Nice - Lille2 - 0
Klassisk ”sämst-när-det-gäller-match” av nervöst Västerås mot smart Oskarshamn
På tisdagskvällen fick ett överraskande folktomt ABB Arena se ett nervöst VIK stappla runt mot Oskarshamn. Gästerna överraskande med en hög forecheck vilket VIK:s backar inte ens var nära att klara av. Smålänningarna vann med 2-3.
Första perioden
Redan från start syntes det att VIK var otroligt nervösa inför hemmapubliken. Det hjälpte inte att man spelade i de vita bortadräkterna. Spelarna höll hårt i klubborna och gästerna bjöds på indianare efter indianare av väldigt skärrade VIK-backar.
0-1 kom efter ett grovt felpass och Morten Poulsen kunde i ett friläge retfullt enkelt få ner Daniel Sperrle slickad längs isen och dansken fick oceaner av nät att lägga in pucken högt.
I slutet av perioden fick Markus Ljungh in pucken fram till 1-1 med ett nytt vasst skott. Ljungh var den enda VIK:aren med godkänt betyg i afton.
Andra perioden
I andra perioden lyckades VIK få ordning på grejerna och pressade Oskarshamn rejält, men skyttet var under all kritik och William Karlsson bommade rejält några gånger.
Mitt i den värsta pressen gick Oskarshamn upp och satte 1-2 efter hönsgård i VIK-zonen efter 30.46. Sedan tappade VIK åter spelet totalt och 1-3 kom efter nytt slarv där sedan Evan McGrath också lätt kunde placera in pucken högt bakom Sperrle efter 32.34.
Per Helmersson lyckades dock sätta 2-3 efter ett fint pass av Broc Little efter en tilltrasslad situation framför IKO-kassen.
Tredje perioden
I tredje perioden var det svårt att veta om man skulle skratta eller gråta. A-l-l-a VIK-backar hade enorma problem att ens stå på skridskorna och ännu sämre var uppspelen. Oskarshamns genidrag med hög forecheck knäckte VIK:s backar totalt denna afton.
En väldigt trött Thomas Mitell brände dessutom en straff, där det inte ens nästan verkade som backen försökte göra mål. Ytterst märkligt såg denna ickestraff ut från läktarplats då Mitell bara långsamt körde rakt fram och sköt pucken mitt i magen på Fernström. På en sådan stor relativt orörlig målvakt kan det vara bra med någon kvick spelare som kan göra något överraskande i sidled.
Visst skapade VIK chanser, men avsluten satt antingen utanför eller i magen på store Linus Fernström. Ridå.
Sammanfattning
Alla som följt VIK genom åren vet att klubben av någon konstig hävd har haft enorma problem att hantera alla former av favorittryck, då man exempelvis har haft chans att göra små ryck i en tabell. Verkar inte spela någon roll vilka lirare man än hämtar in från världens alla hörn.
VIK hade chansen att kanske göra ett litet miniryck i tabellen, särskilt nu när Rögle tappade alla tre poäng mot Malmö. Men traditionens makt är stor och nervositeten tog överhanden mot Oskarshamn.
Detta positiva nu är att mycket av favoritrycket försvann i afton. Nu kommer denna förkvalserie blir ett krig till slutet, kanske med alla fyra lag inblandade. På något sätt är det bara i en sådan miljö VIK av tradition verkar kunna prestera.
Ytterst märkligt att pigge och kreative centern Markus Kinisjärvi inte ens fick byta om. Nu fick istället Marcus Söderkvist försöka leda en tänkt halvoffensiv tredjekedja med en mycket rinkrostig Kenneth Bergquist och Robin Nilsson. Söderkvist har aldrig lyckats leda en kedja offensivt som center, det får en att undra hur VIK:s coacher uppfattar saker och ting.
Publiksiffran var usel, men samtidigt har VIK också spelat uselt i så många hemmamatcher nu att man säkerligen börjat skrämma bort folk. En bister sanning.
Nu förväntar sig ytterst få att VIK ska kunna bjuda ett revanschsuget Rögle något större motstånd redan imorgon i Ängelholm efter 53 mil i buss enkel resa. Men VIK är ju nu, trots den fortsatta serieledningen, något av underdogs där nere imorgon...
Västerås tre stjärnor:
1. Markus Ljungh
2.-
3.-
