Sökes: Matchvinnare i kassen och baljor framåt
De provocerande hedersamma förlusterna har staplats på hög den sista tiden. Det visar också att det krävs en målvakt på topp och effektivitet framåt för sköna uddamålsvinster framöver
Poängkolumnen skriker fortfarande knappt bättre än Väsby, men de senaste FBK-matcherna visar att det finns hopp. Trots allt. SHL-kostymen börjar bli mindre Dressmann XL och sitter mer figurnära på allt fler i laget. Bland backarna har Olle Alsing och Patrik Norén gjort det klart över förväntan på slutet. Alsing har farten att kunna hoppa med, och hota, i anfallen, och passningen till Olofssons frilägesmål i lördags visar att blicken också finns där. Norén är stabiliteten själv och slår allt som oftast precisa förstapass som genererar anfallsmöjligheter. Utöver överraskningsduon är Piskula en gedigen pjäs som sällan går bort sig. Dessutom besitter han den där städa-upp-framför-mål-kompetensen som saknas bland flera av våra mer oerfarna backar.
Bland backarna är puckspridaren Torp den främsta besvikelsen för mig. Spelar med hög felprocent och slår passningar till det mesta – och flesta – utom till sina egna spelares klubblad. Tyvärr inte alls den defensive ledare försvaret så väl hade behövt.
När vi ändå är inne på spelare som behöver visa mer; Engren är ingen Alsenfelt anno 2013-14. Målvaktsspelet måste vara 100-procentigt om vi ska vi få med oss poäng. I lördags, som exempel, var Engren skicklig stundtals – men alldeles för ihålig och när det väl krävdes. 4-3-målet var en gigantisk skämskudde och dessförinnan hade illabådande returer studsat rakt ut vid flera tillfällen. Hur är det med Attes mentala styrka i avgörande lägen? För en matchvinnarmålvakt måste avgörande räddningar komma vid 3-3-lägen. Att glänsa när matchen redan är förlorad betyder nada och ger också 0 poäng. Och här har Engren en hel del att bevisa. Slutsats: Ge Haukeland fler starter – och släpp prestigen i Attes förmodade större lönepost. För just nu är han inte förstemålvaktsmaterial.
Offensivt är vi stundtals trubbigare än en sliten blyertspenna i klass 9A. Vi väger lite lätt och har inte pondusen och kraften att generera farliga chanser nog. Castonguay inledde seriespelet klart lovande men verkar ha tappat det mesta av Tingsryd-självförtroendet sedan dess. Ollas jobbar och sliter längs sargerna, men det blir sällan mer än så. Med tanke på duons tunga spelminuter är det inte leveransen tillräcklig.
När vi ändå är inne på rutinerade forwards så bör Paakkolaaanvaaras hastiga hejdå innebära att nån form av offensiv ersättare är på ingång. Trots Jax, med rätta, fina lovord över ynglingarna – är etablerade forwards någonting vi så väl behöver. Men plånboken är ju, som bekant, inte särskilt fet.
Kedjan med Karlsson, Hari och Porsberger ser fin ut. Låt de fortsätta. Och låt oss spela mot Färjestad fler matcher. Det verkar nämligen vara precis det som Johan Olofsson behövde för att komma igång. Där har vi vårt största sparkapital inför fortsättningen.
