AIK - Östersund4 - 1
Tränarlöst AIK tog efterlängtad trepoängare
Efter sju sorger och åtta bedrövelser lyckades AIK äntligen ta en riktig seger. Vi ska dock ha klart för oss att motståndet vat ett lag som - ursäkta uttrycket - just nu är helt under isen. Man kanske därför ska akta sig för att dra några större slutsatser ikväll men visst - det fanns en del som var bra i kvällens AIK utan huvudtränare.
Svagt mostånd men en seger är en seger
AIK visade upp ett pucktempo - främst i första perioden - som vi inte sett särskilt mycket av i vinter. Pucken flyttades snabbare och ofta med lite längre och mer distinkta passningar vilket ledde till längre anfall än vi vant oss vid att få se i vinter.
Även backcheckingen såg - även det tydligast i först perioden - tydligare och skarpare ut. Det gav en uppsjö puckvinster i banans alla tre zoner. Stundtals såg det ut som om det var lika lätt att ta pucken av Östersunds spelare som att plocka godis av små barn. Nu kan det faktiskt också vara så att vissa saker såg enkla ut just för att jämtlänningarna helt saknar tro på sig själva.
Nu är en seger en seger, tre poäng är tre poäng och AIK vann ikväll. Det kan vi inte ta ifrån laget. Dessutom såg man faktiskt lite glädje i spelet. Därmed föds frågan: Har Markus Åkerblom skapat osäkerhet omkring sig och var det den osäkerheten som började släppa ikväll? Svaret lär vi aldrig få men ett AIK, egentligen inte helt tränarlöst - men som lotsades av två assisterande såg i alla fall gladare och hungrigare ut än Åkerbloms AIK gjort på länge.
Melin kliver in
På fredag kliver Roger Melin in i båset och det ska bli spännande att se vad han kan vrida på för kranar och vilket flyt och flöde han kan skapa. Även om AIK vann idag och det gick att se en del ljuspunkter ska vi inte glömma att det är en lång väg att vandra innan vårt lag är så bra som vi önskar och att det är tio poäng upp till sjätteplatsen - med en match mer spelad dessutom.
Får jag önska vill jag att Roger som första beslut bestämmer sig för att bygga vidare på den förstakedja som våra assisterande coacher satte ihop idag. De tre nordamerikanerna kan mycket väl komma att bli en sådan där leading line som alla framgångsrika lag behöver. Idag såg linan lovande ut och får de spela ihop sig ytterligare kan det kanske hända riktigt roliga saker.
Mycket måste förbättras
En ny första lina är en bra förändring men det är ändå ett gediget jobb som måste göras för att på riktigt vända skutan. Till att börja med - special teams. Idag klarade AIK visserligen två numerära underlägen ganska bekvämt och var 33-procentiga i PP (ett mål på tre försök) men sett över säsongen måste både spel i PP och PK lyftas avsevärt.
Nästa punkt är effektiviteten i anfallsspelet. Det måste bli ett slut på den följetången som heter målvakten-som-möter-AIK-gör-alltid-sitt-livs-match. Det stämmer nämligen inte ens. Så jävla bra är inte de burväktare vi möter utan vi gör dem bra. Ikväll var det Östersunds Andreas Ljunggren som tilläts hålla kvar sitt lag i matchen onödigt länge. AIK måste vara bäst i serien på att skjuta när sikten är som friast. Mer trafik framför målet är ett måste. Visst, man får smällar men hockey är inte basket.
Spela fulla 60 minuter är också något Roger Melin måste hjälpa laget att fixa. Ärligt talat tror jag bara man gjort det i en match i år - den mot Djurgården. Ikväll var period ett bra, den andra inte lika bra och i sista akten kom man återigen ut och stod på hälarna. När reduceringen till 2-1 kom var vi nog många som tänkte: Nej, inte en gång till. Tack vare en utvisning på Marklund i Östersund kom AIK ur sin svacka och när Fitzgerald gjorde 3-1 i PP suckade Hovet av lättnad - eller i alla fall de närmast sörjande som masat sig dit.
Det finns inte tid
När Eric Norin satte 4-1 i öppen kasse och slutsignalen strax därpå ljöd blev det till ett avstamp på det som komma skall. Vanligtvis brukar man prata om tålamod med en ny tränare. Säga att det tar tid att sätta ett spel och att byggande kan gå långsamt. Den lyxen kan vi inte ge Melin eftersom tiden inte finns. Det måste bli bra i stort sett direkt.
Tänk Mikkjal Thomassen och AIK-fotboll. Det är den effekten vi behöver. Närmast på tur står Mora och Kalmar. Det är exakt de två lagen AIK behöver krångla sig förbi och det är inte läge att låta dem dryga ut sina försprång. Därefter är det derby mot Djurgården. Med kvällens vinst - om än mot ett lag som inte vunnit en match sedan Jesus gick i kortbyxor - och Roger Melin tillbaka vågar man faktiskt se fram emot nästa veckas derby igen.
Som Ulf Lundell en gång sa: ”Vi går mot bättre tider, tro mig, tro mig - det här är inget skämt”. Låt oss hoppas att Uffes profetia från 1980 går att applicera på AIK-hockey 2024-2025.
