När kungligheten fick nobben
Ett nej är ett nej. Calderon, Mijatovic och alla anhängare av Real Madrid. Hur många gånger måste vi upprepa det innan det blir begripligt?
Från och med idag så är mitt andralag FC Barcelona. Vilket lag. Vilket lir. Vilka stjärnor!
Nja, kanske inte fullt så mycket smör på mackan.
Onekligen så är undertecknad ödmjuk nog att i denna stund erkänna katalanerna som ett av världens bästa lag, om inte det allra bästa, sett till potential och slagstyrka. Men låt mig få spinna vidare på tråden istället.
Anledningen till min frälsning har ingenting med varken Leo Messi, Ronaldinho eller Samuel Eto’o att göra, det är betydligt mycket mer invecklat än så.
Real Madrids ambitiösa och produktiva (i många avseenden) redaktion har sedan en lång tid tillbaka drivit en alldeles egen kampanj i regi med en driven retorik som AS, Marca och alla övriga efterblivna spanska tidningar hade varit stolta över.
Kaká till Real Madrid, frågan är bara när!
Detta är den mp3-fil som snurrat på repeat i våra iPods ett antal veckor, månader och snart års tid. Men nu är det dags för lite nytt ljud i mediaspelaren. Vi är kolossalt trötta på den här spanska smörjan.
Låt oss resa tillbaka i tiden. Tänk pampiga presentationer och stora tal, tänk oljiga gnagare med haklurv värdigt endast de allra präktigaste av ekorrar. What’s the deal med dirigenter med skägg a la etnisk snabbmatspersonal?
Nåväl. Ramon Calderon och Predrag Mijatovic äntrar hursomhelst scenen med en given paroll:
Kaká till Real Madrid, frågan är bara när!
Tiden gick och desperationen kom. Var är han?
Inte ens när Milan under Calciopoli stod där med byxorna nere vid knäna så klarade den dynamiska duon av att verkställa sin utlovade masterplan. Istället för att på kungligt manér släppa ut vita duvor för att fira en bärgad triumf så började asgamarna i sakta mak att cirkulera i Madrid.
Hur lyder ordspråket ”att lova runt men hålla tunt” på espanol?
Det är beklämmande att se en klubb av Real Madrids dignitet så uppenbart på fallrepen. Att ta till alla tjuvtricks som finns för att säkra en spelare, en sannerligen mänsklig person och fotbollsspelare till råga på allt, till ett kollektiv som faktiskt inte är så jäkla pjåkigt. Det ser inte bra ut.
Än mindre snygga ut ser dessa ständiga löften om Messias ankomst till Madrid. Det ser tvångsmässigt och sinnesförvirrat ut. Lite som när en ratad partner trakasserar en förlorad kärlek i hopp om en förändring.
För de som inte är bekanta med terminologin så bifogar jag en liten förklaring, stort tack till Meriam-Webster’s Online Dictionary:
Stalk
transitive verb
1 : to pursue by stalking
2 : to go through (an area) in search of prey or quarry
3 : to pursue obsessively and to the point of harassment
Ett hälsovådligt beteende mina vänner, det är alltså vad detta handlar om. Så min rekommendation till alla fans av ”Los Blancos” är att vara stolta över ert lag i befintligt skick, ty gräset är inte alltid grönare på den andra sidan.
OK, Kaká hade förmodligen lyft Madrid till något högre höjder även om tilläggas bör faktumet att ”Lo Smoking Bianco” allt annat än dominerat de senaste två säsongerna.
Realredaktionens Christopher Kviborg avslutar sin senaste sensationsfyllda skrivelse med en magistral profetia:
...Kaká till Real Madrid vore en dröm, helt klart!
En dröm. Spot on, jag kunde inte ha sagt det bättre själv.
