Milan – Brescia 3-1
Enkel viktoria för Milan när Coppa Italia drog igång.
När det vankas Coppa Italia är det fler som gäspar än som höjer på ögonbrynen. Turneringen har ingen större status för storlagen som ser det som en chans att lufta de sparsamt nyttjade bänknötarna.
Att så blir fallet även denna säsong råder ingen tvekan om. Milan mönstrade idag bl.a. Simic, Costacurta, Jankulovski, Vogel, Rui Costa och Marzoratti från start. Med andra ord en så B-betonad elva vi kan ställa upp med. Av de lite mer ordinarie spelarna märktes närmast Gilardino och Gattuso (båda blev dock utbytta).
Det var en markant klasskillnad i den första halvleken och Milan var för det mesta parkerade på offensiv planhalva. Brescias kraftiga defensiv var dock så pass effektiv att Milan till en början fick nöja sig med halvchanser.
Rino hade ett fräsande skott utanför medan Bobo Vieri slarvigt missade ett friläge på Vogels skottretur, men han skaffade sig ett alibi genom att stå i offsideposition.
Kaladze skickade in en lång boll mot Vieri som nickade ner till Gilardino, med ryggen mot mål försökte Gila klacka in men fick inte någon vidare riktning på sitt avslut.
Milan fortsatte envetet och mala på och skulle efter 20 minuter nog ha haft straff. Rino skickade in ett inlägg från högerkanten som precis missades av Gilardino, istället föll den ner framför mål där Di Biagio liggandes touchade bollen med sin arm.
Halvminuten senare nickade Vieri ånyo fram bollen, denna gång till Rui Costa som var fri 11 meter från men sköt rakt på Agliardi, horribelt. Vieri försökte skjuta hål på Agliardi, men fick ingen vidare fart på bollen i ett trängt läge.
Målet skulle komma till slut och det var portugisen som skulle ta revansch. Milan bröt till att börja med högt upp och Jankulovski spelade vägg med Kaladze och spelade sen listigt snett bakåt i straffområdet till Rui som distinkt smällde in bollen i det närmsta krysset.
Zeljko Kalac fick stå overksam långa stunder, men fick i alla fall göra ett ingripande när han räddade en frispark för bortalaget.
I den 39:e minuten ökade Milan på sin ledning. En höger hörna slagen av Rui Costa nådde Gilardino som i kamp med två försvarare vid den närmsta stolpen knoppade bollen i en båge över en chanslös Agliardi fram till 2-0.
Resultatet stod sig halvleken ut.
Milan och fasta situationer är vid det här laget känt som en kombination som inte går särskilt väl ihop. Främst då ur en defensiv aspekt för hemmalaget. Brescia hade säkerligen studerat detta faktum och utnyttjade detta också tidigt i den andra halvleken.
Milanetto skruvade in en frispark från vänster som gick över en medspelare men nådde perfekt skallen på litauern Stankevicius. Kaladze såg något överrumplad ut och visade än en gång prov på icke önskad passivitet. Kalac kunde bara titta på när bollen smet in bakom honom.
Milan replikerade nästan omgående när Gilardino spelade fram Vieri som dock misslyckades med att peta fram bollen till sig själv och sparkade den istället till Agliardi. Därmed var det friläget bortkastat.
Den andra halvleken var betydligt tempo- och händelsefattigare. I den 17:e minuten nickade i alla fall unge Marzoratti fram bollen till Vogel vars låga skott styrdes utanför av Gila.
Gilardino hade gjort sitt efter 19 minuters spel i den andra halvleken och dagens andra Primavera-spelare fick presentera sig, anfallaren Matteo Ardemagni.
När halva halvleken var spelad punkterade Vieri matchen. Rui Costa drev fram bollen och smekte sedan fram den till Vieri som vände sig om och slog in bollen med (hör och häpna) högerfoten.
Vieri fortsatte att vara effektiv när han med en behärskad nick fann Vogel som i sin tur med ett fräsande skott var nära att placera bollen i det vänstra krysset, men det fattades en dryg decimeter.
Billy utgick efter en halvtimme och Stam tog över. Mot slutet hade sedan Pirlo (som kom in istället för Rino i halvtid) en hyfsad frispark strax utanför och Rui brände ytterligare ett inte alltför oävet skottläge.
På andra sidan var det inkomne Mannini som ett par gånger om skottade mot Kalac som dock inte behövde överanstränga sig.
Milan vann till slut mycket komfortabelt även om baklängesmålet kändes ytterst onödigt. Överlägsenheten på planen demonstreras väl av det faktum att Milan efter 80 minuters spel ståtade med närmare 70% bollinnehav.
Returen i Brescia borde bli en transportsträcka men den får vi vänta på då den inte går av stapeln förrän i början januari.
markowarheart@bredband.net
