SHL, snart en stängd liga?
Kvalet till SHL har inletts. Matchserien mellan Karlskrona och AIK har hittills bjudit på fantastisk intensitet. Det smäller friskt, konstant i närkamperna. Publiken eldar på lagen. Målvakterna körs över. Det tuggas verbalt i media om det ena och det andra. Precis så det ska vara. Men hur ser dessa kvalmatcher ut om något år från nu? Är detta sista säsongen det känns realistiskt att ett lag från Hockeyallsvenskan kan peta ner ett lag från SHL?
Först och främst tänker jag klargöra en sak. Denna krönika har inget med mina VIK-sympatier att göra.
Dessa åsikter är inte nya. Tvärtom. Orättvisan inom svensk hockey har varit ett ständigt samtalsämne i mina hockeykretsar i många många år.
Visst har VIK Hockeys moderna hockeyhistoria kretsat en hel del kring bittra kvalförluster de senaste åren. Men mina åsikter kring detta kommer bestå även när Västerås tar klivet upp till SHL.
Förra säsongen kallades i hockeykretsar för "säsongernas säsong".
SHL skulle, efter många års diskussioner utökas från 12 till 14 lag.
Innan detta beslut hade tagits, och innan det blev bestämt hur denna utökning, rent praktiskt skulle gå till, hade SHL-pamparna retat upp hockeyfansen till vansinne.
Information hade tidigare läckt ut om att man hade funderingar på att dela ut så kallade "wild cards" till 2 lag.
Det hade även varit diskussioner om att ändra seriesystemet under pågående säsong. I detta fall skulle i så fall Örebro och AIK slippa att kvala nedåt denna säsong.
Protesterna ute på arenorna var massiva. Fansen sjöng växelramsor under matcherna, "SHL. Hockeymördare". På vissa håll hölls tysta minuter, innan tidigare nämnd växelramsa ropades mellan klackarna.
Banderoller hängdes upp för att visa upp budskapet att SHL-pamparna inte skulle få bestämma över de som faktiskt tittar på deras produkt. Publiken.
Såhär sade exempelvis Leksandsprofilen Emil Nilsén till Expressen angående wild cards, "-Folk inser att gamla stridigheter och groll måste få ligga åt sidan för det här är ett hot mot hockeyn som vi känner den. Hockeyn för oss handlar om passion - inte om pengar.
Jag är redo att ställa mig på barrikaderna mellan en från Mora och en från Brynäs för att ta kampen mot det här, och då har det gått långt".
När allt detta rullades upp för den oförstående hockeypubliken gömde sig SHL-bossarna bakom SHL-bossarnas boss, Jörgen Lindgren.
Såhär kommenterar Expressens Magnus Nyström i sin krönika i Expressen den 14/12, 2013 , Håkan Loobs kommentarer till Värmlands folkblad, "Och jag undrar om inte Håkan Loob slog ett svårslaget rekord i pampfasoner när han sa till Värmland Folkblad, och nu Håkan Loob: "Jag har inga kommentarer kring det alls. Det här är en process som jag inte tror behöver kommenteras just nu. Man måste lämna de här människorna som sitter i förhandlingar i lugn och ro nu. Förhoppningsvis är allt klart med det nya avtalet när det gamla väl har gått ut. Då får klubbarna rätta sig efter det."
Magnus Nyström igen: "Nej, visst. Självklart, Håkan.Varför lyssna på den betalande publiken"?
Till slut fick man ge med sig. En gemensam urkraft av hockeyfansen såg till att det blev så.
En kvalmodell för säsongen 2014-15 togs fram.
Det fortsatte emellertid att storma. I januari 2015 avslöjades att ett nytt avtal hade tecknats mellan Hockeyligan och ishockeyförbundet.
Från och med säsongen 2015-16 är klubbarna som ska spela i SHL tvungna att ha en publikkapacitet i hemmaarenan på 5000 personer, varav 3500 ska vara sittande.
Man ska även för att få spela i SHL ha ett eget positivt kapital på 4 miljoner kronor. Den förändringen träder i kraft till säsongsstart 2016.
På detta sätt har det fungerat i många, många år i hockeysverige. Man lyssnar aldrig med dem som brinner för sporten ishockey. Fansen, supportrarna.
Nej, man kör sitt eget race, med förhandlingar bakom stängda dörrar.
Egentligen har det hela tiden handlat om att skydda sig själva.
Det ska, i princip vara omöjligt att trilla ur landets högsta hockeyserie.
"Hockeyligan" har styrt över hur svensk hockeys seriesystem ska se ut. Inte Svenska ishockeyförbundet.
En sak som kom fram senare, och som kanske inte riktigt är välkänt för den breda hockeypubliken, är det faktum att SHL-klubbarna i och med det senaste avtalet sett till att de "kan plocka" allsvenska spelare, trots att de har kontrakt så sent som till och med den 15:e juli.
Det utgår visserligen en ersättning till klubben som spelaren blir värvad ifrån. Men detta är ju egentligen ett rent "farmarlagsavtal".
De allsvenska klubbarna som satsar mot SHL, kan alltså hypotetiskt sett bli av med hela sin förstafemma, strax innan träningsmatcherna börjar. När man till viss del redan svetsat ihop laget.
Ofattbart.
Det finns många saker som är rent horribla med hur eventuell upp och nedflyttning sker mellan ligorna.
Om man ska dra det till sin spets, så räcker det alltså för det laget som blir sist i SHL att endast vinna 4 av totalt och maximalt 59 matcher under en hel säsong.
Dessutom har självklart "de som bestämmer" sett till att även det laget som slutar sist får hemmaplansfördel i en eventuell 7:e avgörande match, mot laget från Hockeyallsvenskan.
Givetvis allt för att skydda "sig själva".
När det gäller det allsvenska laget som vinner serien, är man inte ens klart för kvalspel efter serievinsten.
Först ska man ta sig an serietvåan i bäst av fem. Först efter vinst där, får man chansen och kvala mot ett SHL-lag i bäst av 7 matcher.
Där som sagt en eventuell 7:e avgörande match går på SHL-lagets hemmaplan.
Ska man dra ut det till sin spets här också. Nu blir det lite osannolikt, men i alla fall, så kan man alltså vinna 58 av 62 matcher under säsongen, men ändå missa uppflyttning.
Hur det andra kvallaget från allsvenskan tas fram ska vi inte ens prata om. Kval på kval på kval...
Så, alla hockeyintresserade som gillar dramatik, får se til att njuta nu.
Än har inte klyftan blivit så stor att det är omöjligt att ta steget upp.
Men vad händer om båda SHL-lagen klarar sig kvar under ett par säsonger?
Det skiljer redan mellan 25-30 miljoner kronor enbart via tv-intäkter mellan ligorna.
Lägg på att från och med förra säsongen kan SHL-lagen värva sönder de allsvenska klubbarna strax innan säsongsstart.
Dessutom ska de allsvenska lagen "förkvala" in i det sista innan kvalet börjar, medan lagen från SHL i lugn och ro kan ladda sina batterier innan det är dags.
Till slut blir det David mot Goliat på riktigt.
Klyftorna kommer öka och intresset för hockeyallsvenskan kommer minska drastiskt. Allsvenskan kommer mer eller mindre bli en ren farmarliga.
De ekonomiska problemen som många allsvenska klubbar brottas med kommer bara bli större och större.
Direkt upp och nedflyttning?
Detta är en fråga som diskuterats många gånger. Vinner man en serie ska man givetvis premieras för det med uppflyttning.
Samma sak, blir man sist ska man åka ur.
Allt handlar om pengar. Men man kan verkligen ställa sig frågan hur världens mest penningstinna liga, Premier League i fotboll, England kan flytta ner tre lag varje säsong, utan kval? Och det fungerar.
När det trots allt sker, för det gör det förhoppningsvis i alla fall någon gång, att ett lag från Allsvenskan petar ner ett lag från SHL, då blir det ren katastrof för den föreningen.
Är marginalerna emot kan det dröja 15-20 år innan man är tillbaka.
Hade man däremot haft direkt upp och nedflyttning för åtminstone ett lag hade man kunnat satsa på att komma tillbaka direkt. Och det hade varit möjligt att lyckas...
Hur seriesystemet skulle kunna se ut, har jag många ideér om, och det vet jag att jag inte direkt är ensam om.
Om SHL-bossarna skulle lyssna lite mer på "oss" kanske svensk hockey skulle kunna utvecklas i rätt riktning.
