Arminia Bielefeld - Kaiserslautern
2 - 0

Cagliari – Milan 2-2 (0-0)

Oavgjort och dramatiskt på Sardinien. Borriello räddade en poäng med sitt cirkusnummer till mål.

Ancelotti hade fullt sjå att pussla ihop en vettig startelva i och med Kakás sena frånfälle till matchen. Backlinjen fick i brist på andra alternativ bestå av Bonera, Maldini, Kaladze och Jankulovski.

På mitten ställde man upp med en dynamisk uppställning där Seedorf och Gourcuff rörde sig ganska fritt och där Pirlo samt Brocchi kompletterade. Framåt fick Oliveira chansen framför Inzaghi som partner till Gilardino.

Första halvlek blev en långsam och inte särskilt välspelad historia. Bollinnehavet den första kvarten måste varit närmare 80-20 i Milans favör, men trots det så fick man inte till stånd mer än ett halvfarligt distansskott från Seedorf.

Cagliari såg sin chans i kontringsspelet när Milan låg högt upp i banan med hela laget. Mannen att bygga ett sådant spel kring är så klart David Suazo. Första gången han fick blixtra till var efter dryga 13 minuter. En löpning från mittplan som Milans mittbackar inte hängde med på, avslutades med ett inspel till D’Agostino som misslyckades fatalt med sitt avslut och de vitklädda i bortalaget kunde pusta ut.

Vi kan notera ett tamt skott från en av Milans bättre aktörer idag, Yoann Gourcuff inom den första kvarten innan matchen gick helt i dvala.

Efter en halvtimme så rann Suazo igenom igen, men återigen så hamnade han en bit från mål, men lyckades trots det få på ett ganska bra skott som Kalac fick styra ut till hörna.

Så mycket mer finns inte att förtälja om denna makalöst sömniga halvlek. Men det skulle hända desto mer efter paus.

Man kunde skönja aningen mer beslutsamhet och fart i Milans spela när andra halvlek drog igång. Ancelotti valde att plocka ut Oliveira till förmån för Borriello i paus.

Utdelningen för Milan kom nästan omgående. Seedorf stod och steppade med bollen utanför straffområdet ända tills Gourcuff valde att överlappa. Fransosen fick bollen på foten och kunde enkelt lyfta in till Gila som knoppade in 1-0 till Milan. Ett fint anfall och äntligen ett bevis på vad lite rörlighet kan göra. I detta fall närmast från Gourcuff. Vissa dubier kan ställas till om målet skulle ha avblåsts för offside. Gilardino stod helt klart bakom backlinjen, däremot så hann jag personligen inte uppfatta om bollen från Gourcuff spelades snett bakåt och i så fall upphävde offsiden.

Men glädje skulle inte vara särskilt länge. C:a sex minuter närmare bestämt. Återigen var det Suazo som oroade. Honduranen sprintade mellan Maldini och Kaladze men såg ut att ha tappat bollen precis i samma ögonblick när Kaladze tacklade honom. Domaren ansåg att Kaladzes fällning i vilket fall som helst var straff.

Suazo tackade, tog emot och satte straffen säkert. 1-1 hastigt och lustigt.

Ytterligare tolv minuter senare så hade Cagliari lyckats vända på matchen. Suazo, vem annars (?), vände snabbt bort Maldini och avslutade i steget. Kalac presterade en mycket bra räddning, men kunde inte göra något åt Capones lobbnick på returen. 2-1 till hemmalaget var ett faktum och man undrade om milan verkligen skulle orka resa sig efter detta.

Svaret till denna fråga blev JA, och det tog bara fem minuter. En högerhörna från Gourcuff studsade lite i straffområdet innan Gilardino lyckades nicka fram den till Borriello. Anfallaren tog emot på bröstet och drog sedan till med en halv bicycleta otagabart för Fortín i Cagliaris mål. Ett verkligt konststycke fram till 2-2 av Borriello som gjorde en alldeles utmärkt halvlek.

Händelserna och kontroverserna i matchen var långt ifrån över i och med detta. Gourcuff tappade boll på mittplan några minuter efter kvitteringsmålet. Suazo snodde åt sig den och sprintade mot mål. Pirlo väljer att fälla honom med ett omedelbart rött kort som följd. Ett tufft beslut av domaren då Pirlo inte var siste man, och tacklingen i sig inte särskilt brutal. Däremot ett onödigt risktagande av Pirlo som inte hade kylan nog att lämna över försvarandet åt mittbackarna.

Domare Brighi fick stå och förklara sig en stund för Milan-spelarna och han skulle snart få fullt upp igen. Cagliaris Capone gör sig illa i en tilltrasslad situation i eget straffområde och blir sittande skadad där. Med tanke på hans låga position i straffområdet så blir han automatiskt upphävande av allt som heter offside. Milan-spelarna valde att inte spela ut bollen utan drog nytta av situationen istället. Bollen spelades in till Borriello som blev helt friställd, men han valde att försöka sig på ett svårt volleyavslut istället för att ta ner bollen i lugn och ro.

Tur var väl att det inte blev mål trots allt, matchen hade kunnat urarta helt då. Det blev nog med palaver trots missen. Milans val att spela vidare var ett märkligt agerande av ett lag som vi vant oss se nästan överdrivet sportsliga och alltid spela ut bollen vid skador. Kanske har nervositeten gått så långt nu att spelarna försöker ta varje tillfälle i akt att försöka vinna.

Den ständigt oroande Borriello fick en andra chans att avgöra när Inzaghi grävt fram bollen till honom efter en duell i straffområdet. Marco fick två chanser utan att kunna förpassa bollen i mål.

Slutet på matchen blev fylld av nervositet från båda håll, men inget av lagen kunde utnyttja detta till sin fördel.

Sammanfattningsvis så var ett oavgjort resultat inte så tokigt trots allt. Vad som däremot var beklagligt var vårt spel i den första halvleken. Spelarna var inte alls beredda på att lägga ner något som helst extra jobb för att luckra upp Cagliaris försvar.

10 vitklädda zombies var vad jag såg under de första 45 minuterna på Sant’Elia. 10 spelare som tyckte synd om sig själva för att motståndarna täckte upp varenda kvadratmillimeter på egen planhalva.

Andra halvlek blev aningen bättre, även om det blev mycket Hawaii-fotboll i och med de tvära kasten på resultattavlan. Lite otippat var det Borriellos inträde som gav oss lite mer i anfallsväg. Hans vilja att röra på sig och för dagen mycket starka huvudspel gav oss lite mer alternativ. Att han sedan fick göra ett vackert mål var grädde på moset och det var inte alls långt ifrån att han kunde ha blivit matchhjälte. Men han får nöja sig med att ha öppnat målkontot i Serie A för denna gången.

I övrigt förtjänar endast Gourcuff beröm.

Kommande veckan innebär en betydelselös match mot Lille och sedan hemmamöte med Torino nästa söndag. Kanske har vi lyckats kurera någon spelare till dess. Helt klart är i alla fall att Pirlo missar den matchen pga. avstängning