Milan - Udinese1 - 1
Roma - Cagliari 4-3
En tunn linje mellan himmel och helvete. För tre dagar sen slog Cagliari Empoli med 4-1 och såg ut som en het kandidat till att överleva bottenstriden. Efter en rysare mot Roma står laget där med en på alla sätt tung förlust, med Empoli bärandes på tre färska bortapoäng och Parma på hemresa med poäng borta mot sjävlaste Juventus.
Ponera att Cagliari möter ett lag som AS Roma på bortaplan, säsongen 2005/06, där alla förväntar sig en hemmaseger av olika anledningar. Till allas förvåning leder bortalaget matchen en bit in i andra halvlek med 3-2, på god väg mot en riktig chock, årets skräll. Fråga sen en Roma antagonist om utgången. En vanlig kommentar vore; "De kommer att få som de vill, två straffar i den sista kvarten, så har de sitt efterlängtade rekord".
Det var precis det som hände ikväll när Roma, med sju raka segrar bakom sig, tog emot Cagliari inför en tom arena i Rieti, som bestraffning för rasistiska utspel bland klacken under den heta matchen mot Livorno på Olimpico.
Båda lagen började optimistiskt och det dröjde inte länge förrän första bollen trillade in. En kvart in i matchen kom Suazo fram mot Romas mål, och tryckte till bollen som via Mexes hamnade bakom Doni i Romas mål.
Innan Roma hann hämta sig från chocken var det dags igen, fyra minuter senare. Esposito, i gammal god form, gjorde ett ryck på högerkanten, drog förbi Bovo, och levererade Langella i straffområdet som enkelt kunde trycka in 2-0 till gästerna. Ett ofattbart resultat.
Men tyvärr för Cagliaris del lyckades Roma få till den psykologiskt viktiga reduceringen, snabbt efter andra målet. Perotta samspelade med Totti och gjorde 1-2. Totti fortsatte att röra om i grytan och hade bland annat en träff i ribban innan 2-2 målet kom på hörna. De Rossi på nick via Panuccis förlängning.
Nu gällde det för Cagliari att hålla undan resten av halvleken innan Roma forserade in ytterligare ett mål.
Det lyckades också men innan det blåstes för halvtid hann man bli av med Bizera som blev utvisad på stopptid för sin andra varning.
Cagliari lyckades ändå hålla undan i början av andra halvlek, och därmed ta ledningen efter 10 minuter. Daniele Conti, med bakgrund hos giallorossi både som spelare och son till legenden Bruno, sköt en frispark från svår vinkel på vänstersidan och återigen styrdes bollen in bakom Doni. Den här gången var det Cufré som var den olycklige.
Roma började sätta press; Taddei, Mancini och Totti försökte alla att få hål på Chimenti utan lycka. Spaletti slängde in Montella, men inte heller han kunde visa vägen. Därtill fick Bovo sin andra varning och åkte ut även han.
Det är i sådana lägen man önskar sig en "hjälpande hand", och Oscar Girardi kände sig lite bussig. 12 minuter från slutet blåste han straff för Roma. Canini - som trots lättare skada i vaden fick hoppa in för Langella efter Cagliaris utvisning - ryckte lite för hårt i Totti tycktes det. Totti gjorde inget misstag på straffen. 3-3.
Roma försökte trycka på och Cagliari hoppades på Esposito och Suazo som oroade Romaförsvaret. Roma tog ut Aquilani och slänge in Edgar Alvarez, förra säsongen i Cagliari. Det blev Suazos landsman som till slut också fixade straff på övertid. Kan nån tänka sig att det omvända någonsin skulle hända? Att Cagliari skulle dra en sån fördel? Medan du och jag tänker på det sätter Totti sin andra straff, 4-3 till Roma och alla vi gläds åt Romas nya klubbrekord; 8 raka segrar. På samma sätt som Roma och Inters supportrar klagar på hur Juventus ständigt åker snålskjuts på dem, är det dem som i sin tur garanterar en plats i toppen av den italienska ligan framför klubbar som Cagliari, Bologna, Lecce osv. på det här sättet. Två jävla straffar räddar dagen. Romersk stolthet. Grattis.
