Brynäsbloggen: Vinnarskallar vinner matcher
Jag ber så mycket om ursäkt David. Jag är dock inte ledsen utan jag sitter här och njuter av att jag hade så fel. Vinnarskallen hos denna norrlänning verkar vara av rekordnivå.
Jag kan inte sluta fundera på den mentala biten för en målvakt. Serielunken blir som det låter ibland, ett tråkigt måste. Du ställer dig vid stolparna och gör det du ska. Det är oundvikligt när det är så många matcher under en säsong. Hos ett bra lag så blir det mer accepterat då laget i sig går som tåget. Hos sämre lag så krävs det att målvakten är mer på tårna i varje match då poängen gäller så pass mycket. Där är det mer synligt om man inte har en målvakt som kan ”vinna matchen”. Vi brynäsare vet om detta allt för väl. Under klubbens mindre bra säsonger de senaste 17 åren så har vi också haft en del målvakter som… inte höll måttet. Man kunde ibland rent av, innan nedsläpp gratulera motståndet till tre poäng.
Men så har vi haft målvakter som har visat sin vinnarskalle också. Och vinnarskallen syns alltid som bäst när det blir slutspel. Den där inställningen som vissa målvakter får. En blick som fångar pucken och vägrar släppa den även om de blir skymd. De hamnar i någon sorts trans där de ser igenom spelarna på isen. De Vet var pucken är instinktivt. Till och med när någon styr ett skott så är de där och blockerar med ett benskydd eller en klubba.
För mig går tankarna direkt till Niklas Svedberg när han blev en starkt bidragande orsak till SM-guldet 2012. Eller Johan Holmqvist 1999… Eller Michael Sundlöv 1993. Sundlöv visade vinnarskallen även under slutspelet 1995 och vi hade kunnat ha vårat 14.e guld redan om inte Michael blev skadad i finalen mot Hv71 det året (jag är personligen fullständigt övertygad om det).
Dessa tre målvakter reste sig upp när slutspelet började och gav den där blicken. En blick som bara en målvakt med vinnarskalle har.
Den här säsongen så har vi häpnat över Malmös fantom Oscar Alsenfelt under serielunken. Ett ”sämre” lag där målvakten måste vara på topp i varje match för att laget ska gå bra. I slutspelet så har inte Alsenfelt lyckats behålla sin fina statistik från seriespelet med 1.62 insläppta mål och 94.5% per match. Efter fyra matcher i kvartsfinalen mot Växjö har han 2.08 insläppta mål och 90.4% per match. Nu verkar Malmö gå mot en semifinal i alla fall. Men i fallet Oscar så är det en radikal skillnad och det kan betyda att han inte orkar efter en hård serielunk. Det kan även betyda att han saknar den riktiga vinnarskallen.
Linus Söderström i Hv71 har fina siffror i både serien och nu i slutspelet. Färjestad motades till semester med fyra raka segrar och jag kan ”skryta” med att säga att jag anade just detta när slutspelet skulle till att börja. Färjestad är numera långt ifrån det där stabila slutspelslaget de en gång var. Hv71 har styrkan att gå långt i det här slutspelet. Från anfall hela vägen tillbaka till målvakten håller de väldigt god nivå. Om Linus håller när motståndet blir bättre än det Färjestad lyckades prestera får vi se.
Skellefteå som hade problem under säsongen verkar ha tagit sig samman mot Frölunda. Frölunda som i höstas gick på som en stenkross mot allt och alla. Dominerade t.ex. serien med 12 poängs ledning över serietvåan efter 30 omgångar. Sedan hände något och gruset i maskineriet på Frölunda såg till att de slutade på en tredje plats efter Växjö och Hv71. Gruset i maskineriet verkar fortsätta och jag tror det blir en snabb sorti för göteborgarna.
Joni Ortio i Skellefteåmålet har nära 95 % och är en starkt bidragande orsak till Skellefteås framfart över Frölunda. Joni personifierar vinnarskallen i deras kvartsfinal och jag oroar mig lite över en eventuell semifinal mot Skellefteå.
I vårt fall så har vi David Rautio. En målvakt som, när han skrev på för Brynäs, fick en del kritik. Jag var en av kritikerna och glappade om att det här inte var mycket bättre än Starkbaum. Kanske något jämnare men inte mycket bättre. Jag ber så mycket om ursäkt David. Jag är dock inte ledsen utan jag sitter här och njuter av att jag hade så fel. Vinnarskallen hos denna norrlänning verkar vara av rekordnivå. Han har varit, nära på omutlig… gått från 91.8% under serien till 96.7% i slutspelet. Från 2.28 insläppta mål per match till 0.88…
Jag är fullt medveten om att det bara har gått fyra matcher och mycket kan och kommer att hända. Men ingen kan numera påstå att Brynäs har en svaghet på målvaktssidan. Brynäs sitter på en riktigt stark trupp och vi förtjänar favoritskapet vi har till guldet.
Jag är en person som inte tar ut en seger i förväg men jag tvivlar oerhört starkt på att Linköping kan vända det här.
Jag kritiserade Brynäs efter den tredje matchen. Siffrorna hade kunnat bli riktigt stora till Linköping om inte Rautio hade stått upp och varit den mur han är. Visst, han är lite gammeldags i sitt spel där han lämnar ytor ovan axlarna på grund av att han snabbt går ner på isen. Ja, han är också lite gammeldags i sitt spel för att han lämnar mycket returer. Men Davids returer är oftast kontrollerade ut mot sidorna och ytorna ovan axlarna verkar ha krympt nu i slutspelet.
David Rautio har fått mig att drömma om det fjortonde sm-guldet.
