Almtuna - AIK
Upp till bevis
Vi kan väl, om vi är snälla, säga att AIK inlett hockeyallsvenskan sådär. En riktigt bra match mot Nybro förförra matchen. Senast mot Tingsryd var ineffektiviteten tillbaka och vi drabbades av en – som jag ser det – onödig förlust. Visst, AIK är av tradition lite trögstartat men det är inget vi ska acceptera. Det är nämligen de tröga starterna som sett till att vi nått högst mediokra tabellplaceringar när vi nått mars månad.
En svår uppgift...
Nu står Almtuna på tur. En bortamatch som känns svår. Laget har precis som AIK spelat fem matcher och har spelat in tio poäng mot AIK's sju. Efter att ha förlorat premiären borta mot Västerås har man plockat poäng i fyra raka matcher. De tre senaste har vunnits och innan dess tog laget en poäng i Kalmar.
Almtuna är obesegrade hemma (visserligen efter bara två matcher) och kommer senast från en högst meriterande vinst borta mot Björklöven. Under försäsongen drabbade AIK samman med Almtuna två gånger och Uppsalalaget vann båda – varav en gick till förlängning. Med det sagt så bör Blomqvist-Stillmans grabbar vara förvarnade.
Med risk att bli tjatig är det fortfarande effektiviteten som måste upp. I Nybro visade AIK upp en fullgod effektivitet och hemma mot Kalmar fick vi se tio hysteriskt effektiva minuter. Det mina vänner, räcker inte. Mot Tingsryd i fredags sköt AIK 36 skott mot mål varav tre gick i mål. Tar man avslut i rätt lägen sitter mer än vart tolfte skott. Nu gäller således. Värdera skottlägena, se till att ha folk framför kassen och vinn eventuella returer.
Gnagare i ”fel” lag
Almtuna känns som ett lag och med det menar jag ett lag. Några stora stjärnor ser jag inte i truppen. Lagets interna poängliga leds av Elliot Ekmark (tidigare Linköping och Björklöven) följd av backen Marcus Karlström och ex-AIK:aren Carl Wassenius. Wassenius var en sväng i Norge när han lämnade AIK och har efter det gjort två mycket fina säsonger i Väsby. Man kan fråga sig varför han inte hamnade i AIK den här säsongen då han är fostrad här och borde ha funnits på AIK's radar.
Jag vet att Golden Hill-kollegan Niclas Pettersson hade liknande funderingar kring Valdemar Johansson. Ännu en ex-gnagare i Almtuna som mycket väl skulle ha kunnat tillhöra AIK-truppen 2023-24. Båda de här namnen är värda att notera även om det kanske är dumt att gråta över spilld mjölk, men – spiller man inte så behöver man inte gråta.
Nå, inför säsongen tippade undertecknad att Almtuna skulle sluta nia och vara några placeringar efter AIK när serien spelats klart. Än så länge finner jag ingen anledning att revidera det tipset. Känslan är nämligen att AIS inte är så bra som tabellen just nu visar. Man har inlett bra men utöver segern i Umeå har man slagit BIK (som står på noll poäng) och SSK (som börjat mindre bra) samt (som nämnts) tagit en poäng mot nykomlingen Kalmar.
...som AIK ska kunna klara av
Min förhoppning – och tro – är därför att AIK vinner på onsdag i Uppsala. Kuggar bara maskineriet igång så tror jag att AIK har ett bättre lag än Almtuna. Med Maione tillbaka i laget har vi fyra starka kanadensiska namn (fem med målvakten Bibeau) som spelar. Almtuna har ingen nordamerikan i truppen och erfarenheten säger att det brukar behövas ett par sådana för att lyckas bra i Hockeyallsvenskan. Är ambitionen att vara topp-sex i år är Almtuna en motståndare man ska klara av att slå så nu är det något av ”upp till bevis”.
Dessutom ser skadeläget i AIK bra ut. Ifall rehabiliteringen går som tänkt bör Dennis Good Bogg snart vara spelklar (varför inte redan imorgon mot Almtuna?) vilket i så fall är högst välkommet då backsidan sårats i och med den olyckliga skadan på Hampus Falk. Nå, ifall Dennis spelar imorgon kväll vet inte jag i skrivande stund men med eller utan honom ser ändå truppen frisk ut. Mitt tips är att det ska gå vägen och att AIK slår Almtuna med 4-2.
