Dallas - Chicago
1 - 5

Milan – Empoli 3-0

Inzaghi och gänget målbombar vidare.

På pappret så skulle Empoli inte kunna utgöra något reellt hot emot Milan på San Siro. Trots att det dröjde ända fram tills den 77:e matchminuten innan dödläget bröts så skulle slutresultatet 3-0 även ge rätt till de som hävdat statistiken som främsta indikator inför kvällens ’anticipo’.

Två Milanchanser och en Empolichans är vad som bör nämnas i samband med den första halvleken. Först är det Inzaghi som är framme efter 20 minuter. Billy skickar fram en boll på djupet till den mötande Pippo. En kvick vändning och ett snabbt avslut överraskar sånär målvakten Balli men skottet går en bit ovanför hans vänstra kryss.

Buscé hinner komma fram till ett bra inläggsläge på högerkanten och Almiron är sånär att stöta in ett ledningsmål som kunde ha givit matchen en helt annan karaktär. Marek Jankulovski som i afton fick agera vänsterback stod i just det ögonblicket för en allt annat än övertygande insats då han låg på tok för långt ifrån Empolis högerbreddare.

Den allra farligaste möjligheten var egentligen ingen möjlighet. Kaptenen för aftonen Billy Costacurta stöter fram på en raid och letar efter Pippo och Gilardino inne i boxen. Leveransen är dock en aning missriktad och ställer alla – inklusive Balli – och rammar den bortre stolpen!

Billy kunde därmed ha firat sin 450:e match i den italienska ligan på bästa möjliga sätt men fru fortuna vinkade sitt nekande finger emot Milanveteranen den gången. Milans backar skulle dock visa sig vara involverade en hel del offensivt även under den andra halvleken.

Kaladze ger sig iväg på en offensiv irrfärd och blir av Gattuso framspelad till ett skottläge strax utanför Empolis halvmåne. Georgiern har väl knappast gjort sig känd som någon större skytt men det tunga avslutet går via ett utsträckt bortaben med en hårsmån utanför den vänstra stolpen.

Under den andra halvleken så tilltar Milans frenesi och Carletto Ancelotti gör även ett par byten som skulle komma att fälla avgörandet. Pirlo, Kaka och Shevchenko avlöste Seedorf, Rui Costa samt Gilardino som alla tre stod för mer eller mindre dåliga insatser.

Med 20 minuter kvar att spela så inleds den riktigt aggressiva forceringen och det är Dario Simic – från hörnflaggan serverad av Pirlo – som sånär lyckas nicka in bollen. Överliggaren är det enda hinder som stoppar kroaten från sitt andra mål på en vecka.

Simic avgjorde som bekant vänskapsmatchen mot Argentina efter att ha ägt upp självaste Cambiasso i en duell.

77 minuter har gått när Kaladze på vinst och förlust skickar in en hård passning på djupet med adress SuperPippo Inzaghi som självklart inte vill svika hemmafansen. Mottagningen och vändningen mot vänsterfoten gör att anfallaren dock hamnar i ett svårt läge för avslut men what the heck, han prövar ett avslut i alla fall.

Skottet styr via ribban ner i backen, upp i ribban igen och in i mål. Publiken försätts i extas. Inzaghi är på väg upp på läktaren. Skyltarna är på väg att kosta honom ett benbrott men det går inte att kommunicera med Inzaghi när han firar mål.

Kaka lyckas kort därefter finna Shevchenko cirka 3 meter från mål och en sprattlande Balli försöker skrämma Tsaren till ett misstag. Ingen nåd. 2-0 rullas pinsamt enkelt in i nät.
Det tredje målet kommer från Milanhåll påstås vara en inövad variant. I själva verket så handlar det dock om ett hederligt gammalt skitmål.

Shevchenkos frispark träffar Pippos fot och styrs in i ’fel’ burgavel än den som Balli redan är på väg emot. Maxutdelning för Milan som på 9 minuter visat att anfallsuppsättningen är redo att göra jävligt mycket skada.

Empoli kan därmed något snopet resa hem i vetskapen om att de knappast är de sista som fått eller kommer att få smaka på Milans cyniska måltjuvars vrede. I dagsläget så känns det som om att vi kan plocka ut vem som helst och ändå garanteras utdelning – en härlig känsla som Mister Ancelotti lär känna precis innan han somnar ikväll.

Nästa uppgift är Bayern München på hemmaplan. Med tanke på Inzaghis hysteriska målform samt att Shevchenko endast spelade ett kortare stycke i afton så finns det stora möjligheter för oss att se den klassiska ’coppia d’attacco’ som ledde oss till vår senaste europeiska triumf.

Lägg därtill att tyskarna idag mot Hamburg (torsk 1-2, förvisso i en match spelad under sanslösa premisser; snöslask och allmänt vidrigt fotbollsklimat) såg allt annat än oöverkomliga ut så finns det stora möjligheter till avancemang.