Brynäsbloggen: Sveriges Don Cherry
Roger Melin hade en önskan om att få avsluta sin aktiva karriär som coach i Brynäs. Ett två år långt kontrakt skrevs där han hade förhoppningen om att få göra något riktigt roligt de sista åren som tränare. Nu kan vi se att det i verkligheten bara blev åtta matcher.
Det tråkiga i sådana här situationer är att det alltid börjar florera rykten. Rykten som inte gör någon gladare eller klokare. Jag vägrar t.ex tro att spelarna valde att spela som de gjorde under 2-8 förlusten mot Skellefteå. Att de skulle ha valt att spela så för att bli av med Melin. Läs det högt för er själv och hör hur illa det låter. Det låter helt befängt i mina öron i alla fall. Har det nu varit sådana problem med Roger kan jag inte se mer än att lagkaptenen (och även assisterande kaptener) knackat på hos Bengtzén och förklarat läget och därmed agerat i klubbens bästa. Det är nämligen så det fungerar i verkliga livet om något är galet på arbetsplatsen.
Jag är fullt övertygad om att spelarna har varit missnöjda. Det ser man även med förbundna ögon. Men frågan är ju, om det egentligen är så mycket Rogers fel. Att det skulle bli en annorlunda styrning från den nya coachen kan ju knappast ha varit en överraskning. Jag kan förstå att man kan ha åsikter om det taktiska, hur detaljerna ska sättas. Är man van vid att förra coachen pekade med hela handen och sedan får en som mer vill bjuda in spelarna till ”detaljbordet”… det kan bli svårt.
Men jag blir inte riktigt klok på det Blomqvist menade i en intervju att de är van vid att någon ska skrika på dem i båset. Kontrasten blev för stor mot för hur Thomas Berglund styrt i båset. Vuxna människor som behöver någon som tar dem i örat och säger åt dem när de gjort fel?
Lag där spelarna har tappat förtroendet för sin coach är inget nytt. Men det finns tillfällen där spelarna har handlat i klubbens bästa. Där har lagkaptenen pratat med spelarna hur de ska spela.
Det har till och med förekommit att spelarna har låst ute coachen från omklädningsrummet under matcher.
Det är väldigt sällan som ett mynt bara har en sida så Roger Melin får även han kritik.
Marcus Ersson som fick veta att han skulle bli utlånad till Almtuna. När han kom dit så fanns det ingen plats för honom i truppen så han fick snällt vända hem igen. Kommunikation mellan klubbarna?
Spelare kastades omkring i kedjorna i sådan frenesi att jag tvivlar på att de ens hann säga hej till varandra. När Roger kom till laget så hade han en trupp med ett grundspel som satt i ryggmärgen. Att spela in de nya killarna i laget borde ha varit lättare än att börja flytta runt varenda en av dem.
Som coach handlar det om att sälja in sin spelidé till laget. Det gäller att bygga upp en förtroendebank mot spelarna.
Men de som tror att Roger Melin står ensam i skuld till det som hänt borde sätta sig ner och fundera igen. Samtliga spelare och ledare har skuld i det här. Den som pekar finger på Roger Melin ska även peka finger på Jacob Blomqvist. Fingret ska gå rakt igenom hela truppen.
Jag blir inte klok på det här. Det känns som att något saknas i den här soppan och vi lär inte få veta vad det är heller.
Det enda jag hoppas nu är att vi efter det här får vad vi beställt, nämligen en härlig inställning med viljan att vinna varje sekvens i matcherna.
Direkt efter Rogers avsked efterfrågades en ny coach bland fans och media. Mr. Madhawk listade svenska coacher som är ledig. Jag tycker man snabbt kunde kassera den listan då inget namn bör vara av intresse. Eller, jo faktiskt ett namn. Men lika snabbt som Jonas Rönnqvist namn listades så hade man ett utlåtande från honom. Han var inte intresserad. Mer än så behövs inte för att jag ska gå vidare. Jag kan inte för mitt liv se en enda av de listade som möjliga kandidater till Brynäs. Min gissning är (om nu inte raset fortsätter) att Tommy och Janne kommer fortsätta som coacher den här säsongen för att sedan lämna plats till en ny. Då hoppas jag på ett väl scoutat tränarnamn som kan fortsätta att utveckla Brynäs.
Niklas Wikegård nämndes även i media som någon som skulle kunna föra Berglunds hockeyfilosofi vidare i Gavlerinken. Wikegård var dock snabb med att säga nej. Jag är inte direkt förvånad att han säger nej och jag tvivlar att Bengtzén ens tänkt tanken på att fråga honom. Wikegård tränade senast Djurgården i Elitserien säsongen 2004-05. Han har alltså varit borta från den rollen i 12 år. Jag tror inte Niklas har någon direkt lust att ställa sig i båset i SHL och bli synad i minsta lilla detalj. Jag tvivlar inte ett dugg på att han inte skulle klara av rollen… men han har bekantat sig med tv-tyckande och få ställa coacher och spelare mot väggen när de missköter sig. Han har funnit sitt kall och jag brukar skojfriskt kalla honom för Sveriges svar på Don Cherry. En man vars kritiksvador kan sänka den bäste av hockeyspelare.
