Himlen tur och retur
Hur ofta får man inte höra "Hur kan du hålla på Udinese ?" Inte dumpar man väl en tjej man älskar bara för att det finns rikare och mer framgångsrika tjejer där ute ?
Håller man på Juventus eller Milan så är en förlust en katastrof, en missad ligatitel förstör sommaren och om den nya världsstjärnan inte hamnar i ens lag så svär man över den inkompetenta ledningen....
...håller man på Udinese så betydde förra säsongens fjärdeplats att man var helt salig, det var ofattbart, lilla Udinese skulle spela i Champions League, tack vare en stabil organisation, scouter i världsklass och en skicklig tränare så blev drömmen sann. Den lilla oron som fanns var att vi skulle åka ut i kvalet, men även det hindret besegrades och så var det dags för fest. Ligaspelet har fått sig en törn och även om det gått sådär nu på slutet så är vi fortfarande grupptvåa och har ödet i våra egna händer.
Att höra Champions League hymnen och se Udinse kliva ut på Friuli var mäktigt, något som är självklart för alla som håller på "större lag", en sådan prestation är för mig lika värd som när Milan vinner Champions League. Det gör också att dom som håller på mindre lag ofta är mer genuina, det utan att genelisera andra fans där det givetvis finns eldsjälar likväl, men dom druknar oftast tyvärr i massan.
Så även om det går knackigt för tillfället så tycker jag man ska njuta, vem vet om fyra säsonger kanske vi spelar i Serie B ? Givetvis ska man inte vara nöjd med att harva runt i mittens rike men det gälller samtidigt att ha perspektiv, jag dömer inte Cosmi ännu, även om tanken flugit i mig, efter förnedringen mot Milan främst, då jag tänkte skriva en artikel med rubriken "Avgå!", men jag lät tystnaden tala och tänkte om. Spalletti hade också problem i början innan han hittade rätt, så tålamod är nyckeln till framgång för tillfället.
Något annat som gav mig optimism var det här citatet från Channel4.com utav Sulley Muntari: “I have heard rumours of Manchester United’s interest in me, and of a few other clubs, but right now Udinese is the right place for me to play", visst nu fanns inte ett konkret bud men dom flesta hade nog velat sticka så fort som möjligt, tagit den chansen, kunnat tjäna mer, men inte Muntari. Vilken hjälte !
En annan hjälte är förstås Bertotto, han har alltid varit en personlig favorit, han symboliserar Udinese, 13 säsonger i klubben gör ju förstås att man blir en legendar, speciellt i dessa tider då spelare flyttar kors och tvärs utan att klubbkänsla betyder något och då har ändå Il Capitano varit riktigt bra och fått testa på landslaget.
Nej vi kommer aldrig bli en storklubb, men vi är en jäkligt bra småklubb....
Forza Udinese
