Bayern München - Mönchengladbach
Inför Västerås – Södertälje: Waltin möter sitt gamla lag för första gången som VIK-tränare
På onsdagskvällen är det ny hockeyfest i ABB Arena. Då gästar Södertälje, det lag som VIK:s tränare Mats Waltin spelat åtta säsonger i senast 1991. Återstår att se om VIK kan fortsätta spela fartfylld hockey med puckkontroll och fint passningsspel.
Undertecknad är relativt säker på att det blir en jämn och tuff serie i årets allsvenska. Det är många lag som satsar, inte bara Malmö. Oskarshamn ser, i alla fall på pappret, bättre ut än på många år.
Därför var jag ganska säker på att det skulle bli tufft att efter den jämna matchen mot Leksand, direkt resa iväg för att möta ett starkt Oskarshamn. Men ack så fel man kan ha ibland. VIK krossade Oskarshamn med 2-6 och VIK ser försatt mycket pigga ut. Den fina inledningen beror enligt mig på två grundorsaker:
- Ett bra och effektivt grundspel som gynnar snabba och tekniska lirare.
- Två bra målvakter som håller allsvensk toppklass.
Det var väl mer eller mindre förutbestämt att laget tillslut skulle ta ett steg ner och hamna i hockeyallsvenskan. Därigenom var man direkt tvungen att skala bort stora delar av spelarmaterialet och banta lönebudgeten rejält. Lirare som lämnat är t ex Linus Videll och Ryan Lasch. Men jag tycker inte att man ska se detta som något negativt. Nu har man chansen att förädla och ge yngre förmågor chansen att utvecklas.
Anrika klubbar brukar hitta tillbaks till toppen. Grundvärderingar och principer sitter fast i väggarna och det påverkar yngre spelare som sedan förhoppningsvis lyckas bära laget vidare mot nya målsättningar.
För att dra en parallell vill jag nämna Detroit Red Wings. En klubb som under många år var ett strykgäng i NHL, man kallades bland annat för Dead Wings. Man lyckades tillslut ta sig ur den djupa svackan genom NHL:s draftsystemet. Systemet bygger på att laget som kommer sist i serien får välja först i draften året därefter. Ett välfungerande system som ger lag möjligheten att bygga nytt.
Det gjorde Detroit och man valde Steve Yzerman först i draften, då som fjärde spelare totalt 1983. Visserligen hade även Steve det tufft under många år och lyckades först 1996/1997 bära laget till the lord Stanley Cup. Steve slutade med hockeyn 2006/2007 och är nu general manager för Tampa Bay Lightnings. Men det jag vill komma till är att vissa spelare, likt Yzerman sätter sin prägel på ett lag, trots att han slutat spela för klubben.
Steve var alltid först på isen men även den siste mannen att gå av isen. Han jobbade alltid stenhård för han visste att den enda vägen till framgång går genom hårt jobb. Något som Lidström och de andra svenskarna i Detroit är införstådda vid. Ska man spela för Red Wings måste man vara beredd att jobba hårt för varandra i varje match.
Matchen
VIK trummar på och jag hoppas på en ny vinst på onsdag kväll. Det mediala intresset för laget har stigit och det är många som frågar sig hur länge det ska hålla. Kan verkligen laget orka spela med samma intensitet match efter match.
Det är självklart att tuffa perioder kommer att dyka upp men om man, som jag nämnde tidigare, har ett bra grundspel och två bra målvakter kan svackan blir kortare. Man har då lättare att överbrygga jobbiga perioder, lära sig något och komma ut starkare än tidigare.
Jag tror på en VIK vinst med 4-2.
Läs även: "Södertäljes oprövade lag, Jean-Luc och Lundbohm" på VIKFanCentral.se.