Rödsvarta röster: Tränarslakt och två nya i redaktionen
Tar pulsen på Milan och vad som hänt på sistone, återigen har vi kloke Marko med som varit med i redaktionen tidigare men vi passar även på att välkomna två nya i vår redaktion. Mer om dessa herrar kan ni läsa i slutet av Rödsvarta Röster. Återigen, välkomna till den rödsvarta redaktionen.
Fonseca fick sparken, hur ser du på tankarna kring beslutet?
Marko: Jag ser det som oundviklig med tanke på vad som framkommit i efterhand. Jag har ingenting emot att en tränare har en hård linje och att han har modet att bänka spelare som inte presterar, oavsett status. Men inte på det sättet att man undviker att ta diskussionen med spelarna. Fonseca gav intrycket av att vara en tränare som är nära spelarna, men uppenbarligen var så inte fallet. Och hamnar du i ett läge där dina spelare (framför allt dina främsta spelare) inte följer dig, ja då har du mer eller mindre skrivit under din egen avskedsansökan.
Sheva: Det förvånar mig inte. Det är typiskt för den italienska fotbollen, ”tränarslakt” där man får sparken så snabbt att de knappt hinner laminera sina visitkort. Beslutet kan diskuteras; det är trist eftersom jag hade sett fram emot att se mer av honom. Det är svårt att implementera sina idéer på så kort tid. Såhär i efterhand är det svårt att säga om det var rätt eller fel beslut. Kanske skulle vi ha förlorat senaste derbyt om han hade varit kvar. Pressarbetet med hans avgång var dock lika värdelöst som Mitt Romneys "47 procent"-kommentar under presidentvalet 2012 i USA.
Julius: Jag är av åsikten att man inte ska sparka en tränare för snabbt utan ge han tid för resultat på längre sikt. Men när det dock skurit sig med truppen och i detta fallet lagets största stjärnor i Theo och Leão var det dags för en ny röst att komma in på Milanello. Slutligen väntat efter två raka frustrerande enpoängare hemma i ligan. Om det inte vore för derbysegern eller bragden i Madrid hade Fonseca säkerligen fått sparken betydligt tidigare. Trots det blev tränarsejouren i Milan bara månader lång där en spelidé aldrig riktigt sattes samtidigt som tabellplaceringen är klart under godkänt om man vill stå längs sidlinjen för mäktiga AC Milan.
SC, ny tränare. Tankar och förhoppning kring hans inträde?
Marko: Som alltid när det kommer en ny tränare så har man ju förhoppningar om att det skall vara ”den rätte”. Conceicao var dock ett av de namn som jag tyckte var mest intressant i somras. Bevisligen har han kunnat hantera en relativt stor klubb som Porto och samlat på sig en hel del pokaler, men att gå till Milan är fortfarande ett stort steg. : Jag tycker inte vi ska dra några stora slutsatser på vad vi sett hittills med tanke på att det varit alldeles för lite tid för att han ska ha hunnit sätta sin prägel på laget. Men han har ju vid flertalet tillfällen adresserat att det finns mycket att jobba på. Enligt rapporterna så ligger fokus nu på den mentala aspekten som svajar betänkligt från match till match. Det finns ju potential i laget, det finns flera resultat som kan användas som bevismaterial för det. Däremot så finns (ännu) inte stabiliteten som gör att vi kan avfärda betydligt sämre lag på pappret så som vi borde kunna med den potential som laget besitter. Jag hoppas han får tid på sig (mer än våren) att pränta in sina metoder och sin filosofi i detta lag och kanske få några förstärkningar som passar bättre in i hans spelfilosofi. Jag är förväntansfull i alla fall!
Sheva: Han har spelat för Inter, men jag försöker släppa det. Skämt åsido, det har börjat bra. Han har erfarenhet inom italiensk fotboll, har vunnit flera titlar som tränare och verkar ha en stark vinnarmentalitet. Jag vill dock inte sätta upp för höga förväntningar. Det kan svänga snabbt; ena dagen vinner man supercupen och nästa dag får man bara med sig en poäng mot bottenlaget Cagliari. Det återstår att se hur det går. Jag gillar 4-3-3-uppställningen och är beredd att ge det några chanser. Jag hoppas även på en bra transfermarknad som kan stärka vårt lag.
Julius: Ett väldigt högt vinstsnitt (72.3%) och flertalet inhemska titlar i Porto vittnar om den allra viktigaste egenskapen hos en fotbollstränare - att vinna. Det ska dock sägas att utanför de fyra stora är det inte många lag i portugisiska ligan som skrämmer särkilt många. Med det sagt höjs förväntningarna när man kommer till en klubb som Milan och en liga som inte tar några fångar. Men denna starten hade inte någon supporter kunnat drömma om. Rapporter om en hård ton på träningar med en inställning som inte räds för att ge sina stjärnor en utskällning gjorde mig försiktigt optimistisk. Efter de starka vändningarna mot både Juve och Inter som ledde till en efterlängtad titel under första veckan (!) på jobbet drogs cigarren och höfterna fram, och Conceição är redan mer älskvärd bland supportrarna än sin föregångare. Nu krävs det dock att bibehålla formen och försöka flyga på framgångsvågen efter supercoppan. Han verkar ha fått igång några viktiga spelare och nu ska en formationsförändring gå igenom. 4-4-2 med en högre press är något som kan passa vår trupp och tilltalar mig positivt. Efter en bra start är mina förhoppningar på Conceição höga och jag hoppas hans vinnarmentalitet kan smita av sig på laget. För många milanista, inklusive mig själv, har hans personlighet redan gjort honom älskvärd. Nu får vi hålla tummarna för att det fortsätter på den inslagna vägen. Supercupen, titel. Glädjescener efter ha vänt i både mot Juve och Inter. Åsikter kring upplägget, vinsten och vad det kan göra för laget?
Supercupen, titel. Glädjescener efter ha vänt i både mot Juve och Inter. Åsikter kring upplägget, vinsten och vad det kan göra för laget?
Marko: Conceicao gjorde det på förhand ”omöjliga” och bärgade hem en titel direkt. Jag kan inte påstå att jag är en förespråkare för dessa utökade ”supercuper” som flera ligor verkar tillämpa. Men om vi nu är med kan vi ju lika gärna vinna och 9,5M € in i kassan svider ju inte heller. Laget visade prov på fin karaktär genom att komma tillbaka ur underläge i båda matcherna och jag hoppas det här ger laget en skjuts framåt genom att de själva kanske nu äntligen förstår vilken kvalité de besitter, för det verkar ju inte alltid vara fallet annars. Jag hoppas verkligen Conceicao lyckas ta sig in i deras huvuden, för det finns mycket outnyttjad talang i laget.
Sheva: Med tanke på den senaste turbulenta tiden i Milan är detta fantastiskt och välbehövligt. Vi har potentialen, men viljan måste finnas där. Jag hoppas att SC kan motivera spelarna till att ge allt. Matchen mot Como var en skamlig match med bra resultat. Utan radikala åtgärder väntar oss inget gott. SC dansar lika coolt som John Travolta i ”Saturday Night Fever”, jag hoppas på att vi får se mer sånt!
Julius: italiensk supercup spelad i Saudiarabien är enligt mig inte det optimala av flertalet olika skäl men så både är och kommer det vara kommande säsonger. Vinsten är dock självklart ett stort positivt utropstecken som kan tillföra mycket självförtroende i klubben. Att det dessutom sker i ett derby mot Inter gör att titeln får en ännu större dignitet att bygga vidare kring. Det har kanske blivit en klyscha, men en titel är alltid en titel, och även fast Inter-supportar viftar bort supercoppan som en ”låtsastitel” grämer det dem säkerligen oerhört. Med både en ny coach och titel hoppas jag att Milan-spelarna tar sig an vårsäsongen med större självförtroende och en vilja att visa alla kritiker vilka man egentligen är. Dessutom ger titeln, utöver lite extra klirr i kassan, en tro på att vända underlägen till seger efter man gjort det både i semi och final. Detta såg vi redan i tisdagskväll borta mot Como och det ska inte underskattas att vår nye coach än så länge varje gång vänt underläge till seger. Med denna inställning tror jag att vi med stor optimism kan sikta uppåt i tabellen mot topp fyra samtidigt som en god chans på cl-åttondel väntar alldeles runt hörnet.
Stort tack för era kloka svar
Mer info om våra nya Milanvänner i redaktionen:
Jag heter Mario Blanco Shevchenko (ja, Sheva är mitt riktiga efternamn). Jag är kuban/ukrainare och har bott i Sverige sedan jag var fyra år gammal. Jag arbetar som politisk tjänsteman på Riksdagen och är smått besatt av AC Milan, Gudfadern, Oasis och Seinfeld. Jag bor i Stockholm.
Jag skriver främst politiska texter, men eftersom jag följer mycket sport kan jag lika gärna göra något meningsfullt av det. Oroa er inte, jag ska inte skriva om dart eller litauiska basketligan.
Min kärlek till Rossoneri började år 2001. Jag gick i årskurs 2 och var förälskad i en tjej i min klass som var italienare. Jag ville imponera på henne, så jag tänkte att jag kunde inleda en konversation om fotboll och fråga om hon såg matchen med ett italienskt lag.
Trots min unga ålder minns jag denna historia väl, eftersom jag har återberättat den så många gånger. Galatasaray mötte Milan, och jag satt mig bänkad TV:n som om det var det sista avsnittet av Seinfeld. Jag lade märke till att det fanns två spelare med samma namn som jag: Mario Jardel och Andriy Shevchenko. Jag ropade på mina föräldrar och berättade att det fanns två killar som hette som jag, det var coolt. Milan förlorade matchen med 2-0, och dagen efter gick jag fram till tjejen och frågade modigt: “Såg du Milan spela igår?”
“Nej,” svarade hon. “Jag är Napolifan.” Det var början på en förälskelse som fortfarande varar – inte till tjejen, utan till AC Milan. Det var också startskottet för många situationer där tjejer har dissat mig, men det är en annan historia.
Milan blev mitt lag. Jag älskade färgerna och tyckte det var häftigt att det fanns en spelare från samma land med samma efternamn som jag. Jag kanske inte fick tjejen, men jag fick något bättre – ett lag som har gett mig så mycket glädje. Sempre con te.
Jag heter Julius är en 20-årig fotbollsälskande kille från Kalmar som nu studerar journalistik i Göteborg. Milan har alltid varit mitt lag i Italien men efter Zlatans återkomst under vintern 2020 blev intresset och passionen för klubben ännu större och idag missar jag inte en match eller nyhet om I Rossoneri.
Glöm inte lyssna på senaste avsnittet HÄR och 5 snabba efter Como HÄR
FORZA MILAN
