Storbritannien – Pionjärerna som hittade tillbaka
De spelade den första europeiska hockeymatchen, etablerade det internationella hockeyförbundet, vann det första europeiska mästerskapet och har ett OS-guld på landslagets meritlista. Storbritannien var en gång i tiden en stor hockeynation men som sedan kollapsade totalt. Nu spelar britterna sitt första A-VM på 25 år i en tid då ishockeyn växer på nytt ute på de brittiska öarna.
Ishockeyn som vi känner den föddes någonstans i mitten på 1800-talet. Den första matchen vi vet om spelades 1855 i Ontario Kanada. På isarna runt om i Europa och Nordamerika har det dock spelats olika varianter av sporter som liknat ishockey längre bakåt i tiden vilket gör att det är svårt att placera exakt när embryot till det vi idag kallar ishockey dök upp.
Men den första europeiska ishockeymatchen som vi känner till idag spelades mellan Oxford University och Cambridge 1885. Oxford vann matchen med 6–0. Det är den här matchen som gör att vi kan idag betrakta britterna som hockeypionjärerna i Europa. Detta trots att det har spelats liknande spel överallt i norra Europa. Framförallt i Nederländerna och Belgien men vi har också spår av sporter i Sverige som påminner om den moderna ishockey.
| År 1908 var Storbritannien med och grundade det internationella ishockeyförbundet IIHF tillsammans med Frankrike, Belgien och Schweiz. |
Britterna utformade en egen liga redan år 1903. Ligan innehöll endast fem lag och samtliga fem spelade på endast två rinkar i London; Prince Skating Club och Hengler’s Ice Rink. Lagen var som bekant lokalt anknutna och vinnarna det första året blev London Canadiens. Den här miniserien räknas idag som den första ligan i hockeyeuropa.
Under den första europeiska mästerskapet 1910 var det Storbritannien som vann och under OS 1924, då Sverige ställde upp för första gången någonsin och kom på en fjärde placering, var det britterna som tog bronsmedaljen.
Britterna skulle dock senare komma att bli olympiska mästare 1936.
Under 30-talet ansåg sig britterna hotade av såväl unga kanadensare men även av unga nordbor, alltså spelare från Sverige, Norge och Finland, som hade talang för ishockeyn. På den här tiden spelades samtliga matcher utomhus men klimatet i Ö-nationen Storbritannien är annorlunda i jämförelse med övriga nationer i norra Europa. Vintrarna är mycket mildare och det var svårt att upprätthålla bra isar att spela på.
Man behövde därför bygga inomhusarenor vilket Storbritannien började med redan under den här tiden och britterna var därför tidiga med att bygga stora lador där man kunde spela ishockey, alltså riktiga hockeyarenor. De var inte särskilt moderna, främst handlade om att hålla regn och hårda vindar borta från isarna. Storbritannien hade nämligen Europas första professionella hockeyliga och det var därför viktigt att upprätthålla bra isar. De allra flesta hockeyspelare var dock inte britter utan det var professionella kanadensare som utgjorde själva stommen i ligan.
Mellan 1935 – till cirka 1954 var ishockeyn en stor publiksport runt om de brittiska öarna och Storbritannien hade sedan början varit en toppnation i Europa. Man såg därför något ljust på hockeyns framtid.
Krigsåren slog hårt mot den brittiska ishockeyn
Efter OS-guldet 1936 drabbades Storbritannien hårt av det andra världskriget. Hockeylagen blev, liksom i Sverige, påverkade av kriget där klubbarna förlorade spelare då de kallades ut till beredskapstjänst. Britterna tvingades dock till att skicka ut sina unga killar till ett fullskaligt och blodigt krig. Svenskarna kom tillbaka till sina lag när kriget var över, men för de unga britterna var det många som aldrig skulle återvända till sina lag, och många klubbar stod därför utan spelare. Den brittiska hockeyn blev därför, av förståeliga skäl, aldrig sig lik igen.
Man lyckades ändå trots detta att kvala sig till ett nytt OS bara två år efter krigsåren, närmare bestämt OS-1948, men det var britternas sista deltagande i hockey-OS och det ses därför som slutet på en era för Storbritannien.
Ishockeyn led dessutom ett stort nederlag på nationell nivå då intresset för sporten svalnade kraftigt och kostnaderna blev för stora. Mycket var nog effekter från att britternas ekonomi blödde under början på efterkrigstiden och resurserna gick åt att bygga upp landet på nytt samt att britterna hade andra idrotter som konkurrerade kraftigt.
Det hela föranledde till att den brittiska hockeyligan (The British National League) kollapsade år 1960 och britterna stod utan en egen toppliga, samtidigt som flera klubbar lades ner av ekonomiska skäl. Men hockeyentusiasterna fanns ändock kvar och höll den sista glöd som fanns av hockeyn vid liv. Strax över 20 år senare, alltså 1982 skulle Storbritannien äntligen få en ordentlig hockeyliga på nytt. Då fanns det bara drygt 60 hockeylag kvar i hela Storbritannien.
År 2003 grundades det nuvarande ligan, Elite Ice Hockey League (EIHL). Bara av att kika på lagen i EIHL kan man se konsekvenserna av britternas eländiga hockeyhistoria. De flesta lag grundades nämligen så sent som på 90-talet eller 2000-talet.
Med andra ord har Storbritannien idag många unga hockeyföreningar även om det finns några få anrika klubbar som överlevt, som exempelvis det skotska EIHL-laget Fife Flyers, idag Storbritanniens äldsta levande klubb med anor från 1938.
Att det är så många klubbar som grundats under 90- tal eller 00-tal är ett bevis på att ishockeyn åter börjar få fäste i de brittiska öarna och när det en gång bara fanns 60 hockeylag finns det idag närmare 370 - 400 aktiva hockeyklubbar utspridda över hela landet.
Den första engelskfostrade spelaren att draftas till NHL
Den 19-årige forwarden Liam Kirk draftades 2018 av Arizona Coyotes. Han blev då den första engelsmannen någonsin att vara hockeyfostrad i England och att bli draftad till NHL. Kirk ses därför som en milstolpe för den moderna brittiska ishockeyn.
Kirk spelade den gångna säsongen i Peterborough Petes (OHL) där han på sina 63 spelade omgångar stod för totalt 47 poäng. Kirk var också med i fjol då Storbritannien spelade sig upp till till A-VM och trots att han inte hunnit gjort några poäng under Storbritanniens hittills två spelade omgångar är han med för att försvara britternas plats i detta VM.
Kirk spås att få en lysande karriär framför sig och han har benämnts som den första produkt av ett nytt Storbritannien. Förhoppningen ur brittisk synvinkel är att Kirk ska bana väg för kommande generationer av britter som drömmer om att lyckas inom ishockeyn och ta en större plats i den internationella arenan.
Storbritannien vill stanna och växa
Under publiceringen av denna artikel är Storbritannien med i ett A-VM för första gången sedan 1994. Efter 25 års lång väntan är britterna tillbaka och även om turneringen är som väntat tufft för Storbritannien slåss de med näbbar och klor för att inte falla ur.
Ishockeyn i Storbritannien tar successivt ny mark och inom de brittiska öarna har intresset för sporten börjat att resa sig på nytt. Att britterna då dessutom får vara med och spela mot världens bästa hockeynationer ger såklart en extra boost för hockeyentusiasmen på hemmaplan.
Det finns dem som tycker att de sk ”blåbärsnationerna” inte hör hemma i ett VM. Men för britternas del är det kanske precis vad den brittiska hockeyn behöver och vem av oss kan säga idag vart Storbritanniens ishockey står om 20 år?
