AaB - OB2 - 2
VIK förnedrades av lillebror Arboga
Derbymötet mellan storebror Västerås och lillebror Arboga brukar alltid betyda tuffa duster, så även denna gång. Som så många gånger förr lyckades Arboga ta VIK:s skalp efter två snabba mål i mittperioden.
Stämningen var på topp bland de 2212 hemmafansen i Rocklundahallen inför nedsläpp. Men någonstans där i bakhuvudet så finns alltid de genanta minnena efter Arbogas segrar lagen emellan de senaste åren, i synnerhet ifjol. VIK:s formkurva hade dock pekat spikrakt uppåt och inför dagens match så hade man tagit poäng i de sju senaste matcherna. Att den trenden skulle ge vika mot Arboga trodde nog rätt så få på förhand.
Hur som helst, efter nedsläpp i första perioden så startade VIK helt klart bäst. Arboga gjorde som så många gånger förr och rakade ner icing-puck efter icing-puck, varefter man går upp och checkar i banan. Matchsituationen var alltså den man kunde förvänta sig. När både hemmalagets Patrik Nilson och Andreas Lindh satt utvisade så passade Arbogas Martin Klintberg på att trycka in trissan i spel 5 mot 3. Inte alls rättvist sett till matchbilden i sig. Därefter var spelet böljande fram och tillbaka innan Patrik Berglund skrinnade runt kassen och smörpassade Carl Gunnarsson på backen, som tack vare folk på mål fick in ett ordinärt skott bakom Arbogas duktige Mikael Bohman. Frågan är om inte Patrik Juhlin ändå var där och touch-styrde pucken i mål?
Roligt tveklöst i alla fall för LHC-lånet att agera suveränt dusten igenom efter att ha blivit lite varm i de gulsvarta kläderna efter några matcher. Bra matchen igenom var annars fjärdekedjan som för kvällen bestod av Marcus Nilson, Mikael Backlund och David Fredriksson. Den sistnämnde spelaren som huserat i HV71 de senaste åren gjorde sin debut för gurkorna ikväll, och visade att han kunde utnyttja hela sin fysik till fullo. Annars var det Backlund som snurrade friskt i anfallszon med pucken. Förmodligen är denna kedja den som tränarduon Bäckman och Tornberg ansett behöver visa mest, för de spelade helt klart mycket längre än vad brukligt är för en sådan sistakedja.
I andra perioden så var VIK återigen det mest kreativa laget, även om skridskofarten knappt höll styrfart emellanåt. När Arboga blev fulltaliga efter cirka 12 minuter så hittade Andreas Dahlberg projektilen från utvisningsbåset, Johan Jonsson, som lurade en chanslös Johan Thalberg mellan stolparna och återigen gav Arboga ledningen. Om det blev tyst hos hemmafansen efter målet så var det som om en tyst minut inletts efter att Juha Kiilholma utökat ledningen 36 sekunder senare, då han fräckt och simpelt gick in köksvägen och petade in pucken där Thalbergs frånvaro var påtaglig.
Gulsvart tycktes inte hämta sig efter chockutdelningen i matchen förrän efter 7 minuter av tredje perioden då Kalle Olsson i powerplay, på kraft, strax utanför målgården smackade in reduceringen till 2-3. Det ska sägas att det var denna andrafemma som verkligen satte fart och tycktes vilja vinna matchen. Inte minst briljerade stundtals Sebastian Meijer med sin teknik som bara blir bättre och bättre för varje spelad match. Efter ytterligare några svettiga byten av andrafemman så hade man träffat allt (inklusive ribban och en simmandes Bohman X antal gånger) förutom nätmaskorna. Sedan samlade västeråsarna på sig en mängd utvisningar innan man plockade ut Johan Thalberg och desperat försökte få in pucken med en man mer på plan. Men det lyckades inte, Arboga var närmare att sätta fyran i tom kasse med för den delen.
Tilläggas bör att VIK "som vanligt" vann skottfördelningen i samtliga perioder. Det är som sagt inte först gången som man möter ett Arboga spelandes detta defensiva spel, och allt som oftast så går man på samma mina om och om igen. Det var helt klart många spelare som underpresterade ikväll. Sett över hela matchen så blir endast fjärdelinen godkänd, men andrafemmans tredjeperiod ska inte föringas. Dagens höjdpunkt om man nu kan säga så efter en förlustmatch måste väl ändå vara nyförvärven Carl Gunnarsson och David Fredriksson som båda visade prov på fina kunskaper. Patrik Berglund ska tilläggas snurrar fortfarande på och utgör ett ständigt hot i anfallszon. Tyvärr så fokuserade hemmapubliken allt som oftast intresset på domsluten, vilka kritiserades hårt. Det är svårt för mig att vara objektiv i denna fråga, men jag har sett bättre bedömningar om jag uttrycker mig så.
Det är svårt att tänka sig att gulsvart kommer att göra något annat än att vara dubbelt så bra mot Nybro borta på söndag, vilket kommer att behövas. Lagdelen som jag är minst oroad över är i alla fall målvakstsposten, där Thalberg har bästa möjliga assistans på avbytarbänken i form av en het Fredrik "Grizzly" Eriksson om det skulle behövas. Man kan inte säga att Thalberg är given trorts sina fina insatser, vilket verkligen gynnar ett lag som vill vara med och kriga i den absoluta toppen.
Avslutningsvis vill jag bara säga: "Kämpa, V-I-K. Kämpa!"
Matchfakta
VIK - Arboga 2-3 (1-1, 0-2, 1-0)
Första perioden:
0-1 (7.27) Martin Klintberg (Dan Johansson, Stefan Sjödin) spel 5 mot 3
1-1 (18.47) Carl Gunnarsson (Patrik Berglund, Robin Persson)
Andra perioden:
1-2 (32.16) Johan Jonsson (Andreas Dahlberg)
1-3 (32.52) Juha Kiilholma (Antti Hildén)
Tredje perioden:
2-3 (47.23) Kalle Olsson (Henrik Nordfeldt, Sebastian Meijer) spel 5 mot 4
Skott: 28-20 (10-6, 8-8, 10-6)
Utvisningar: VIK: 10 x 2 min & 1 x 10 min. Arboga: 8 x 2 min.
Publik: 2212
Domare: Tobias Suomela
Västerås tre stjärnor:
1. Carl Gunnarsson
2. Kalle Olsson
3. Sebastian Meijer
Arbogas tre stjärnor:
1. Mikael Bohman
2. Juha Kiilholma
3. Fredrik Sandgren
