Secondo me: Det är synd om människorna
"Jag har följt ett lag i 10 år, där serien inte hade gått att vinna (och vi faktiskt har anat att det varit så, men ändå hoppats!). Det är många timmar, åtskilliga tusentals kronor som har gått på att följa Inter och Serie A"
Rubrikerna vandrar genom huvudet. "Rädda Serie A - skicka Juventus ner till Serie C" - är ju redan använd. "Era j*vlar - vi vill ha pengarna tillbaka" - känns lite väl hormonstinnt. Allt har varit baserat på en lögn, precis som vi anat och många gånger påstått. Men när det väl finns på papper känns det jävligt svårt att hantera.
10 år har jag följt Inter. Frasen "nästa år - då..." har vi använt alla dessa år, men inför den här säsongen inbillade jag mig att det verkligen skulle stämma. Ett decennium med Inter. Vieri borta och "Kejsaren" Adriano skulle ta över och göra Toni-antal mål. Frasen blev, precis som vanligt, istället ord i munnen på motståndarfansen. "Hörrni, nästa år - då kanske ni vinner!". Mitt tionde år som Interista fick inte krönas med någon titel värd namnet. Adriano pallade inte trycket (och Mancini?).
* * * *
Sedan började syndafloden sippra fram, sakta men säkert. Allt vi har tjatat om i alla mina år som Interista kunde inte längre viftas bort som att man är en s.k "dålig förlorare".
* * * *
Mitt första minne av att Serie A var korrupt var såklart den ökända "Ceccarinidagen". Ronaldo hockeytacklades i straffområdet, blev nekad straff, och Inter förlorade titeln 97/98. Starkaste minnet efter det var Cannavaros bortdömda mål mot Juventus, när han spelade i Parma. Ingen, absolut ingen, fattade vad De Santis höll på med.
Nu, 7 år senare, vet vi varför han gjorde som han gjorde. Han var helt enkelt Moggis marionettdocka och straffet fick han lite väl sent för det, då han blev av med domarjobbet i kommande VM. Han lär inte döma en endaste match till i sin karriär.
2001/2002 höll Hector Cuper, med världens bästa anfallsduo Ronaldo-Vieri på skadelistan nästan hela säsongen, på att ta Inter till en scudetto - sin första säsong i Italien. Inter gick förvånansvärt bra, men tillslut började den negativa domsluten hånskratta Cuper & Co i ansiktet. Flera ofattbara straffbeslut emot Inter, kombinerat med stora darren 5 maj 2002, ledde tillslut att Inter förlorade scudetton.
Förra säsongen var en orgie i felbeslut, den här inte riktigt lika frapperande dålig ur domarsynvinkel. Juventus gick trots allt som tåget i början av säsongen och det verkade som att de skulle vinna ligan galant. Men när det började tryta sig tog Moggi upp telefonen. Ayroldi, Dattilo och X antal linjedomare ringdes illa kvickt och vips var seriesegern säkrad. Så jämn som serien är behövs bara några få domslut för att ligan skall vara avgjord.
* * * *
Helt plötsligt kommer jag att tänka på Ett drömspel, av August Strindberg. Det är fanimej synd om människorna! Jag har följt ett lag i 10 år, där serien inte hade gått att vinna (och vi faktiskt har anat att det varit så, men ändå hoppats!). Det är många timmar, åtskilliga tusentals kronor som har gått på att följa Inter och Serie A. Det är svårt att inte låta svordomarna hagla.
Moggi har styrt Juventus i 14 år. Ingen titel i Serie A under Moggi är giltig, enligt många. Hans CV innan Juventus talade för sig självt och han fortsätte karriären på samma linje som han gjort förut. Jag hoppas att han får ett långt straff i fängelse!
Det är även synd om Juventusfansen. Nåväl, inte de som ringer (!) och ifrågasätter ens rätt att kritisera Juventus, och kanske inte heller de som skickar mail i hårda ordalag och menar att de skulle dö för Juventus. Ok, på ett helt annat sätt är det synd om dem också. Fast de riktigt passionerade fansen, persionfierat av Jonas Söderström, lider jag verkligen med. Vi har gnabbats i många år nu. Jag har hävdat att Juventus får så soklara fördelar att ligan inte kan vara annat än uppgjord. Han är enastående kritisk mot sitt lag, men har ju hela tiden haft det emot mig att jag bara spekulerar och påstår saker.
Nu vet vi att alla anti-juve fans hade rätt. Egentligen borde det firas. Jag har själv proklamerat att jag skall "dricka champagne i en vecka när Juventus åker ner". Men jag har svårt att känna någon glädje över att Juventus kommer att åka ner. Visst är det lite smålustigt att se odds kring 1.10 för att Juventus blir nedflyttade (ni som inte oddsar, tänk er Malta-Sverige och att ni får 11 kronor tillbaka på om ni sätter en tia på Zlatan & Co). Men mest är det... synd om människorna.
Ett fotbollstokigt land har krossats av en man och hans anhänge. Processen kommer att bli lång och utdragen. Serie A: s heder är som bortblåst. Ligan kommer se väldigt annorlunda ut nästa år, då även Lazio, Milan och Fiorentina verkar ligga riktigt illa till. Lag som Bologna kommer göra allt för att kräva sin rätt till Serie A. Juventus kommer att ruineras av stämningar och nedflyttningen till Serie B/C1 och "Derby D'Italia" kommer att förbli historia.
* * * *
Det är tur att det vankas VM snart. Annars hade sommaren varit mörk med alldeles för mycket tid spenderandes med italienska medier. Nu kan vi lägga tankarna på annat ett tag. Och Italienarna får en chans att återupprätta lite heder. Dock, innan dess, vill Uefa veta vilka som skall lira i europacupspelet nästa år.
Lycka till, liksom.
Inter, Roma, Palermo och Chievo i CL - det vore väl något?
