23^ Spelet hamnade i periferin
Plask och lek - Fabio Caserta duellerar med Angelo Rea.

23^ Spelet hamnade i periferin

En av helgens bästa stunder är en av de sista. Kvällsmatchen på söndagen är helig. När fyran har rättigheterna men vägrar visa vill djävulen i en krascha ett fönster eller två. Nu har förbundet själva lagt ner idén. Pengar är visst inte alltid allt.

I normala fall är det vår och ljummet ute när kvällsmatcherna läggs ned. Då kan man gå ut i optimistiskt lite kläder och känna sig sund istället för att dega i soffan. Vid den här tiden på året finns inget annat att göra än att se fram emot de magiska kvällsmatcherna och höjdpunkten med höjdpunkter i pausen. Är det meningen att man ska gå ut och gödsla asfalten med det som rinner ur näsan nu när calcion fått säkerhetsnippran?

Litet tack till Canal+ som valde att visa en av eftermiddagsmatcherna på kvällen. Att hålla sig undan resultaten är alltid en påfrestande utmaning, men värt mödan om man lyckas. Att Canal+ sedan visade uppdaterad målservice från matchen man senare skulle visa på kvällen och dessutom diskuterade den i pausen var helgens självmål. Hur tänkte de där egentligen?

Italien har ännu inte helt vikt ner sig för kapitalismen, vilket faktiskt är väldigt synd. Hade man gjort som i England och haft massor av olika starttider i varje omgång hade vi fått fler matcher att titta på. Jag vet inte hur det funkar med tv-pengar men att det behövs göras en jämnare fördelning i Italien är uppenbart. Storklubbarna anser sig ha rätt till en större del av kakan eftersom det är de som drar tittarna. Må så vara, men hur många tittare skulle de ha om Empoli, Siena och Livorno inte fanns som motståndare? Vem, förutom Interfansen, vill se Inter spela internmatch en gång i veckan?

Apropå Inter - Canal+ har nu definitivt cementerat sin inställning som Sveriges egen Interkanal. Att man vill visa Ibra så ofta det bara går har jag full förståelse för. Alla vet vem Ibra är, (nästan) alla vill se honom. Men när han är skadad och man möter ett tyvärr ganska osexigt lag som Chievo inför tomma läktare har jag svårt att förstå matchvalet. Man har bytt huvudmatch sent före avspark tidigare under säsongen, man borde ha gjort det nu också.

Lyckligtvis kunde man se alltid attraktiva Roma på en av deras andra kanaler. Synd att den engelska kommentatorn till slut fick ordning på sladdarna. Jag hade hellre lyssnat på italienaren vi hörde inledningsvis. Vin passar alltid bättre än öl till pasta.

:::: :::: ::::

Det lät mer från Chievos match nu än när man har publik.

:::: :::: ::::

Christian Abbiati är en skön lirare. Han ser alltid totalt ointresserad ut. Han gör det han ska, men bara för att han måste. Attityden förklarar verkligen varför han gör de misstag han då och då gör. Ändå är han en väldigt underskattad målvakt - när han är bra.

:::: :::: ::::

TV4 visade två matcher parallellt under söndageftermiddagen. Jättebra, de får de gärna fortsätta med nästa säsong då de har större rättigheter. Farhågorna om bortprioriterade matcher som spelas på oordodoxa tider finns dock kvar.

:::: :::: ::::

Derbyt i Messina var värt ett titt trots de tomma läktarna. Ett derby är inte ett derby utan publik, men själva matchen kan vara en behållning ändå. Catania lirade smått brasilianskt i San Filippos bassäng och borde vunnit klart. Nu är fotboll ännu ingen bedömningssport så eftersom lagen gjorde ett mål var fick man också en poäng var.

Beröm ska de ljusblåröda ändå ha för sitt lir. Snabbt, tekniskt och rörligt. "Underhållande fotboll" som det heter. Precis tvärtemot vad Reggina presterade i Turin enligt fyrans utsända. Baiocco har visat att han kan mer än att springa. Tidigare var han som en ytterdörr i vristerna. Att Mascara gjorde Catanias enda mål med en mjuk frispark i krysset var nästan lite för perfekt.

:::: :::: ::::

Veckans spelare: Dida kan inte sova lugnt om nätterna i veckan. Marco Storari briljerade och visade färdigheter hans brasilianske yrkesbroder inte visat upp på alldeles för lång tid. Först reflexräddningen på Fiores närskott, sen räddningen i krysset följt av paraden på Passonis kanon, som förvisso hamnade i nät tillslut ändå. Att han utförde sina nummer i betydligt mindre omfångsrikt hårsvall gör säkert de vidskepliga besvikna. Påminner han inte lite om en mindre rynkig men något långhårigare Al Pacino i sin nya frisyr?

En annan keeper som utmärkte sig var världens bästa 40-åring - Gianluca Pagliuca. Inför sina gamla bundsförvanter på Marassi slängde han sig i vägen för Flachis stenhårda straff och senare fick han fingrarna på Zenonis rökare mot krysset, i maximalt utsträckt läge. Återväxten bland målvakterna i Italien är inte vad den borde vara. De garvade herrarna håller emellertid fortfarande klassen.

:::: :::: ::::

Veckans mål: Marek Jankulovski visade ingen ambivalens. Ett tillslag, full fart, igång med pendeln. Amelia vågade nog inte sätta upp nävarna. [Klipp]

:::: :::: ::::

"Honaldo" hälsades med förväntan inför sitt inträde på San Siro, med röda ränder. "Mycket väsen för ingenting" kändes angeläget att utbrista. Milan har ju en febless för feta... namn. Med vårvärmen kommer beskedet om vem som är dummast. 



Jonas Söderström [jonas.soderstrom@svenskafans.com]@jonas5oderstrom2007-02-12 17:25:00
Author

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 11)