren kommer nog att älta den (inte helt glasklara) utvisning för fasthållning som han sedan drabbades av under resten av helgen, inte minst som den kombinerades med en hakningsutvisning på Bastiansen några sekunder senare. Vips stod Frölunda med ett 5-3-läge, och det boxplay Färjestad skämt bort oss med under hösten kunde inte stå emot trycket.  2-1 till gästerna gjordes av Mikael Johansson efter klassiskt powerplayspel, med assistans av Henrik Tömmernes och Niklas Andersson.

Det var fortsatt irriterat på isen, bland annat utvisades Johan Holmqvist för roughing efter att ha slagit av hjälmen på Emil Kåberg. Något mer mål blev det dock inte under powerplay-spelet, trots att Färjestad fortsatte att ligga på framåt. Tyvärr kändes anfallsspelet över lag fortsatt ganska överambitiöst och omständligt, då man vid flera tillfällen tog någon passning för mycket eller missade tajmingen i avsluten. Frölunda fortsatte att spela smart defensivt, genom att möta Färjestads offensiv högt upp i banan och stressa hemmalagets spelare så att de där välbehövliga, långa anfallssekvenserna uteblev. Salak tvingades till ett par hyfsat svettiga tv-räddningar efter vassa avslut, och han gjorde också en snygg ”Monster”-räddning med klubban då FrölundasToni Koivisto annars fått öppet mål.

Tredje perioden
I tredje perioden kändes det stundtals som spel mot ett mål. Frölunda hade, föga förvånande, slagit sig helt på försvar och tiden började att rinna iväg för ett oförtrutet anfallande och lätt frustrerat hemmalag. FBK gav dock inte upp, och puckarna ven stundtals genom Holmqvists målgård på ett sätt som kändes som ett inofficiellt SM i sumpade målchanser!

Bland dem som utmärkte sig lite mer i Färjestad under sista perioden fanns kreatörerna Axelsson och Lundh, men också Kåberg visade vägen genom sitt uppoffrande spel som ledde till att han fanns kvar på isen då man började gå ned på folk och vaska om i kedjorna.  Paulsson och hans kedja kämpade, men fick tyvärr inte utdelning trots att chanserna fanns, liksom Christian Berglund och hans gäng som var på tydligt spelhumör. Ingen formation var dock i närheten av stekhet den här kvällen, och kanske var det något som fällde avgörandet. Samtidigt bjöd alltså inte Frölunda på något, utan kämpade med näbbar och klor för den viktiga trepoängaren.

Gästerna hade inte många skott på mål i sista perioden, men typiskt nog var det ändå de som fick utdelning. Efter att Salak räddat FBK kvar i matchen med en imponerande benparad i samband med en av Frölundas giftiga spelvändningar, fick han en stund senare till sist se sig överlistad en sista gång då Sanny Lindström kom på efterkälken efter ett sent byte av Jonas Junland och Niklas Andersson satte matchavgörande 3-1 till gästerna.

Färjestad gav inte upp, och tilldömdes också ett numerärt överläge då Frölunda haft för många spelare på isen. Men varken det, eller att man tog ut Salak och spelade sex mot fem i slutminuterna räckte för att komma riktigt nära den här kalla novemberkvällen. 
 
Summering
Frölunda vann inte dagens match på grund av att man var bättre än Färjestad. Frölundas taktiska offensiv ska inte förringas, men hemmalaget bjöd i mångt och mycket på tre poäng genom misstag i defensiven och ett ofokuserat, omständligt anfallsspel.  Viljan fanns liksom chanser, men om man ska kunna hänga på täten som man talat om så krävs det att man är mer desperat och satsar på ett enklare spel i anfallszon. Ett insläppt mål i spel tre mot fem är väl inte så mycket att säga om, men min känsla var att defensiven var ovanligt blek den här kvällen. Inte minst som Frölundas övriga mål kom till på grund av misstag i det defensiva arbetet.

8 kommentarer

Marie Angle2010-11-20 21:34:27