Tre omständigheter som talar för och tre omständigheter som talar mot att Leksand lyckas undvika ett negativ kvalspel
Leksand ligger just nu tia i tabellen med 35 matcher spelade och har endast tre poäng ner till ett negativt kvalspel. Jag har nedan listat omständigheter som jag tycker talar för att Leksand kan klara sig undan ett sådant kval och tre omständigheter som talar för att de hamnar i ett kvalspel.
Vad talar för att de lyckas undvika kvalspel?
1. De lämnande stjärnornas kvalité
Normalt sätt skulle man kunna se det som negativt att stjärnor såsom Lucas Elvenes och Justin Kloos redan är klara för att lämna Leksand efter denna säsong. Detta i tron att dessa spelare inte förväntas kämpa det där allra sista för sitt lag. Men såsom de senaste matcherna utspelat sig så är troligen så inte fallet. Lucas Elvenes gjorde 5 poäng i sin comebackmatch efter skadefrånvaro och Justin Kloos har sett bra ut hela säsongen även om poängen inte under alla tidsperioder har trillat in. De har spelat bra lång tid efter att Lucas Elvenes både flirtat med Rögle och sedan blivit ”klar” för Växjö och efter att det stått klart att Justin Kloos troligen kommer lämna Sverige efter denna säsong för att kunna erhålla sin sign-off bonus.
2. Stabiliteten på de styrande posterna
Det var en mycket viktig pusselbit när Thomas Johansson skrev på en förlängning som sportchef för Leksand. Det var dels viktigt för att ge spelarna en känsla av kontinuitet och fortsatt hopp. Men även för att det framgått att han ofta diskuterar taktik och annat med tränarna och kommer med input gällande hur de ska spela samt försöker hålla en likande spelidé i hela föreningen. Även Andreas Gärdsback som är ordförande i styrelsen och Peter Wiklund som är tillförordnad VD tycks också vara väldigt kompetenta. Detta har enligt mig kunnat skönjas i de intervjuer som hölls i samband med att de tillträdde sina nuvarande poster. Men också efter de olika förändringar som skett efter att de tillträtt. Jag tänker då på exempelvis den s.k. soffbiljetten som gett nästan en halv miljon kr hittills och att låta Bröder spelas igen innan match. Stabiliteten och seriositeten kan i vart fall inte var till nackdel för hur det påverkar spelarna på isen.
3. Statistiken
När det gäller tabellen går det att se att om Leksand bara hade haft en normal poängutdelning i förlängning/straffar så hade det sett mycket bättre ut i tabellen än vad det gör nu. Vidare har flera matcher tappats trots att Leksand varit det klart bästa laget. I det avseendet tänker jag främst på matchen mot Örebro i oktober ifjol, matchen mot HV71 senare samma månad och den senaste hemmamatchen mot Malmö i januari detta år. Även om poängtappen kan förklaras i viss mån med att vi inte varit tillräckligt bra i vissa situationer så har nog slumpen även haft viss inverkan på resultaten. Visst har vi även i några matcher tagit fler poäng än vad vi borde ha gjort, men jag menar att vi förlorat mer poäng än vi vunnit i år som hänföras till otur/slumpen.
Vad talar för att laget hamnar i ett negativt kval?
1. Oförmågan att göra mål
Man kan ibland fråga sig om Leksand tränar särskilt på eller analyserar mer ingående var avsluten på mål bör sitta. Allt för ofta ser man exempelvis Matt Caito skjuta i magen på målvakten eller Oskar Lang eller Patrik Norén göra detsamma. Har det skett en inflation i att ”man ska lägga mer puckar på mål” för Leksand? Jag tror att det sker lite för mycket och i fel lägen. Det kan vara en slump och utlopp för variansen men det känns som att andra lag ofta avslutar nära ribban, högt på sidorna eller i den svåra lite lägre höjden för målvakterna. Hur gör andra lag för att träna på att avsluta på farliga ”ställen”? Jag tror att man kan träna på detta mer i Leksand. En av anledningarna till Filip/Fredrik Forsbergs storhet gällande målskyttet är den omtalade skottrampen som de tränade ett oändligt antal timmar på.
2. ”JVM-tankevurpan” gällande målvakterna - även i Leksand?
Marcus Gidlöf har sett otroligt bra ut de matcher han spelat för Leksand. Den unge killen från Falun tycks också ha ett psyke av stål och man minns vilken bra match han gjorde efter att han släppt in slagskottet från andra sidan plan signerat travprofilen Magnus Nygren i Färjestad. Marcus Gidlöfs statistik i SHL är mycket god och han är stor och känns stabil i målet. Trots detta fick han endast stå ett par matcher i JVM vilka han genomförde på ett strålande sätt. Målvakten från Björklöven som fick stå de viktigaste matcherna i JVM hade spelat relativt dåligt under hösten men var inarbetad i juniorlaget och tränarna ”litade på honom”. Anledning till att Marcus Gidlöf hölls ute från semifinalen tycks vara liknande de skäl som gör att han nu hålls ute från Leksands A-lag. Det blir kanske för jobbigt för tränarna/sportchefen att göra på något annat sätt och man misstänker möjligen att han inte kommer vara så bra över tid som han visat tidigare. Då ekonomin ser ut som den gör torde det stå klart att Leksand nästa år kommer köra vidare med Hellsten och Gidlöf. Det kan vara så att Mantas själv tvekar om han vill lämna redan nu eller exempelvis inte kan tänka sig att spela för Djurgården innan det är klart att de spelar i SHL nästa säsong. Mantas Armalis verkar var en toppenkille och han har nyss fått barn varav det senare också kan inverka på hans vilja att redan nu flytta på sig. Det torde dock för att undvika dålig stämning m.m. vara bäst enligt mig att redan nu försöka låna ut eller låta Armalis gå vidare till ett annat lag. Att låta honom sitta på läktare tror jag tränarna vill undvika med hänsyn till den dåliga stämningen som nyss nämndes. Just nu är det dock han som håller Gidlöf utanför laget. Hellsten var tyvärr inte heller på topp i den senaste matchen.
3. Den lamslagna fjärdekedjan
Fjärdekedjan i Leksand denna säsong kan inte sägas ha lyckats med uppdrag. Vi som håller på Leksand har blivit bortskämda med att spelare som Jon Knuts och Martin Karlsson dödat motståndarnas anfallsförsök och även ibland skapat farligheter framåt. Särskilt på hemmaplan i de sekvenser i matcherna när publiktrycket varit högt. Även om fjärdekedjan sällan varit intakt över tid detta år och Jon Knuts ibland spelat längre upp i hierarkin pga skador har ersättarna i denna kedja inte heller påverkat helheten till något positivt. Trotjänarna tycks hålla alltför hårt i klubban troligen pga bristande självförtroende och de har inte mer än i ett par matcher tacklats, gruffats och stulit pucken samt etablerat spelet i anfallszon såsom de brukade göra när det begav sig.
